Ålder är inget hinder för deras kärlek
Foto: Eva Wernlid
Se & läs | Samlevnad

Ålder är inget hinder för deras kärlek

De träffades sent i livet, författarna Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald. - Han förförde mig, säger Sigrid. Carl-Göran säger att det tog en sekund så var han förälskad. Idag lever och arbetar de tillsammans med böckerna som gemensamt intresse.

Publicerad 2012-08-02

Dörren öppnas välkomnande. Carl-Göran Ekerwalds blå ögon är vänliga och vakna. Han och Sigrid Kahle lever sedan två år samman i hennes våning i Uppsala. Han är 88 år och änkling, hon är 83 år och änka. De båda uppsalaförfattarna vet att kärlek inte har med ålder att göra; det är en gåva för dem som vet att ta emot.
Sigrid tampas med bankkoder vid datorn. Carl-Göran ordnar med kaffet. Jag strosar runt och läser titlarna på bokryggarna, betraktar tavlorna och minnessakerna från Sigrids tidigare liv.
De har många beröringspunkter. Tidigt läste de mycket och avancerat. Sigrid fördjupade sig i Strindbergs Giftas när hon var i tioårsåldern och fick böcker om Marie Curie och Madame Chiang Kai-Shek av sin mamma i julklapp och röt ”Stör mig inte, jag läser!” om någon tilltalade henne. Hon identifierade sig tidigt med starka kvinnor.
Carl-Göran var i samma ålder när han av en slump letade på bokstaven G i bibliotekets kortregister och stannade för titeln Ute i världen. En titel som passade in på hans längtan bort. Ett lyckosamt första möte med författaren Maxim Gorkij.

Persisk kultur förde dem samman

Sigrid och Carl-Göran var för alltid fångade i litteraturens värld. Båda är bildade, beresta och belästa. De är språkkunniga och hyser stor kärlek till den arabiska och persiska kulturen. Det var tack vare den senare de möttes.
– Vi träffades när jag anordnade en minnestillställning med anledning av Erik Hermelins 150-årsdag. Han översatte från persiska. Sigrids far, H. S. Nyberg, var en känd orientalist som värderade Hermelin, så jag bjöd in henne, säger Carl-Göran.
– Lyckligtvis kom hon och ringde sedan efter någon dag och bjöd på te. Vi fortsatte att träffas och en gemensam semesterresa bekräftade att vi fungerade utmärkt tillsammans
I kärleken till läsandet och skrivandet ligger också deras kärlek till varandra; det gemensamma intresset för historia och litteratur och för bibelns texter. Ett intresse som väcktes tidigt.
När Carl-Göran var tio år inackorderades han i Östersund. Han skulle studera på läroverket. Den första bok han fick i sin hand var en provöversättning av bibeln och han upptäckte de vidunderliga texterna. Och i Uppsala satt Sigrid vid samma ålder i sin pappas knä och hörde berättelser ur Stora Bibeln med illustrationer av Doré.

Två författare

– Vår första tid var rena bibelseminarierna, säger Carl-Göran. Sigrid kunde ringa halv sju på morgonen och säga ”Nu har jag läst Jesaja 17:4, vad anser du?” Samtalen ledde till att jag skrev En författare läser bibeln, nyligen avslutad.
Sigrid gav ut sin 700-sidiga självbiografi, Jag valde mitt liv, 2003, tryckt i 24 000 exemplar och slutsåld. Bredvid sängen ligger en handfull av Carl-Görans utgivning. Han debuterade 1959 med Elden och fågelungen.

De är flitiga. Arbetar jämt. Skriver och läser varandras texter. Carl-Göran har nyligen översatt en bok av Balzac.
– Det är Seraphita, en bok i Swedenborgs anda, som inte tidigare översatts. Det var svårt för språket är mycket romantiskt och behövde nyktras till, säger han. Nu skriver jag efterordet.
Lusten och behovet att skriva vinner över den dåliga synen. Han känner tangenterna väl på sin Facit, skriver långsamt med pekfingret. Han läser också Sigrids texter, trots ansträngningen. En kärlekshandling om någon. Hon å sin sida läser tidningen för honom om han hittat någon rubrik som lockar till läsning.
Sigrid sveper in i rummet. Kodmysteriet med datorn är löst. Sidenblusen är himmelsblå, läpparna nymålade. Är det snyggt dukat? Har vi fått kaffe? Hon är expressiv, rör sig livligt. Carl-Göran får en varm blick och en omfamning.

