Det är kanske lätt att få för sig att här lyssnar man till torra nedslående ”predikningar” om något som inte bara rör och berör utan kanske även skrämmer. Men med en god föreläsare så kan även ett sådant ämne behandlas så att det både förmedlar kunskap och allvar men samtidigt också framkallar skratt bland åhörarna. Yvonne Helin hade engagerats för uppgiften. Hon har sin yrkesroll som demenssköterska i kommunen och är specialist på demenssjukdomar.
Hon började med att berätta en liknelse som kommer från en dement person i tidig utveckling av sjukdomen; ”Man är som ett träd i sin bästa tid, fullt med blad. Ett efter ett faller bladen av och snart är man bara en stam”.
Demenssjuka i Sverige är idag ungefär 140000 personer och i Sundsvall ca 1600. Sjukdomen kan drabba även i relativt ”ung ålder”. Redan i 50-årsålders finns exempel på utvecklad demens även om det inte är särskilt många. Man beräknar att år 2025 finns ungefär 250000 personer med någon form av demenssjukdom i Sverige om inte forskningen finner botemedel eller medel med fördröjande effekt.
Yvonne behandlade kriterier som är typiska för människor med demens och gick också in på olika typer av demenssjukdomar Primärdegenerativa, dit bl. a. Alzheimers sjukdom räknas, Vaskulära, som kan bero på t. ex. blodproppar och blödningar i hjärnan, Sekundära, som t. ex. en tumör och infektion i hjärnan och slutligen Blanddemens, som är som ordet säger, en blandning av flera typer.
Mitt i sitt föredrag kunde hon trots det seriösa i innehållet locka fram skratt. Hon berättade om den kvinna i vårdpersonalen som kom in till en dement person och fann denne skrämd av att ”se en massa smådjur på golvet framför sig”. Kvinnan fick plötsligt för sig att hon skulle hjälpa patienten genom att fösa bort djuren ut genom dörren och gjorde så bildlikt. Plötsligt säger patienten: ”Ser du dem också?” Hur hanterar man nu en sådan situation. Dementa personer har oftast mycket svårt med speglar. Man uppfattar inte sig själv i spegeln. Och man har svårt att tolka innebörden i vad man hör och ser. Yvonne hade själv vid ett tillfälle träffat en dement person som tycktes vara ”en fena” på att plantera och odla blommor och i uppmuntrande avsikt säger Yvonne; ”Jag ser att du har gröna fingrar” och får efter en stund svaret av patienten tittande på sina fingrar; ”Nej dom är vita”.
Hela föreläsningen renderade i en mängd frågor och kompletterande utvikningar i olika riktningar för att just belysa varje enskild fråga i detalj. Detta är definitivt ett ämne som engagerar.
Yvonne avtackades så med varma applåder.
Insänt av Gerhard Cederberg
Landet runt | SPF Västernorrland
