Så fixar du ditt hjälpmedel
Flyttbar ramp från Kvistberga Group AB, Spisvakt från Safera.
Vård & omsorg | Enklare vardag

Så fixar du ditt hjälpmedel

Att få bidrag till hjälpmedel kan vara svårt. Utbudet är stort och reglerna för vad som gäller varierar mellan landstingen.

Publicerad 2012-04-17

Först och främst: Skaffa en överblick över vad som finns. 1177.se är landstingens gemensamma webbplats. Här kan man få ett bra grepp både på vart man vänder sig, på utbudet och var hjälpmedelsbutikerna finns.
Saknar du dator: vänd dig till din vårdcentral. Det är ändå dit du till slut måste gå för att få veta vem du ska prata vidare med.
Om du bara söker enklare hjälpmedel, som ofta räknas som egenvård och som du därför måste köpa själv, finns en rad butiker som du hittar på 1177.se/Stockholm/Hitta-hjalpmedelsbutiker under Övrigt. Mer om detta finns också på hjalpmedelstorget.se som är Hjälpmedelsinstitutets hemsida.
Är du ute efter mer avancerade hjälpmedel, som en rullstol, måste en arbetsterapeut i ditt landsting först säga göra en behovsbedömning och därefter göra en förskrivning av hjälpmedlet.

Var beredd på att det som är förskrivningsbart skiftar beroende av var man bor i landet. I vissa landsting och kommuner kan man alltså få vissa hjälpmedel förskrivna medan andra säger nej.
Återigen är internet det effektivaste verktyget för att skaffa koll på läget: På landstingens och kommunernas egna webbplatser finns oftast en sortimentslista över vad man väljer att förskriva.
Vad kan man då förvänta sig att få förskrivet om man är äldre?
– Utgångspunkten är att man har ett behov av ett hjälpmedel efter en sjukdom, eller en skada, som ger ett funktionshinder som kan kompenseras med hjälpmedel, säger Ingela Månsson, arbetsterapeut på Hjälpmedelsinstitutet.
– Enklast är att börja med att kontakta din närmaste vårdcentral för att ta reda på vem du ska prata med och vad som förskrivs där du bor.

Om du nekas ett hjälpmedel kan du inte överklaga. Det beror på att skyldigheten för samhället att erbjuda hjälpmedel står inskrivet i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som inte är en rättighetslag.
Men man kan förstås ändå göra ett försök att protestera genom att vända sig till patientnämnden eller verksamhetschefen.
En möjlighet kan då vara – för den som har råd – att själv köpa sitt hjälpmedel. Det finns cirka 150 butiker i landet.
Men om jag nu får ett hjälpmedel förskrivet – hur lång tid tar det innan jag får det?
– Det beror också på ditt behov och var du bor, och på vilka resurser och prioriteringar som finns just där förskrivningen av hjälpmedlet sker, säger Ingela Månsson.

Grundinställningen är alltså att koppla på nyfikenheten och tålamodet och fråga på. Att hitta rätt hjälpmedel kräver att man är aktiv konsument, så gott det går och så långt man orkar.
På hjalpmedelstorget.se finns också en portal som heter Smarta ting. På den finns förutom tips och idéer bra information om regler och lagar.
Några landsting (Stockholm, Sörmland och Kronoberg) har infört fritt val av hjälpmedel som ett komplement till den vanliga förskrivningen av hjälpmedel.
Det innebär att om du har fått ett hjälpmedel förskrivet så kan du handla in det var du vill.
Du kan också välja att lägga på en egen peng för att få det hjälpmedel du tycker är det bästa.

 

”VI MÅSTE BLI TUFFARE
– OCH SKAPA KONSUMENTMAKT”

Äldre kan bli betydligt tuffare i att ta tillvara sina rättigheter. Det tycker både Hjälpmedelsinstitutets och SPFs experter.

– Min uppfattning är att det fortfarande är okänt för många vad som faktiskt finns, och vad olika produkter är bra för, och även var man kan få tag på produkterna, säger Ingela Månsson på Hjälpmedelsinstitutet (HI).
Pensionärsorganisationer som SPF är mycket viktiga för att utvecklingen nu går framåt, anser Ingela Månsson.
Gunnar Degerman är omvärldsanalytiker på SPF. Han håller med Ingela Månsson och ser en rad möjligheter för SPF att elda på i kampen för äldres rättigheter till hjälpmedel.
– Om vi bygger upp ett starkt nätverk av kunniga och drivande personer på distriktsnivå och föreningsnivå skulle vi kunna få en typ av konsumentföreträdare för våra medlemmar. Vi har redan viss kompetens på central nivå genom att vi finns med i olika arbetsgrupper som Hjälpmedelsinstitutet driver. Och så har vi syn- och hörselansvariga ute i föreningarna. Det här skulle kunna gå att bygga ihop.
För att sprida kunskap om vilka hjälpmedel som överhuvudtaget finns skulle föreningarna kunna bjuda in SPFs samarbetspartner Etac som ger 15 procent i rabatt på katalogpriset till SPF-medlemmar.
– Etac skulle antagligen gärna komma ut och förevisa på ett månadsmöte, bara de blir inbjudna.
Vad kan pensionärsråden i kommuner och landsting göra?
– Det finns 26 landsting i Sverige och lika många sätt att ta betalt för hjälpmedel. Landstingens pensionärsråd, LPR, kan kolla de kraftigt skiftande prisnivåerna. De kan granska hur landstingen beviljar hjälpmedel. Sen kan de sätta press på sina politiker och utöva representativ konsumentmakt!
Man måste inte ha kommunens hemtjänst för att kunna få ett hjälpmedel förskrivet, konstaterar Gunnar Degerman. Men det är ändå läge att ställa högre krav på hemtjänsten just när det gäller hjälpmedel.
– Det är landstinget som säger ja eller nej till om du ska få hjälpmedel. Däremot bör hemtjänsten bli bättre på att se till och följa upp hur hjälpmedlen används och fungerar för många äldre. Det är inte ovanligt att hjälpmedel inte används därför att de inte funkar. Här kan behövas mer råd och stöd för att den enskilde ska komma i gång.
Vad kan en SPF-medlem göra som nobbas ett hjälpmedel?
– Begär intyg från din läkare. Försök byta arbetsterapeut. Går det inte – pröva en annan vårdcentral, åk till en annan kommun inom landstinget. Ta också kontakt med din SPF-förening eller distriktet och berätta om det fungerar dåligt.

Text Jan Arleij

Faktaruta

Kolla också
Hjälpmedelsinstitutet har startat många visningsmiljöer runt om i landet. Mer information finns på teknikforaldre.se

Fyra favoriter
Det här säljs oftast i hjälpmedelsbutikerna:
*Att ringa – numera finns bra stationära telefoner och mobiltelefoner – Doro är ett exempel
*Att greppa – till exempel burköppnare, bestick, knivar med vinklat skaft
*Att hålla sig ren – som duschpall, ryggsmörjare
*Att inte ramla – vikbar käpp, broddar, antihalkmattor

Kan få stöd
Det går att få ekonomisk hjälp också med att skaffa så kallade egenvårdsprodukter, eller Smarta ting. Då får man ansöka om fondmedel via en kurator för de inköp du behöver göra. Din arbetsterapeut ska kunna hjälpa till med råd hur du gör.

80 procent
av alla hjälpmedel i landstingen förskrivs till 65 år och äldre.
Hjälpmedelsinstitutet ägs av staten och Sveriges kommuner och landsting.
Hjälpmedelsinstitutets brukarråd är ett rådgivande organ till styrelsen. SPF har plats i brukarrådet.

Samarbeten finns
För att underlätta kunskapsspridningen har HI i regeringsuppdraget Teknik för äldre tagit fram boxen Smarta Ting som SPF-föreningar använt för att öka kunskapen om smarta ting och hjälpmedel.
Teknik för äldre har också tagit fram en Anhörigbox med riktad information till anhörig om bra produkter och hjälpmedel.

Dölj faktaruta

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas