Trycket ökar nu på politikerna att säkra kontanterna som betalningsmedel i samhället. Vill man inte lagstifta mot bankerna förväntas man presentera en annan aktör eller annan lösning.
Frågan om kontanternas roll i samhället går snart in på upploppet.
Regeringen har tillsatt en särskild utredare med anledning av att två EU-direktiv – betaltjänstdirektivet och betalkontodirektivet – ska in i svensk lagstiftning. Utredaren har på sig fram till januari 2016 att komma med förslag till regeringen.
Under tiden vässar kontanternas försvarare sina argument. Man passade på när de två riksdagsledamöterna tillika ledamöterna i finansutskottet Jan Ericson (M) och Börje Vestlund (S) bjöd in olika konsumentintressen till öppet seminarium i Stockholm på onsdagen.
Seminariet var en uppföljare till den hearing som finansutskottet höll i mars, en utfrågning som enligt Börje Vestlund och Jan Ericson kom till sedan allt fler personer och organisationer i samhället börjat ställa frågor kring hur kontanthanteringen i samhället ska klaras framöver.
– Hearingen i mars visade att egentligen alla är rörande överens om att man ska kunna betala med kontanter, men det stod också klart att ingen vill ta ansvar för det.
Dessutom menade många kritiker att konsumenternas perspektiv saknades.
SPF Seniorerna tog genom Stockholmsdistriktets ordförande Monica Ulfhielm en huvudroll på seminariet. Tillsammans med Kontantupprorets frontfigur Björn Eriksson, ordförande i Säkerhetsbranschen och trolig ny ordförande i Riksidrottsförbundet, Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter och Birger Svanström, ordförande i Sveriges Hembygdsförbund tog hon plats i en paneldiskussion.
– Jag tycker bankerna har förbrukat sitt förtroende. De följer ju inte lagen som redan idag säger att kontanter ska tillhandahållas. Då får man skärpa lagstiftningen, sa Monica Ulfhielm.
– Man kan också peka på orimliga situationer om bara kort ska få finnas. Hur ska en äldre person med hemtjänst våga lämna ut sitt kort till ständigt olika personer för att få hjälp att handla? Vem tar ansvar när pengar försvinner för de äldre?
Panelens deltagare gjorde klart att man inte är emot vare sig teknisk utveckling eller betalkort, tvärtom, men man kräver att kontanter åter blir ett tillgängligt betalningsmedel.
– Det här är en politisk fråga, inte en marknadsfråga, slog Jan Bertoft fast. Ställ kravet på bankerna att de ska hantera kontanter!
– Kontanterna försvinner i snabb takt från samhället och det är ingen konsumentdriven utveckling. Det här skyndas fram av storbankerna och anledningen är rent vinstintresse, framhöll Björn Eriksson som delade ut sin och Säkerhetsbranschens pamflett ”Korten på bordet” till alla som kom till dagens seminarium.
När kontanter inte längre är tillgängliga kommer man att höja avgifterna på korten ordentligt för då finns inget alternativ, hävdar Björn Eriksson.
– Det är det som är syftet med bankernas strategi mot kontanter. Det handlar om en maktförskjutning från politiken och Riksbanken till ett fåtal storbanksdirektörer.
Börje Vestlund summerade seminariet med att säga att han tror att det blir lagstiftning om säkrad kontanthantering, men den blir kanske inte tvingande för bankerna.
Hur eller vem som i så fall ska ansvara för kontanthanteringen ville han inte gå in på.
– Regeringens utredningsman har i alla fall också fått ett särskilt uppdrag att föreslå hur det ska göras möjligt att kunna betala och sätta in kontanter på betalkonton.
– Men det säger inte att man kommer att tvinga bankerna att ta emot kontanterna. Här får man nog se om man kan hitta någon annan som kan göra samma sak, eller om man kan hitta en annan och kanske bättre lösning.
Jan Ericson, som i höstas la en motion i riksdagen med krav på säkrad kontanthantering, lovade vara blåslampa efter Börje Vestlund som representant för regeringssidan.
– Men i sak är vi ganska överens. Bankerna har ett samhällsansvar som innefattar en rimlig kontanthantering. Denna skyldighet bör regleras i lag. Vi måste hitta sätt att säkra kontanterna som betalningsmedel för alla.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Rundabordssamtal
I april kallade finansmarknadsminister Per Bolund till rundabordssamtal om kontanthanteringen framöver.
Deltog gjorde Riksbanken, Finansinspektionen, Post och telestyrelsen, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Svenska Bankföreningen, Sparbankernas Riksförbund, West International AB, Svensk Handel, Hela Sverige ska leva, Kuponginlösen AB och företrädare för Säkerhetsbranschen.
Någon seniororganisation fanns alltså inte med runt bordet, vilket ministern hade öppnat för i samband med finansutskottets hearing i mars.
