Landet runt | SPF Västmanland

SPF Köpingshus på hemlig resa

SPF Västmanland
Publicerad 2011-08-03

Ännu hade inte gissningarna kommit igång men färden gick mot Kungsör. Den stannade dock inte där utan fortsatte ut på E 20 mot Eskilstuna.

Första stoppet blev i Eskilstuna där vi skall göra  en guidad rundtur i staden. Vi började vid Rademachersmedjorna som idag är museum.  De utgjorde en del av Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori som var anlagd och uppkallad efter Karl X Gustav. En plan var att det skulle byggas 120 smedjor i sten  men det var endast 20 smedjor i trä som uppfördes.
Den första stod klar 1659. Varför smedjorna byggdes här berodde på att transporterna till kunder och att hämta material gjordes vattenvägen på ån som gick alldeles bredvid. Lite senare blev det här också en fristad som var Samuel Schröderstiärnas skötebarn. Det var då hantverkare som fick slå sig ner här och utöva sitt yrke .

Så var det dags för rundturen i staden. Vi fick bland annat höra historien om Sankt Erik.
Ett tag var det meningen att den gamla staden skulle rivas och att nya hus skulle byggas upp vilket inte blev fallet. En del hus hann tyvärr rivas dessutom så började de att bygga en mur  för att det skulle bli ett gångstråk efter ån. Beslutet ändrades så idag är det bara den delen kvar av muren som de började bygga. 

Eskilstuna har alltid varit en industristad och många olika industrier har funnits. Både i Bolinder-Munktells och C E Johanssons (mått-johansson) gamla lokaler inhyses idag ett flertal olika verksamheter. Bolinder-Munktell som tidigare tillverkade bland annat traktorer, hjullastare, världens 1:a serietillverkade ramstyrda dumpers som kallades ”GrusKalle” ägs idag av Volvo VME. 

Vi hade två duktiga guider som verkligen kunde sitt Eskilstuna och berättade mycket mer om sin stad.

Efter cirka en timmes guidning i staden var vi åter vid museet och där vi tog  en fikapaus. Så var det dags att åka igen men vart?

Bussarna åkte mot Katrineholm och gissningarna började. Trosa, Nyköping,  Julita, Vadköping var några av alla förslag som kom fram. Men det var inte rätt. Färden gick till kalkbrottsutsikten i Forsby.

Där väntade en guide som berättade om kalklinbanan och kalkbrottet. Idag fraktas all kalk på bil till fabrikerna. Tidigare när fabriken i Köping tillverkade cement så fraktades kalken på linbanan mellan Forsby och Köping en sträcka på 42 km.  Den invigdes 1941 och togs ur bruk 1997.
Under åren 1965-1974 fraktades kalksten dygnet runt, året om, med en toppnotering av 644 000 ton år 1967.
Idag är det kalklinbanans vänner som kämpar för att behålla linbanan. Det har varit ett antal  konstutställningar på linbanan som då är i drift. Idag finns också en del vagnar uppställda vid, den numera uppbyggda, utkiksplatsen som är målade som konstverk.
Det var en fantastik utsikt över kalkbrottet. Vår guide berättade en del historier som var sanna om olika episoder som hänt förr i tiden. Två av dem kommer här:

När de laddade för sprängning så skulle varje rad sprängas för sig men denna gång gick det fel så alla laddningar gick av samtidigt. Då ringde Uppsala och frågade om det var jordbävning i Forsby.
En annan gång blev det regn efter att de laddat gick  gubbarna  för att sätta på sig regnkläder, då slog åskan ned och även då gick alla laddningar av samtidigt. Det blev inte någon skadad vid dessa incidenter som tur var.

Efter en mycket intressant information om linbanan och kalkgruvans historia så fortsatte färden mot ett mål där lunchen skulle intagas och det blev till slut Hjälmaregården. En mycket trevlig restaurang.

Dags för fortsatt färd och vi undrade var nästa stopp  skulle bli.
Vi tog vägen mot Örebro och Kumla. Till slut hamnade vi i Sköllersta där Litells korv finns. Nu får man inte se hur korv tillverkas på grund av vissa regler, men det finns ju tillfälle att göra inköp. Det förekom en hel del handel innan färden fortsatte mot Örebro, Götlunda  enligt vägskyltarna.
Även om Örebro fick vi en del information av vår egen reseledare. Däremot så gjorde vi inte någon guidning i stan utan fortsatte till dagens sista besök.

Det sista besöket blev  Glanshammars kyrka. Först fick vi kaffe och därefter var det visning av kyrkan. Kyrkan bygges under 1100-talet och tornet finns fortfarande kvar. Under medeltiden tillkom sedan koret och den norra delen av kyrkan.
Det gravkor som tillhör släkten Reuter tillkom under 1678-79. De takmålningar som fortfarande finns kvar är från medeltiden och hela kyrkan är mycket vacker.

Så var det dags att ställa färden hem mot Köping igen efter en mycket händelserik dag.

Inga-Britt Lövelius    

SPF Västmanland
Publicerad 2011-08-03
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas