Gör rätt – öka säkerheten i trafiken
Landet runt | SPF Dalarna

Gör rätt – öka säkerheten i trafiken

SPF Dalarna
Publicerad 2014-11-25

Samlingssalen var nästan full i Gamla elverket när ett 60-tal medlemmar i SPF Falubygden fick en eftermiddag med mycket och god information om vad som gäller i trafiken och hur man kan öka säkerheten för alla trafikanter. Det var SPF:s trafikkommitté som ordnat mötet och som själva bidrog med i sakkunskaper.

Först ut var en representant från polisen i Falun, Sven Matsols. Han gav stort utrymme för frågor och svar. Flera frågor gällde oklarheter om vilka regler som gäller mellan gång- och cykeltrafikanter, mellan cyklister och bilister och mellan gående – ska man väja åt höger eller vänster för andra gående? – ska cyklister hålla sig till vänster eller höger på cykelbanor? m m.

Polisens grundregel är att alla har ansvar för att ta hänsyn i alla situationer i trafiken. Regler är bra men allt kan inte regleras. Vissa tydliga besked gavs i alla fall: Cyklister skall alltid föra cykeln på höger sida (högertrafik!) och när cykel­bana korsar bilväg har cyklisten företräde OM detta är markerat för bilisterna. Så är ofta inte fallet. Det säkraste för cyklisten är därför att kliva av cykeln och gå över övergångsstället, för gångtrafikant har alltid företräde där. På gångbana ska gående gå på höger sida om det är så markerat, t ex på Svärdsjögatans högra sida i riktning ner mot torget. Polisen underströk att även gångtrafikanter är skyldiga att se upp och ta hänsyn – en gångare som bara går rakt ut utan att se sig för gör sig skyldig till vårdslöshet i trafik och kan fällas för detta.

Många fler frågor fick svar: – Moderna bilar har inte bakljus påslaget i dagsljus enligt EU-förordning. – Dimljus får inte vara påslaget annat än i dimma. – Cirkulationsplats = rondell är ”egen väg” som innebär att man alltid ska signa­lera åt höger när man åker ur den och alltid signalera om man byter fil inne i rondellen. Men, man behöver inte signalera när man åker in i den. – Rullskidor och leksaker, t ex sparkcykel, gäller som gående. – Det är förbjudet att använda t ex mobiltelefon i bilen på sådant sätt att trafiksäker­heten äventyras.

Äldre i trafiken var nästa punkt på dagordningen. Lars Bergfalk från Trafikkom­mittén gick igenom vilka medicinska krav som ställs på varje bil­förare. Han underströk att var och en är skyldig att ha koll på sina hälsomässiga förutsättningar för att vara bilförare. Det är vi själva som bör ställa kravet på läkare att informera om våra fysiska och psykiska förutsättningar att köra bil. Detta gäller framför allt syn och synfält, balans (kan rubbas vid hörselproblem), rörelseförmåga, hjärt- och kärlsjukdom, t ex högt blodtryck, diabetes, neurologiska sjukdomar eller problem (hjärnans funktion – kan vara svårt att upptäcka själv), sömnrubbningar, läkemedel etc.

Lars sammanfattning: Diskutera med din läkare! Be om råd och vid behov begär intyg för att återkalla körkort.

Äldres fallolyckor gick Trafikkommitténs Lennart Kjellin igenom. Detta hand­lar mycket om is och snö men även sommartid kan fallolyckor inträffa. Fallolycka är ny i trafikforskningen. Fotgängare är mest utsatta. Både poli­sen och akutmottagningar rapporterar fallolyckor till ett nationellt register, STRADA. Vårdcentralerna gör inte det. Det finns ett stort mörkertal då många inte rapporteras. År 2010 sökte 27 000 personer för fallolycka till akutmottag­ningar i landet. Främst drabbade är kvinnor och äldre, kvinnor dubbelt så ofta som män.

Halka är en begränsning på flera sätt, den hindrar t ex rörlighet. Promenader bibehåller och ökar rörlighet – om man inte vågar gå ut på grund av halka riske­rar man bli orörlig. Fall är en dyr affär för samhället. Ökat antal äldre, desto fler fallolyckor. Skadekostnaderna är betydligt större än väghållningskostnaderna – men de betalas av olika ”kassor”. Borde kanske hälso- och sjukvården svara för väghåll­ningskostnaderna?

Men var och en kan skaffa skydd – BRODDAR heter de och är en god investering. Lennart demonstrerade flera typer. De bör vara CE-märkta. Även gåstavar med isbrodd och käpp med pigg eller krona är bra.

Lennart underströk också behovet av att träna/motionera för att behålla/öka rörlighet, balans och reflexer kontinuerligt. Då klara man ett fall bättre. Och GÅ INTE I KLACKSKOR ELLER TRÄSKOR på snö och is!

Till sist visade Lennart en kort film från YouTube om betydelsen av reflexer på både bål och ben i mörker. Särskilt viktigt innan snön kommer då allt är svart.

Summan av kardemumman: Visa varandra hänsyn och var rädda om er och varandra i trafiken!

Reportage: Ann-Sofi Holmberg

SPF Dalarna
Publicerad 2014-11-25
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas