Den ojämlika tillgången till kognitiva hjälpmedel som föreligger i Sverige är ett brott mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, skriver SPF Seniorernas ordförande och företrädare för ytterligare 15 olika organisationer.
Många människor lever med någon form av kognitiv funktionsnedsättning, men tack vare kognitiva hjälpmedel, kan dessa människor och deras anhöriga få det stöd de behöver för att kommunicera, minnas, planera sin tid samt skapa struktur och lösa problem i vardagen, skriver debattörerna i Dagens Medicin.
Särskilda satsningar
Men tillgången till kognitiva hjälpmedel är ojämlik i Sverige, hävdar man. Detta är inte bara ett brott mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, utan också ett allvarligt hot mot arbetet med att nå en jämlik hälsa.
– Vi vet att personer med funktionsnedsättning har sämre möjligheter att nå en god hälsa än övriga befolkningen. Om regeringen ska nå sitt uttalade mål att ”sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation” måste särskilda satsningar göras för dessa personer.
Saknas kunskap
En orsak till problemen är att det saknas tillräcklig kunskap om kognitiva hjälpmedel hos beslutsfattare och huvudmän och hos personal inom exempelvis särskilt boende.
Debattörerna ser fram emot regeringens hjälpmedelsutredning vars arbete bland annat ska öka lik¬värdig¬heten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk.
– Vi anser att en nationell reglering av hjälpmedelsverksamheten skulle skapa bättre förutsättningar, även om också en rad särskilda satsningar behöver göras:
Behov ska styra
– Om regeringen ska sluta hälsoklyftorna måste ansvarigt stadsråd se till att rätt stöd prioriteras till de grupper som behöver det mest. Kognitiva hjälpmedel ska erbjudas och anpassas till varje enskild individ som är i behov av detta, oavsett storlek på plånbok, ålder, kön eller var i landet hen bor.
Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se
Alla undertecknarna
Ida Kåhlin, förbundsordförande, Sveriges arbetsterapeuter. Lars Berge-Kleber, förbundsordförande Afasi¬förbundet. Ann-Marie Högberg, ordförande Anhörigas riksförbund. Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention. Anne Lönnermark, ordförande Autism- och aspergerförbundet. Pär Rahmström, ordförande Demens¬förbundet. Ritva Korva Thuresson, ledamot i förbundsstyrelsen för DHR. Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexif-örbundet. Marie-Louise Olsson, ordförande Fibromyalgi¬förbundet. Thomas Jansson, ordförande FUB För barn, unga och vuxna med utvecklings¬störning. Marina Carlsson, förbundsordförande Personskade¬förbundet RTP. Jimmy Trevett, förbundsordförande Riksförbundet för mental och social hälsa. Maria Persdotter, förbundsordförande RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar. Christina Rogestam, förbundsordförande SPF Seniorerna. Ove Puisto, ordförande STROKE-Riksförbundet.
