Att använda kvalitetskrav för att minska välfärdsföretagens höga vinster är inte realistiskt. Det slår regeringens välfärdsutredare Ilmar Reepalu fast.
– Att ställa fler detaljerade krav skulle medföra en stor administrativ börda för välfärdens professioner, skriver Ilmar Reepalu i sitt slutbetänkande som överlämnas till regeringen idag tisdag (9/5).
– I mer tekniska verksamheter, som till exempel byggnation och sophämtning, är det viktiga framför allt vad som görs. Inom vård, skola och omsorg är det avgörande hur det görs. Tillförlitliga kvalitetsmätningar inom dessa sektorer blir därför svårare att genomföra och det är ingen enkel sak att formulera tydliga kvalitetskrav eller följa upp verksamheternas kvalitet, skriver Ilmar Reepalu i en sammanfattning av betänkandet på DN Debatt.
Mer insyn
Ilmar Reepalu står därmed fast vid sitt tidigare förslag om vinsttak för välfärdsföretagen.
I slutbetänkande trycker han på vinsttak i kombination med andra metoder, för att säkra välfärdens kvalitet.
– Kvaliteten i välfärden kan förbättras genom mer ändamålsenliga kvalitetskrav och mätningar, större samordning runt individerna, mer tillit till professionerna och ökade möjligheter till insyn och uppföljning, skriver Ilmar Reepalu.
Idéburen
Regeringens särskilde utredare säger sig vilja öppna för ”idéburna aktörer som drivs utan vinstintresse”, de ”fyller en viktig roll i välfärden”.
För att göra deras roll tydligare föreslår utredningen att statistiken över välfärdssektorn delas upp så att idéburna aktörer redovisas särskilt.
– Det bör också övervägas om idéburna aktörer ska kunna ges undantag från olika regler i syfte att underlätta deras verksamhet.
Start efter valet 2014
Den 5 mars 2015 tillsatte regeringen Välfärdsutredningen.
Utredningen lämnade ett delbetänkande i november 2016.
Detta har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.
Idag 9 maj 2017 överlämnade Välfärdsutredningen sitt slutbetänkande, ”Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning”.
Välfärdsutredningens uppdrag har enligt regeringen varit att analysera ”hur kvalitetsmått kan användas strategiskt i välfärden, ge förslag på hur register kan förbättras inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Dessutom har utredningen sett över hur den ekonomiska insynen i privat utförd välfärd med offentlig finansiering kan utvecklas”.