Andra delen av memoarerna på väg

Titeln på Sigrids självbiografi är djärv och utmanande: Jag valde mitt liv.
– Det är inte alls som du tror, förekommer hon mig, att man väljer sitt liv. Mitt blev inte alls som jag hade tänkt, men jag valde det själv! Nu är andra delen av mina memoarer färdig och jag skriver ett sista kapitel. Enligt förlaget kommer den att ges ut i början av 2013.
Förutom sitt goda minne har hon brev, tidningsurklipp, böcker och omfångsrika dagböcker till stöd. Hennes livslånga önskan att bli författare har hindrats av yttre omständigheter, av andra eller av henne själv.
– Jag visste mycket tidigt att jag ville bli något stort, göra något i livet. Jag är född frisk och intelligent, fick utbilda mig. Då anser jag att man har ansvar att använda sina gåvor på ett vettigt sätt.
Har du levt ett bra liv, ett gott liv?
Det glimmar till i hennes ögon.
– Ja, sett ur andra människors synpunkt. Jag har varit ute i världen, inte lidit materiell nöd. Varit privilegierad. Men varje liv måste mätas mot det liv man drömde om som ung. Och så blev det inte alls. Jag ville göra något stort men det blev futtigare och futtigare, i mina ögon.
– För mig räcker det inte att bara leva och laga mat, det är inte min uppgift. Jag vill lämna denna världen i vetskap om att ha uträttat något. Lever man för ett mål, som män oftast gör, skadar man andra. Lever man för andra kommer man själv till skada.

Han erövrade mig. Han förförde mig.

Det har alltid kommit något emellan. En flytt eller ett uppbrott. Som pensionär har hon tid att ägna sig åt att skriva. Men så kom kärleken och Carl-Göran in i bilden. Också ett slags hinder, men ett oemotståndligt.
– Aldrig hade jag tänkt tanken, inte ens i mina drömmar, att jag skulle leva i ett kärleksförhållande igen. Och med en människa som slösar och ger och som vill ta emot.
– Han erövrade mig. Han förförde mig. Det är inte klokt! Han är fantasirik och har humor. Det här är en kraft som jag inte kunde motstå.
Ja, hon besegrades, kunde inte avstå från denna oväntade ynnest.
– Det är två liv som ska fogas samman. Men det går bra, om bara kärleken finns. I djupet accepterar jag helt och fullt Carl-Göran. Han har lite tokiga åsikter i en del frågor. Men det får han ha.
– Varje dag ska levas fullt ut, inflikar Carl-Göran. Sigrid är unik, hon är som en ung flicka. Ivrig och intelligent och med ett storartat minne. Hon har ett gott omdöme, som ibland brister, men det gör inget.
– Från första mötet kände jag stor förtrolighet med henne. Shakespeare sa att det tar en del av en sekund att bli förälskad. Så var det för mig. Hon utövar en mycket attraktiv kraft på mig.

Kärleken och respekten är ömsesidig. De lyssnar till varandra, stöder och uppmuntrar. När Sigrid misströstar över sitt livsprojekt påpekar Carl-Göran att hennes handskrivna, detaljerade dagböcker, skrivna dagligen från början av 1970-talet, är ett omistligt tidsvittne.
Sigrid uppmanar Carl-Göran att citera något ur den diktsamling han skriver på, Sigridana. Han lyser genast upp.
– Det har blivit fyrtio dikter på vers i Birger Sjöbergs anda. Litet barnsligt skrivna. En beskrivning av den här unika människan, hon liknar ju ingen annan!
Han lutar sig bakåt i stolen och läser ur minnet. Sigrid lägger armen om hans axlar och fyller i. Rummet fylls av förtjusta skratt.

Text Solveig Giambanco

Faktaruta

Sigrid Kahle är född i Paris 1928. Uppväxt i Uppsala.
Författare, journalist och diplomathustru. Hedersdoktor vid Uppsala universitet 1997. Stig Dagermanpriset 2006. Årets hedersupplänning 2008.
Har givit ut H.S. Nyberg: En vetenskapsmans biografi (1991), Från Indus till Hindus (1994) och självbiografin Jag valde mitt liv (2003).

Carl-Göran Ekerwald  är född i Östersund 1923. Uppväxt i Offerdal i Jämtland.
Författare. Fil mag i humaniora vid Uppsala universitet 1949. Har givit ut ett femtiotal böcker. Romaner, novellsamlingar, kulturhistoriska essäer och monografier. Två självbiografiska böcker, Skogvaktarens pojke (2002) och Tabula rasa (2008). Hedersdoktor vid Umeå universitet 1986 och hedersledamot av Norrlands nation 1994.

Dölj faktaruta

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas