Efter depressionen: Nu kan Anders vara farfar igen
Foto Colourbox
Hälsa | Finns hjälp

Efter depressionen: Nu kan Anders vara farfar igen

Sjuksköterskan Kajsa Sandblom berättar om Anders som hade en depression med hög ångest. Kajsa fick kontakt med Anders då han kom till den psykiatriska akutmottagningen. De inledde en behandling som omfattade ett 20-tal samtal i hemmet och lika många telefonsamtal. Ju mer Anders fick prata, desto starkare kände han sig.

Jan Arleij
Publicerad 2016-01-11

”Jag hade kontakt med Anders, som är 70 år, från våren 2014 och nio månader framåt. Behandlingen omfattade ett 20-tal samtal i hemmet, ungefär en och en halv timme långa, och lika många telefonsamtal. Vår psykiater Per-Anders Abrahamsson arbetade samtidigt med att hitta bästa möjliga medicinering.
Anders kom till oss via vår psykiatriska akutmottagning. Han hade en depression med hög ångest, det blev ohållbart i hemmet, och nu sökte han hjälp med sonen vid sin sida. Han hade sedan en tid behandlats på sin vårdcentral med olika mediciner mot depression. Man ökade på doserna, men ångesten tilltog snabbt ändå. Han ringde dygnet runt till sina barn.

Utvecklade en depression
Anders hade i sitt yrkesliv lett ett företag med 200 personer, och många gånger stått i rampljuset. Han hade egentligen alltid tyckt att det var jobbigt att stå i en så utsatt position, men han hade fixat det.
2012 blev han sjuk i magcancer. En årslång sjukhusvistelse följde, och han blev frisk. Men då insjuknade hans hustru i en svår sjukdom, och avled ganska snabbt. Sorgen var stor, det var nu Anders utvecklade en depression med hög ångest.
Under mitt första två timmar långa besök fick Anders berätta om sin livssituation. Det blev en berättelse om oroande  händelser: hans egen ohälsa, hustruns bortgång, och även annan belastning i familjen kring barnen. Anders hade efter hustruns bortgång träffat en ny kvinna, vilket gav honom skuldkänslor. Det var mycket som belastade honom i form av skuld, skam, sorg och egen ohälsa. Han kände sig lugnare av att han fick berätta om sin situation och sitt lidande.

Fick tillbaka sin livslust
Teamet konfererade och doktorn korrigerade i medicinerna. Ångestdämpande, beroendeframkallande medicin kunde ganska snart sänkas i dos och så småningom sättas ut. Flera olika läkemedel emot depression fick prövas innan vi hittade en behandling som passade Anders.
Det märktes att det var viktigt för Anders att han fick tala länge, berätta färdigt. Han ville skona sin familj, tre barn och sju barnbarn, som redan fått gå igenom så mycket. Steg för steg blev Anders bättre. Ju mer han fick prata, desto bättre mådde blev han.
Ångesten minskade och till slut gav depressionen vika och Anders fick tillbaka sin livslust. Han återgick till sina intressen och började åka till sin sommarstuga igen. I vårt sista samtal sa han till mig att han blivit ’en normal farfar’ igen.”

Faktaruta

Brist på psykologer synas
Psykologförbundet väntas före årsskiftet komma med en ny kartläggning av tillgången på psykologer på landets vårdcentraler. Senaste undersökningen från 2011 visar att mindre än hälften av vårdcentralerna har tillgång till psykolog.
Även Sveriges Geropsykologers Förening, Geropsykologerna, ska göra en granskning.
– Vi ska under 2016 undersöka om man har psykolog med geropsykologisk kompetens, och om äldre får träffa psykolog, säger ordförande Birgitta Ingridsdotter.

SPF Seniorerna trycker på
»Äldrepsykiatrin i Sverige måste utvecklas – inte avvecklas.« Så skriver SPF Seniorerna i rapporten Vård och omsorg i en ny tid som kongressen i Jönköping 2014 ställde sig bakom.
-Behovet av äldrepsykiatrisk kompetens har ökat parallellt med stigande livslängd, medicinska framsteg och samhällets självklara krav på en god vård även för våra äldsta medborgare, skriver SPF Seniorerna i rapporten.
Kravet på förbättrat bemötande fördes också fram i Almedalen 2015.

Landskrona satsar stort
– Vi var inte rustade för att kunna möta äldre med psykisk ohälsa på ett adekvat sätt, säger Eva Klang Vänerklint, områdeschef för boende och hälsa i Landskrona kommun.
Två undersköterskor och en sjuksköterska fick därför gå den världsunika instruktörsutbildning i Första hjälpen till psykisk hälsa för äldre, som SKL och NASP ger.
– Nu är vi på väg att med hjälp av våra instruktörer ge samtliga medarbetare inom alla yrkeskategorier inom äldreomsorgen den här utbildningen, säger Eva Klang Vänerklint.

Dölj faktaruta

Jan Arleij
Publicerad 2016-01-11
senioren-nr-9
Artikeln är hämtad ur Senioren nummer 9 / 2015. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Seniorerna och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas