Det är mycket som talar för att tarmbakterier i framtiden bli en viktig behandling för olika tillstånd.
Nu till sommaren hade jag tänkt skriva om elaka insekter, ormar och allergier. Men så slog det mig att vi som är äldre redan har tillräcklig kännedom om det. Vi vet hur vi känner personligen – vissa av oss blir aldrig angripna, andra kan låta bli att bry sig och en del har av olika skäl en mer eller mindre uttalad rädsla för ormar eller insekter. Vi har hört allt om olika huskurer och annat genom åren, och vet precis hur vi ska göra om det händer något. Det finns faktiskt inget nytt i dessa frågor sedan våra barnsben, förutom möjligen när det gäller fästingar, vilket jag skrivit om tidigare. Att ta upp ett sådant ämne skulle därför indirekt vara som att undergräva den kunskap vi äldre har och ska vara trygga med.
det kanske är bakterier som styr mycket av våra liv och kroppsfunktioner som ämnesomsättning, psykisk hälsa och till och med vårt val av partner.
I stället vill jag berätta om ett fascinerande och snabbt växande nytt område inom medicinsk forskning, något som vänder upp och ner på hela vår föreställning om bakterier. Visste du att av kroppens celler utgörs tio procent av humanceller och nittio procent av bakterier?
Ofta hör man att bakterier, och inte minst tarmbakterier, är något vi ska vara rädda för. Men det stora flertalet tarmbakterier är väsentliga för oss, rent av livsnödvändiga. Och inte bara för oss, utan för alla levande organismer. Att till exempel kameler klarar sig utan vatten under lång tid beror på att de har en tarmbakterie som kan bryta ner urea (ett ämne i urinen), som andra däggdjur måste utsöndra med mycket vätska via njurarna.
Vi människor har en individuellt utformad bakterieflora som grundläggs i samband med födseln, då moderns tarmbakterier överförs till den nyfödde vid passagen ut genom bäckenet. Denna bakterieflora utvecklas sedan beroende på kost och miljö. Den är en förutsättning för hur vi kan omhänderta vår kost – till exempel får de som äter mycket kött fler bakterier som utsöndrar karnitin, ett enzym som bryter ner kött, medan de med mer fibrer i kosten får en annan sammansättning på tarmfloran.
Forskarna antyder till och med att det kanske är bakterier som styr mycket av våra liv och kroppsfunktioner som ämnesomsättning, psykisk hälsa och till och med vårt val av partner.
Olika bakterier har bland annat visat sig kunna påverka vår vikt, genom att vissa främjar viktuppgång och andra viktnedgång. Man har även i mindre studier funnit att patienter som drabbas av stroke har en annan tarmflora än de som inte drabbats, och man vet att tarmbakterierna kan styra genomsläppligheten av skadliga ämnen till hjärnan.
Det är mycket som talar för att tarmbakterier i framtiden bli en viktig behandling för olika tillstånd. Redan idag har man börjat behandla med ”avföringstransplantation”, att man överför tarmbakterier från en människa till en annan. Det låter kanske avskräckande, men utförs genom att man tillför en lösning av avföring genom en sond i näsan ner i tarmen eller som lavemang. När det gäller den svåra tarminfektionen Clostidium Difficile har det till och med blivit den mest framgångsrika behandlingen, bättre än antibiotika.
Mycket forskning återstår emellertid, bland annat för att kunna renodla olika bakterier med särskilda egenskaper. Under tiden vet vi att en rikt varierad kost med stort innehåll av fibrer är positivt för våra tarmbakterier, och att inget påverkar dem så negativt som antibiotika. För att inte få i oss olämpliga bakterier kvarstår att vi ska vara noggranna med hygienen vid matlagning. Men framtiden kanske ändå kommer att bekräfta det gamla ordstävet ”lite skit rensar magen”.
Sist men inte minst, jag vill inte bara önska er en frisk sommar med sol och värme, utan även av och till en hel del regn. För inget är så viktigt för vår hälsa som vatten!
Inte minst för att vi ska kunna njuta av frodig växtlighet och en riklig skörd av svampar och bär. Nog så viktigt för vår hälsa.
