KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, är en vanlig men allvarlig sjukdom som utvecklas successivt när vi åldras och främst drabbar rökare. Man uppskattar att cirka 500 000 svenskar har denna sjukdom, i 70-årsåldern har cirka 30-50 procent av de som rökt i många år drabbats.
Det som kännetecknar KOL är en tilltagande nedsättning av luftflödet genom luftvägar och lungor, och därmed nedsatt syresättningsförmåga. Det beror på att luftvägarna under lång tid utsatts för rök och partiklar som orsakar inflammationer och leder till förträngning, eller obstruktion, av luftrören. Många får även minskad lungvolym till följd av att lungblåsorna förstörs, så kallat emfysem.
Man uppskattar att cirka 500 000 svenskar har denna sjukdom.
I minst 80 procent av fallen orsakas KOL av tobaksrökning. Samtidigt har 20 procent av de drabbade inte rökt. Varför dessa drabbas är inte klarlagt, men det man vet är att tobaksrök, rök från biobränslen och andra luftföroreningar också har betydelse. Det finns även biologiska och genetiska faktorer som bidrar, och kan förklara varför vissa drabbas och inte andra.
Som namnet antyder är KOL en kronisk lungsjukdom, som ännu inte går att bota utan förlöper stadigt mot försämring i varierande hastighet. Det är främst detta som skiljer KOL från astma. Astma debuterar ofta i tidig ålder, varierar kraftigt över tiden och är så gott som alltid möjlig att återföra till normal lungfunktion. Besvären vid KOL kommer långsamt, ofta uppfattar inte rökaren dem som tecken på sjukdom. Många som röker vänjer sig vid rethosta och att de hostar upp slem, vilket kan vara tidiga symtom vid KOL. De kan också uppfatta det som ett normalt åldrande, att de orkar allt mindre och blir mer andfådda vid ansträngning
Med tiden utvecklar de som drabbas av KOL av tilltagande andningssvårigheter, pip i bröstet och ökad infektionskänslighet i luftvägarna. Då om inte förr söker de läkare, och det viktigaste är då att ge patienten en tydlig diagnos. Detta görs genom andningsfunktionstest, spirometri, som är en enkel test där man gör kraftiga utandningar i en apparat som mäter lungvolym samt utandningshastighet.
I många fall är patienten då fortfarande rökare, och det viktigaste är att motivera dem att sluta röka. Det gör inte att sjukdomen försvinner, men den utvecklas långsammare. Här kan man många gånger behöva pröva olika behandlingar.
Många såg det som en självorsakad sjukdom, som drabbade dem som rökte och att de därmed fick skylla sig själva.
Viktigast av allt är att aldrig ge upp. För att minska besvären finns olika mediciner beroende på symptom. Vanligast är inflammationshämmande och luftrörsvidgande medicin. KOL-patienter är dessutom mycket känsliga för luftvägsinfektioner, som kan göra att de försämras kraftigt och behöver såväl kortison, antibiotika som extratillförsel av syrgas genom en slang i näsan. Det är viktigt att motivera till fysisk aktivitet och ordentlig kost.
Många år med allvarlig KOL kan även bidra till besvär med hjärt-kärlsjukdom, sviktande njurfunktion och undernäring. Det i sin tur kan leda till en svår livssituation med nedsatt ork och social isolering. Kopplingen till rökning gjorde att många tidigare såg det som en självorsakad sjukdom, som drabbade dem som rökte och att de därmed fick skylla sig själva.
Ja, tänk om det vore så enkelt att man visste allt i förväg, och aldrig hade lockats att bli rökare eller åtminstone kunde sluta röka precis när man önskade! Enligt min uppfattning är rökning ett elände man ramlar in i och som det är svårt att ta sig ur, även med stöd och hjälp.
Det viktiga är att ha kännedom om KOL och att de som har symptom eller är i riskzonen tidigt söker hjälp. Att vi fortsätter vår strävan efter ett rökfritt samhälle och ger stöd till dem som fortfarande röker, och sist men inte minst – visar omtanke och förståelse för dem som drabbats.
