När man ser det lite grann så här från ovan.
Lite grann från ovan kunde Jan Hult och Mats Olsson skåda ut över församlingen när de intog sina upphöjda positioner efter att ha valts att leda årsmötet. De kunde nöjt konstatera att det var fullt i Salongen. Det var närmre 240 personer som hade sökt sig dit. Årsmötet flöt på, men en fråga på budgeten väckte en del uppmärksamhet. Lars Pettersson kunde i alla fall, till allas lättnad, konstatera att det berodde på ett stavfel!
Efter den traditionsenliga fastlagsbullen blev det i bokstavlig bemärkelse ännu mer från ovan. Bertil Hagberg och Tomas Åström bjöd oss på en svindlande vacker resa i bild och ton. Från vårt kära Helsingborg, med Kärnan i centrum (!) via skånska slott och herresäten. (Ni kände väl igen många från Peder Lamms besök ifjol?) och med ett raskt skutt till Mallorca och Jules Sylvain. Publiken sjöng med för glatta livet i både ”Säg det i toner” och ”Jag längtar till Italien”. Den senare melodin från en Helsingborgskändis, Birger Sjöberg. Ett skutt över Atlanten förde oss till Sydamerika, till ackompanjemang av Ewert Taubes ”Rosa på bal”. Där kunde vi också skåda de underliga formationerna, som en del tror är gjorda av utomjordingar.
En passande avlutning med ”Man skall leva för varandra” och så naturligtvis lite Elvis, som grädde på moset. Ännu ett lyckat månadsmöte hos Kärnan kan vi därmed lägga till handlingarna. Nästa möte håller vi oss lite med på jorden, då kåserar landskapsarkitekten Lars Wikström om vårt kära Helsingborg.
