Meddelarskydd i privat äldreomsorg
Nyheter | Omsorg | Visselblåsare

Meddelarskydd i privat äldreomsorg

Regeringen föreslår meddelarskydd också för de som arbetar i offentligt finansierad men privat driven vård, skola och omsorg.

Jan Arleij
Publicerad 2016-09-01

Förslaget är en del i en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Anställda i privat driven äldreomsorg ges därmed samma rätt som de som är offentligt anställda att exempelvis lämna uppgifter till media om arbetsplatsen eller företaget.

– Verksamhet som finansieras av våra gemensamma skattepengar ska vara trygg och hålla hög kvalitet. Anställda och uppdragstagare måste därför kunna påtala när de upptäcker missförhållanden, utan att vara rädda för att drabbas av repressalier. Ett stärkt meddelarskydd bidrar till en sådan trygghet och förbättrar insynen i verksamheterna, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Lagbrott att fråga

Arbetsgivaren gör sig skyldig till lagbrott om man efterforskar vem det är som har lämnat ut uppgifterna.

Den anställde har dock inte rätt att lämna ut handlingar och regler om tystnadsplikt som finns på respektive område gäller fortsatt.

Gammal fråga

Det här är en fråga som utreddes redan under den förra regeringen, men förslaget har låtit vänta på sig.

Dröjsmålet har kritiserats av konstitutionsutskottet, som anser att man för att ”säkerställa förtroendet för och tryggheten inom offentliga verksamheter som drivs privat är det viktigt att förhållanden som behöver uppmärksammas blir kända”.

Förslaget i korthet

Regeringen beslutade idag 1 september på sitt torsdagssammanträde om en lagrådsremiss med titeln ”Stärkt meddelarskydd för privatanställda i
offentligt finansierad verksamhet”.

Förslaget innebär att anställda i enskilt bedriven verksamhet inom skola, vård och omsorg, som till någon del är offentligt finansierad, ska ha motsvarande rätt som offentligt anställda att lämna ut uppgifter om verksamheten för publicering i medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, exempelvis radio, tv och tidningar.

Förutom arbetstagare skyddas också uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten.

Den som bedriver verksamheten förbjuds att efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna och får inte heller utsätta denne för negativa åtgärder, exempelvis avskedande, uppsägning och disciplinpåföljd, på grund av detta.

Skyddet begränsas av de regler om tystnadsplikt som finns på respektive område. Lagen medför ingen rätt att lämna ut handlingar.

Den föreslagna lagen innehåller bestämmelser om straff för den som ingriper eller efterforskar i strid med lagen.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2017.

 

Dölj faktaruta

Företagen kritiska

Vårdföretag som Almega och Svenskt näringsliv har varit kritiska med hänvisning till att företagshemligheter kan röjas. Företagen kan också skadas ur en konkurrenssynpunkt, menar kritikerna.

– Det är ett ingrepp i avtalsfriheten. Det kan tillåta rent illojala ageranden från en arbetstagare, han kan utnyttja meddelarfriheten i syfte att skada sin arbetsgivare, säger Ola Brinnen, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv till Sveriges Radio.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef för branschorganisationen Vårdföretagarna, välkomnar dock ett utökat meddelarskydd.

– Seriösa privata utförare är noga med att alla avvikelser kommer i dagen. Skulle det här vara en sista utväg att rapportera till medier så måste den möjligheten finnas, även om det aldrig ska behöva gå så långt, säger han till TT.

Det är meddelarskydd

• Meddelarskyddet innebär att den som lämnar uppgifter till massmedier har rätt att vara anonyma om de vill det.

• Deras identitet får inte avslöjas eller efterforskas.

• Att röja en anonym källa kan vara straffbart.

• Syftet är att personer ska kunna känna sig säkra om de berättar om missförhållanden.

• Principen baseras på grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Källa: TT

Dölj faktaruta

Rättvisefråga

Morgan Johansson, som har stöd av alliansen, tycker att det handlar om rättvisa.

– Man har meddelarskydd, efterforskningsförbud, förbud mot repressalier på det offentliga äldreboendet, men de anställda har inte samma skydd på det privata. Det är en snedsits som vi rättar till, säger han.

Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2016-09-01

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas