O
nsdagen den 13 september – dagen för ett stycke efterlängtad modern äldrepolitisk historia. Stora ord? Nej, ändå inte.
Regeringen gör sin enskilt största satsning i budgeten på landets pensionärer – värd 4,4 miljarder kronor. Det räcker till ett rejält kliv mot lika skatt på lön och pension.
Men framför allt fäster jag mig vid det oåterkalleliga åtagandet: skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare försvinner senast 2020. Likadant lät det visserligen i valrörelsen 2014, men då kopplades avvecklingen av pensionärsskatten till att Sverige först måste uppnå EUs lägsta arbetslöshet. Det förbehållet är nu borta, utbytt mot ett enkelt löfte: 2020 blir det lika skatt på lön och pension.
Tre drivkrafter ligger bakom att regeringen väljer att lyssna på SPF Seniorernas, PROs och övriga pensionärsorganisationer.
- Pensionärerna blir allt fler för varje val. Om ett år kommer 27,5 procent av de röstberättigade väljarna att vara 65 år eller äldre, visar SCB:s senaste siffror. Ta in siffran, vi pratar om näst intill var tredje väljare.
- Svensk ekonomi och därmed statsfinanserna går som tåget. Politikerna anser sig ha fått råd att spendera och samtidigt ha ansvarskortet kvar på hand.
- 2018 års budget är regeringens sista före valet. En chans kvar att visa handlingskraft, innan vallöftena tar över debatten.
Men det finns en fjärde motor bakom det sakpolitiska genombrottet: Seniorernas ”fackförbund” – SPF Seniorerna, PRO, SKPF och RPG – har stått enade sedan det första jobbskatteavdraget infördes 2007.
Kampen och argumentationen har varit intensiv och konsekvent och satt just en sådan press på de ansvariga politiska partierna att frågan inte har kunnat gömmas undan, eller glömmas bort. Outtröttligheten har varit imponerande. Tretton år av enighet. Därför är det en historisk triumf för pensionärsorganisationerna.
Det äldrepolitiska genombrottet gäller inte bara regeringens skattepolitik. Även oppositionspartierna har ett efter ett ställt sig mer eller mindre bakom SPF Seniorernas och övriga pensionärsorganisationernas mångåriga krav på sänkt eller helt avskaffad pensionärsskatt.
Emellertid: flera partier vill också gå fram med ett sjätte jobbskatteavdrag. Det skulle återskapa det principiella problemet med olika skatt på lön och pension.
Frågan ser därför ut, trots onsdagens besked, att finnas med på agendan bortom 2020.
En sak till, som grädde på moset: bostadstillägget. Att det är knappt 51 veckor kvar till valet skapar tidig valfeber. Det öppnar rejält för de äldrepolitiska organisationerna:
Tidigare har det varit komplett omöjligt att få regeringsföreträdare att gå med på att bostadstillägget för pensionärer kan höjas innan regeringens och pensionsgruppens utredning av hur grundskyddet med garantipensioner och bostadstillägg blir klar i februari 2018.
Nu kommer, precis som SPF Seniorerna hela tiden har krävt, en höjning i alla fall.
Det ger regeringen något bättre förutsättningar att klara debatten som EU-statistiken påminner om med jämna mellanrum: att andelen fattigpensionärer är högre i Sverige än i övriga Norden.
Kanske tror man sig också vinna andrum i den kritiska diskussion som sätter allt hårdare press på det svenska pensionssystemet, den heligaste av kor.
Men det lär bli svårt. SPF Seniorerna och PRO och de övriga tycks lika grundade och övertygade som i skattefrågan: pensionssystemet måste förändras så att det blir rättvist, så att det levererar pensioner som det går att leva på.
