Marsmöte på Majstångsbacken
Landet runt | SPF Dalarna

Marsmöte på Majstångsbacken

SPF Dalarna
Publicerad 2012-03-26

Medlemsmöte på Majstångsbacken onsdagen den 21 mars.

Marsdagen bjöd på ett strålande vårväder, ändå hade många medlemmar tagit sig till Majstångsbacken för att få lyssna till ”historien om Venjan”.Under temat ”Tre små kommuner” var det nu som Karin Wennberg skulle berätta om Venjan.Venjan hade en fiskerik sjö och frodiga betesängar, slåtter och fiske för främst Vikaborna. Så blev några bofasta och det växte fram en by. 1539 fanns det tio gårdar i Venjan, det kan man läsa i de protokoll som fördes utav skatteuppbördsmännen.

Skidlöparen Engelbrecht från Venjan

Då Gösta Eriksson 1520 kom till Mora och bad om hjälp mot Kung Kristian, men inte fick något gehör utan begav sig på sin flykt mot Norge, så tog han troligen vägen över Venjan. När moraborna sen ångrar sig, skickar de skidåkare att hämta tillbaka Gösta Eriksson. Biskopen Peder Svart som nedtecknar Gustav Vasas äventyr, skriver: ”Engelbrecht og nogre karlar” kom ifatt Gösta strax norr om Lima.

Engelbrecht som hade ansvaret skall ha kommit från Venjan. Vid 1550 års skatteuppbörd finns en Engelbrecht. Venjans sockenvapen är nu en skidlöpare. 1571 års förmögenhetsinventering, inför skatteuttaget för Älvsborgs lösen, visar att i Venjan bodde det förmögnaste folket i regionen.

Egen församling

1607 begär Venjansborna att få bli egen församling, de tyckte väl att de skulle ha råd att betala för en egen präst och slippa den långa resan till kyrkan i Mora. En församling bildas och präst tillsättes i mars 2008, han tycker att församlingen är för liten och begär att byarna Kättbo, Gävunda och Öje tillförs. Så blir det också. Byns historia är dess prästers historia. Prästernas barn gifter sig i byn. Så går det för flera prästers barn, i Västerås stifts herdaminnen står det om prästen Emelius att ”alla barnen bortblandades i bondehopen”.

Den präst som gjort det starkaste avtrycket i Venjans historia var den driftige Prosten Johan Leufqvist. Slutet av 1700-talet var en svår tid för hela landet med flera års missväxt. Prosten Leufqvist skriver tiggarbrev i Stockholmstidningen och får in både penningar och mat (strömming) till sin församling. Han skriver även en ”Hushållscateches för allmogen”

Johannisholms Glasbruk 1796

Det verkligt stora projektet var ändå att tillsammans med Engström anlägga ett Glasbruk på en utav sandöarna i Venjan sjön.
Tyska glasblåsare och ungsbyggare anlitas, på ön som idag kallas Sandön, ”Johannis holme”, byggs hyttor och ugnar och bostäder åt Inspektor och arbetare. 1808 flyttas glasbruket ner till Venjansjöns södra ände, nu har landshövding Nordin, efter en hel del ordväxlingar, blivit  ensam ägare till glasbruket.

På 1830-talet är Johannisholms glasbruk störst i Sverige på fönsterglastillverkning. 1920 fanns över 2000 innevånare i församlingen idag ca 400.Det här berättade Karin samtidigt som hon på duk, via dator, visade bilder från Venjan.

Turkiskt påbrå

Karin mor har kallats för ”en venjanstös med turkiskt blod i sina ådror”. Släktforskningen visar dock att Karins släkt saknar turkiskt påbrå. Avslutningsvis tar en ”flicka” i publiken upp det goda rykte som venjansfolket hade bland sina bygrannar, ”att ett gästfriare folk får man leta efter”.

Karin avslutar med att visa teckningen där kullan säger: ä å a, ä a i å Resekommittén gjorde reklam för vårens resor, närmast Påskresan till hemlig ort. Sorlande, pratglada medlemmar serverades kaffe med hembakat.

SPF Dalarna
Publicerad 2012-03-26
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas