Ska det bli fler 65-plussare i riksdagen måste väljarna själva kryssa in dem. Partierna sviker än en gång de äldsta när det gäller att placera livserfarenhet på valbar plats.
2,3 miljoner väljare är 65-plussare. Men hur många seniorer kommer att kunna väljas in i riksdagen? Senioren har granskat partiernas riksdagslistor inför valet den 13 september.
Trots intensiva försök från inte minst SPF Seniorernas sida att få partierna att inse värdet av erfarenhet i riksdagens arbete ser höstens val ut att bli en trist repris på alla tidigare i modern tid.
Såvida inte fler väljare ser till att kryssa in de kandidater på valsedeln som uppnått senior ålder.
Det är också ett av SPF Seniorernas viktigaste budskap när valrörelsen går in på upploppet.
Det kan löna sig, om bara tillräckligt många tar med sig pennan in i valbåset.
Granskat listor
Så vad händer då om inte fler seniorer kryssas in?
För att få en bild har Senioren granskat 2026 års listor och räknat på effekten om 2022 års valresultat skulle upprepas.
Ett exempel på hur vi har räknat: Blekinges riksdagsvalkrets hade fem mandat 2022. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna tog två vardera och Moderaterna tog ett.
Lika många mandat ska fördelas efter höstens val. Skulle 2022 års valresultat upprepas i höst pekar årets listor på att följande kandidater väljs in:
Heléne Björklund, Sölvesborg, 53, S
Magnus Johansson, Karlskrona, 59, S
Jimmie Åkesson, 47, Sölvesborg, SD
Richard Jomshof, 57, Karlskrona, SD
Åsa Coenraads, 48, Karlshamn, M
Senioren har på detta sätt gått igenom toppnamnen på riksdagslistorna i landets samtliga valkretsar. Det ger följande bild av åldern på 349 ledamöter som kan väntas bli invalda i höst.
6 ledamöter kommer att ha passerat 70 år
7 ledamöter är 65-69 år
27 ledamöter är 60-64 år
112 ledamöter är 50-59 år
100 ledamöter är 40-49 år
84 ledamöter är 30-39 år
13 ledamöter är 20-29 år
Det innebär alltså att endast 13 av 349 ledamöter är 65-plussare – inte ens 4 procent.
Samtidigt är cirka 29 procent av väljarkåren 65 år och äldre. Motsvarande andel av riksdagens ledamöter skulle vara 101 ledamöter.
Samma bild
Mycket kan dock påverka vilka de 349 ledamöterna slutligen blir. Valmyndigheten pekar på tre faktorer:
• Vilka valkretsar som får 39 så kallade utjämningsmandat
• Vilka kandidater som väljs in på personröster
• Vilken ordning som nya ledamöter utses vid den så kallade dubbelvalsavvecklingen. Till exempel blev Jimmie Åkesson först invald i alla riksdagsvalkretsar i valet 2022. Därefter avvecklades han i alla valkretsar utom där han fick högst andel personröster. Invalsordningen av nya ledamöter i olika valkretsar sker i ordning efter hur starkt stöd de dubbelvalsavvecklade kandidaterna har fått.
Men det förändrar knappast den stora bilden av äldre kandidaters chanser att ta sig hela vägen till riksdagsbänken.
Slutsatsen: utan mycket starkt stöd av personkryssning kommer inte fler seniorer in 2026 än vid tidigare val.
Så här har det gått för de äldre kandidaterna vid föregående val.
Invalda 65+ i riksdagen
2022: 12 – 27,2 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre. Det betyder drygt 2,1 miljoner väljare.
2018: 6 – 26,7 procent av de röstberättigade som var 65 år eller äldre.
2014: 9
2010: 8
2006: 11
2002: 6
1998: 9
1994: 4
1991: 14
En stor besvikelse för seniororganisationerna som samfällt och under många mandatperioder har gjort allt för att få bland annat partisekreterarna att på riktigt kavla upp ärmarna för att hitta sätt att göra sina partier mer representativa.
Argumentationen från SPF Seniorerna är att det ytterst handlar om förtroendet för den representativa demokratin. På sista raden riskerar också värdet på den svenska riksdagens legitimitet att falla.
Många argument
En alltför dramatisk slutsats? Kanske, men flera experter och debattörer svarade i alla fall samfällt ja när frågan ”Är riksdagen för ung för sitt eget bästa?” ställdes på ett fullsatt seminarium i Riksdagens i höstas, exakt ett år före valet.
Riksdagens talman Andreas Norlén menade att ålderism ligger bakom den svaga representationen av seniorer.
– Synliga äldre kan motverka ålderism. Fler seniora riksdagsledamöter skulle utmana den stereotypa uppfattningen om att stigande ålder skulle vara negativt och förknippat med sämre kapacitet, sa Andreas Norlén.
Äldre besitter stor erfarenhet i viktiga samhällsfrågor, fortsatte talmannen. I frågor som rör exempelvis pensioner och vård- och omsorg tillför äldre en särskild trovärdighet.
– Det kan också leda till reformer som är mer välgrundade och anpassade till verkligheten.
Andreas Norlén argumenterade indirekt för personkryssning av seniorer.
– Jag tror att ett perspektiv som sträcker sig över hela livets gång stärker besluten. Har man sett fler större samhällsförändringar har man också bredare referensramar och kan därmed ha bättre förutsättningar att förhålla sig till komplexa politiska frågor.
Fler seniorer i riksdagen skulle också medföra en större dynamik.
– Vi skulle få en fruktbar kombination av nytänkande och erfarenhet. Det kan ge en politik som både blickar framåt och som står stadigt, sa talmannen.
SPF Seniorerna lyfter fram ett liknande perspektiv i höstens pågående kampanj.
– Seniorer har unika erfarenheter och en kompetens som kommer av ett långt samhällsengagerat liv. Våra livserfarenheter innebär ofta djup kunskap om ekonomi, vård, omsorg och boende, frågor som berör oss alla när vi blir äldre, säger förbundsordförande Maria Larsson till Senioren.
– Det är anmärkningsvärt att det ser ut såhär val efter val. Partierna verkar inte förstå att livserfarenhet ger kompetens som verkligen behövs i beslutsfattandet också i riksdagen.
Alla som tycker att seniorer ska vara representerade där de nationella besluten fattas bör kryssa en senior, säger Maria Larsson.
– Det är inte bara en fråga om representation, utan seniorers frågor måste också upp på dagordningen och för det krävs fler äldre i riksdagen.
Väldigt lite händer med seniorernas representation i riksdagen. Det blir nästan likadana utfall efter varje riksdagsval. Hur kommer det sig att partierna inte lyfter fram sina seniorer, trots alla argument?
– Jag ser det som ett uttryck för ålderism. Partierna borde arbeta betydligt hårdare för att ta tillvara den erfarenhet, kompetens och kunskap som ryms i en årsrik person.
988
av samtliga 5 793 kandidater till riksdagsvalet från riksdagspartierna är 65 år eller äldre på valdagen. Deras medelålder är 71,5 år.
Det innebär att 17 procent av samtliga kandidater är 65 år eller äldre. Andelen var densamma vid riksdagsvalet 2022.
Fem partier går fram med rikslistor, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.
Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har inga rikslistor utan enbart listor för respektive riksdagsvalkrets.
Små möjligheter
Senioren har granskat rikslistorna och funnit att inte heller dem ger seniorer någon större chans. Med undantag för Birgitta Södertun, 71 år, som finns på plats 18 – om KD på nytt vinner 19 mandat i riksdagen skulle hon sannolikt väljas in.
Liberalernas rikslista är 72 namn lång. Genomsnittsåldern är 52 år. Tio kandidater är 65-plussare.
Moderaternas rikslista som bara är 31 namn lång saknar 65-plussare. Ulrik Nilsson, 63, toppar tätt följd av statsminister Ulf Kristersson som uppnått 62 års ålder. Snittåldern på hela listan är 47 år.
Centern har två stycken 65-plussare på sin 63 kandidater långa rikslista. Snittåldern är 47 år.
Miljöpartiets rikslista innehåller 52 namn. Snittåldern landar också här, precis som hos M och C, på 47 år. Fem av kandidaterna är 65-plussare.
Kristdemokraternas rikslista är 63 namn lång. Snittåldern på kandidaterna är 49 år. Sex 65-plussare går att hitta på listan för den som vill kryssa på en KD-valsedel.
23 kandidater
Lägger man samman de fem rikslistorna finner man att det finns 23 stycken 65-plussare att kryssa bland 281 kandidater (8 procent) så man får leta omsorgsfullt. Riktigt svårt blir det när det kommer till Liberalerna och Moderaterna som har valt att inte ta med ålder på sina rikslistor, något som SPF Seniorerna i god tid har uppmanat varje riksdagsparti att göra.
Den högst placerade 65-plussaren hittar man på Liberalernas lista, Lars Leijonborg, 76, som återfinns på tredje plats. Centern har placerat Kerstin Lundgren, 71, på sjätte plats. Miljöpartiet har Lennart Tonell, 82, på 20:e plats och Kristdemokraterna placerar Birgitta Södertun på 18:e plats. Moderaterna har alltså ingen 65-plussare på sin rikslista.
Så kryssar du in en senior
Man kryssar in en riksdagskandidat genom att personrösta – alltså sätta ett kryss för en specifik kandidat på partiets valsedel. En kandidat blir personvald om han eller hon får minst 5 procent av partiets röster i valkretsen.
Man kan också personrösta genom att skriva kandidatens namn för hand på en partivalsedel eller på en blank valsedel tillsammans med partinamnet.
I riksdagsvalet 2022 fick 67 riksdagsledamöter mandat genom personröster. Men det var bara två av dem som ändå inte skulle ha valts in via sin position på vallistan. De två var Camilla Brunsberg (M) som var 50 år vid invalet och Nadja Awad (V) som var 31 år.
13 seniorer på valbar plats
Här är kandidater som ligger bra till på sina partiers listor i de 29 valkretsarna inför höstens riksdagsval.
Socialdemokraterna
Peter Hultqvist, 67, Dalarna
Ingrid Andreae, 65, pensionär, Göteborgs kommun
Rose-Marie Carlsson, 72, riksdagsledamot, Malmö kommun
Ewa Pihl Krabbe, 79, Leg. Psykolog, Skåne län (norra och östra)
Mirja Räihä, 67, undersköterska, Stockholms kommun
Centern
Caroline Schmidt, 65, projektledare, Gävleborg
Miljöpartiet
Jan Riise, Kungsbacka, 68, riksdagsledamot, Halland
Ingegerd Akselsson Le Douaron, 75, folkbildare, pensionär, Stockholms län
Sverigedemokraterna
Peter Eriksson, 67, skogsbrukare, Jämtland
Peter Ollén, 67 år, riksdagsledamot, Malmö kommun
Liberalerna
Mauricio Rojas Mullor, 76 år, Skåne västra
Lars Leijonborg, 77, tidigare partiledare, Uppsala län
Vänsterpartiet
Gudrun Nordborg, 80, jurist, Västerbottens län
Rikslistorna ger också några kandidater god chans att komma in.
Kristdemokraterna: Birgitta Södertun, 71 år, finns på plats 18 på KDs rikslista.
På Centerpartiets rikslista finns Kerstin Lundgren, 71 år, på plats 6. C har idag 24 mandat.
