För några veckor sedan skrev jag brev till riksdagspartiernas partisekreterare. Breven handlade om behovet av fler seniorer på listorna inför valet 2018 och en bättre representation i de beslutande församlingarna nästa mandatperiod.
I brevet kräver SPF Seniorerna svar på två frågor:
- Hur arbetar partiet för att en rimlig andel seniorer ska finnas med på partiets listor så att de kan ta plats i kommun, landstings-/regionfullmäktige och i riksdagen efter valet 2018?
- Har partiet fastslagit ett mål för vilken andel seniorer som bör finnas på listorna?
I brevet skriver jag också att vi vill höra hur man resonerar om detta och att vi gärna vill träffa partisekreterarna och tala mer om läget inom respektive parti.
Varför redan nu? Valet är ju inte förrän i september 2018.
Så här är det. Under 2017 förbereder partierna och, i många fall, fastställer sina valsedlar inför valet. Det är alltså nu partiledningarna kan skicka signaler ut i landet och påpeka vikten av att inte bara satsa på ungdomar, kvinnor och utrikes födda utan också på seniorer. Om det ska finnas några seniorer att kryssa på valsedeln, måste de nomineras och utses av partierna.
Resultatet i 2014 års riksdagsval innebar att 2,6 procent av ledamöterna var 65-plussare, det vill säga 10 personer. Vi seniorer utgör 20 procent av befolkningen och 25 procent av de som har rösträtt. Omräknat i mandat borde det innebära 70-80 ledamöter från hela landet.
En ungdom kan vara hur duktig som helst men har inte en seniors erfaren-heter. Christina Rogestam
Men har inte en riksdagsledmot i uppdrag att väga in olika aspekter på frågor och tänka igenom hur ett förslag påverkar yngre och äldre, män och kvinnor, inrikes- och utrikesfödda, stad och land och så vidare? Jo, i teorin. I praktiken ser man mest till hur det påverkar ens egen valkrets och de människor man upplever att man representerar. Och det är då det gör skillnad om det också i riksdagen och de andra beslutande församlingarna finns en rimlig andel seniorer.
Sverige har mycket att lära av andra länder. I presidentvalet i USA var de båda kandidaterna 69 och 70 år. Man är inte passé bara för att man är 65. Vi 65-plussare har kunskaper och erfarenheter som behövs både i riksdag och övriga fullmäktigeförsamlingar. Vi lyfter fram och talar bättre för de frågor som är viktiga för oss än vad en ungdom kan göra. En ungdom kan vara hur duktig som helst men har inte en seniors erfarenheter.
Ska breven ge resultat förutsätter det naturligtvis att det finns seniorer som är bereda att ställa upp som kandidater. Och att många fler ger sitt stöd under nomineringstiden och att de som är medlemmar i ett parti deltar i nomineringsförfarandet när listan fastställs. Att få ihop en stor grupp den dagen brukar vara ungdomarnas paradgren – låt oss ge dem en match inför 2018.
Det är alltid roligt att se den fina verksamhet som bedrivs i våra föreningar. Stort tack för ert engagemang och arbete!
En God Jul och ett Gott Nytt År önskar jag er alla!
Christina Rogestam
Förbundsordförande SPF Seniorerna
