Kan butiker rädda kontanterna?
Foto: Colourbox
Nyheter

Kan butiker rädda kontanterna?

Skulle banker tvingas hantera kontanter? Troligen inte, enligt finansmarknadsministern. I stället hoppas man att butikerna tar över ansvaret.

Publicerad 2015-03-19

Privatpersoner såväl som småföretagare, välgörenhetsinsamlingar och föreningar har redan idag problem med att hitta någon som vill ta emot deras kontanter. Och värre lär det bli. De svenska bankerna är drivande i att göra sig av med kontanthanteringen.

– Vi vill veta vilka effekter den får för olika grupper i samhället. Alla ska dock ha möjlighet att kunna välja det betalningsmedel som passar en bäst, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och citeras i Dagens nyheter.

Han tror inte att det blir aktuellt att tvinga bankerna att låta folk sätta in och ta ut pengar i reda kontanter på och från sina bankkonton. I stället lanserar han idén att butiker ska stå för kontantservicen på samma sätt som de tidigare har tagit över pakethanteringen från Posten.

– Det är ytterst en demokratisk fråga. Ska bankerna få styra hur det ska gå till med avvecklingen av kontanter, eller ska vi gemensamt och politiskt ta ett beslut om att så länge vi har kontanter så får bankerna se till att upprätthålla det systemet. Banker utan pengar är som apotek utan mediciner, och så kan vi inte ha det, säger Ulla Andersson (V).

Ofta målas seniorer ut som den grupp som vill ha kvar kontanterna, men äldre personer är knappast ensamma i sin önskan. Veteranen har tidigare skrivit om Forex undersökning som visade att även yngre svenskar vill kunna använda kontanter. 79 procent av de tillfrågade mellan 18 och 64 år ansåg att bankerna bör erbjuda kontanter.

Samtidigt har forskaren Niklas Arvidsson sagt till Veteranen att två tredjedelar av alla tillfrågade anser att kontanter är en mänsklig rättighet – men att de själva inte använder dem. Han förutser att kontanter kommer att finnas kvar i trettio år till, men att kontanternas vara eller icke vara mycket väl kan påverkas av yttre händelser. Strulande IT-system skulle till exempel kunna få fler att börja använda kontanter, medan till exempel förfalskade sedlar skulle kunna få fler att överge kontanterna.

I en debattartikeln på SVT Opinion kräver SPF Seniorerna tillsammans med Sveriges Konsumenter, Småföretagarnas Riksförbund, Hela Sverige ska leva, PRO, Säkerhetsbranschen och Sveriges Hembygdsförbund att bankerna ska tvingas erbjuda en rimlig kontantservice.

Kritik mot att ta bort kontanterna finns bland annat att det är svårt för äldre att minnas kortkoder, att integriteten hotas eftersom alla inköp med kort eller överföring av pengar mellan konton kan spåras, att samhällets svaga – till exempel hemlösa och andra som av olika orsaker inte har bankkontakter och betalkort, inte får tillgång till betalningsmedel, att it-system kan hackas och elektroniska brott ökar.

Argument för att minska kontanthanteringen är bland annat att det minskar rånrisken, det är miljövänligare, bankerna slipper en stor kostnad och det försvårar pengatvätt och svarta affärer.
Text: Frida Andersson Johansson

Sverige speciellt

I andra länder har man regler som säger att butiker måste acceptera kontanter. I Frankrike tillåts inte kontanter vid summor över 3000 Euro, men i gengäld måste alla acceptera kontanter vid lägre köp än så. Även i Estland och Tjeckien har man rätt att betala med kontanter, så länge inte summan är för hög.

I Sverige har man ingen övre gräns för kontantköp, men inte heller någon regel som säger att butiker måste acceptera kontanter. Riksbanken har låtit marknadskrafterna avgöra vilka betalningsmetoder som används. Det krav som ställs är att betaltjänsterna ska vara trygga, säkra och effektiva. Kontanter finns egentligen så länge konsumenter och handel vill ha dem.

Av tradition är Sverige ett föregångsland. Checkhäften försvann till exempel härifrån för åratal sedan, men används fortfarande flitigt i till exempel USA. Men svenskarna gillar sina kontanter. Och även om Sverige ligger mycket långt fram jämfört med andra länder så dröjer det innan kontanterna försvinner. Mobilbetalningar har inte alls slagit igenom så fort som bankerna hade hoppats. Och innan tillräckligt många använder en tjänst kan banken inte ta betalt för den.

Dölj faktaruta

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas