Långvandring till Svärdsjögruvan
Landet runt | SPF Dalarna

Långvandring till Svärdsjögruvan

SPF Dalarna
Publicerad 2016-12-07

Gruvan i Boda, Svärdsjö är riktigt gammal och hade ett antal olika blomstringstider. Sjuttonhundratalet var en av dessa. Dagens vandring för SPF Seniorerna Faluns långvandrare visade en del av lämningarna efter denna tid.

Vi hade Bertil Israels som ciceron. När Boliden ville sälja marken där gruvorna låg, så köpte Bertil den. Efter detta har han forskat mycket i historien runt gruvan.

Vi startade vår vandring vid Liljansskolan, där Bertil och jag gick i samma klass alla sex åren. Vi gick elljusspåret upp till Skommartjärn. En bit upp i bäcken som rinner ut i tjärnen stannade vi på ett ställe där det funnits ett stort vattenhjul på 1700-talet. Men det är över en km därifrån till gruvan, som behövde kraften för att pumpa vatten t. ex. Kraften överfördes dit med en stånggång. Helt otroligt!

Sedan visade Bertil oss diken man grävt och nästan grävt in i berget för att få vattenkraft till gruvan och hyttor. Det var fortfarande en km bort från gruvan. Vandringen gick sedan vidare förbi en koppargruva och upp till det ursprungliga gruvområdet vid sjön Toftan.

På bilden står vi intill det stora dagbrottet och ser de olika malmskikten som står på högkant. Det är en förklaring till gruvan, då skikten kom ända upp i dagen. Bertil pekade också ut för oss var hyttor, rostugnar och t.o.m. ett sågverk hade stått. Vinden över sjön gjorde att vi inte kunde njuta av den vackra utsikten vid fikat utan var tvungna att söka lä i skogen.

Efter fikat gick vi förbi platsen, där den moderna gruvan låg. Den var i drift till andra halvan på 1900-talet och mot slutet var det mest zink som bröts. Det har funnits både ett talk-verk och ett anrikningsverk på platsen.

På vägen tillbaka tillbaka till bilarna passerade vi en lada som Bertil bestämt ålder på till 1683. Han är nämligen en av Sveriges bästa dendrokronologer. I dendrokronologin använder man sig av skillnaderna i trädens årsringar för att tidsbestämma byggnadsvirke, och den gör att man kan bestämma ålder med hög noggrannhet. Bertils teori är att någon av Fet-Mats två äldre bröder satte upp ladan, Daniel 1648-1698 & Anders 1655-1705. Fet-Mats dog ju nere i Falu gruva 1677.

Därefter passerade vi mitt föräldrahem, som idag drivs av min bror Bengt, som även var med på vandringen.

Det var rekord i antal vandrare – vi var 25 om man inräknar vår ciceron och vi gick 7 – 8 km på 3,5 timmar.

Ett stort tack till Bertil för suverän guidning!

Nästa vecka går vi i bergen mellan Vällan och Aspeboda, om inget oförutsett händer. En inbjudan kommer som mejl till helgen.

Klicka här för att se fler bilder.

Hälsningar
Mats

Vill ni vara med på utflykterna, skicka en anmälan via e-post till mats.hiertner@gmail.com. All information inför utflykterna skickas som e-post.

SPF Dalarna
Publicerad 2016-12-07

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas