Medlemmarna i SPF Mälarhöjden går en vända stavgång varje måndag – Veteranen lät dem testa fem stavar.
Motionsidrottsförbundet Korpen propagerar för den, liksom Friskis&Svettis, Friluftsfrämjandet och Apoteket: Stavgången har blivit en folkrörelse. Med stavar i händerna blir promenaden en träning av både kondition och styrka. Armar, axlar och rygg får sitt, samtidigt som hjärta och lungor jobbar lite mer än under vanlig gång. En studie från Elitidrottscentrum på Bosön visar att stavarna ger mer motion än en vanlig promenad. Dessutom – och inte alls oviktigt, särskilt för äldre – ger stavarna lite extra balans och trygghet i gången.
I dag räknar man med 350 000 stavgångare i Sverige.
SPFarna i Mälarhöjden-Hägerstensåsen i södra Stockholm träffas klockan tio varje måndag för en promenad med stavar. De kan vara 15-20 personer som sluter upp, alla med sina respektive
förutsättningar och tempon, men alla med stor entusiasm. Margaretha Östling berättar:
– Alla går i sin takt, de som går lite fortare stannar i vägkorsningar och väntar in de andra. Vi har ingen ledare, alla kan säga att nu går vi hit, nu går vi dit.
Det är en social sport också, konstaterar Märta Elfgren. Man kan prata under tiden och en viktig del är att träffa goda vänner. När gruppen började med stavgång för sådär tio-femton år sedan skickade man en av initiativtagarna på instruktionskurs. Hon fick sedan dela med sig av de nyvunna kunskaperna.
För visst finns det teknik i stavgång. Enligt instruktionsboken från Apoteket ska höger arm fram samtidigt med vänster ben och tvärt om. Armarna ska vara lätt böjda och hållas nära kroppen. Överkroppen ska luta lätt framåt. Staven ska hela tiden luta en aning och sättas i vid hälen på den främre foten. När teststavarna delats ut och provgåtts konstaterar SPFarna att det finns vissa generella egenskaper som ger pluspoäng, som sköna korkhandtag och en bra handledsrem.
Dessutom gillar de flesta stavarna med fast längd, som ofta är lättare och smidigare. Men visst kan det vara praktiskt med de hopfällbara så kallade teleskopstavarna för den som tar med stavar på resan eller vill stoppa dem i kundvagnen när man smiter in på matbutiken under promenaden. Däremot saknar Margaretha Danielsson reflexer på stavarna, något som inget av testparen har.
– Jag tycker nog att alla stavarna var helt okej, men vissa stack ut. Sedan handlar det så klart också om priset på stavarna, när man ska köpa nya, konstaterar Martin Åman.
Nordisk gång
Stavgång heter på engelska Nordic walking – nordisk gång. Professionella skidåkare har länge tränat med stavar på barmark. Under 1990-talet drog den
finska motsvarigheten till Friluftsfrämjandet igång en kampanj för att sprida stavgång som en egen motionsform
OBSERVERA:
Testet hittar du längst ner på sidan.
TEST
Exel Shape, Stadium 399 kr
Axess Walker W50, Apoteket, 400 kr
Xinda, Clas Ohlson, 119 kr
Silva Exercise
4 life, Wintersport 500 kr
SPFs egna stavar, 160 kr
Martin Åman
Lätta, fina – de här stack ut.
Sköna, handremmen var bra och
korkhandtag. Det är bra med
en rejäl handledsrem för då kan man belasta handleden lite mer än fingrarna. Jättefina stavar!
Sköna, de tillhör ett av de bättre
paren. Handremmen är bra. Jag vet inte om spetsarna är
härdade, men det ser kanske
så ut.
Bra med kork i handtaget. Lätta. Bra också med
härdade spetsar, för då slits de inte lika fort. Bra att det bara är teleskopfunktion
på ett ställe, det ger mer säkerhet än när man kan vrida på två ställen på staven. Det är för trångt för vantar i handleds-remmen.
Jättebra! Väldigt lätta, men stadiga. Känns bra. Härdad spets är bra. Jag tycker bättre om stavar med fast längd. Ibland har man nästan fått sätta stavar i skruvstäd och dra åt med polygrip och
ändå har de åkt ner.
Tja, alla stavar är okej, men de här var
nog inte bäst.
Märta Elfgren
Lätta och fina, de är smidiga på något vis. Skönt med korkhandtag.
Svårt med mina tjocka vantar i handledsbandet. Behagliga för den som har lite ont i
kroppen.
Den här tycker jag är jätteskön.
Bra handtag, jag gillar att man
kan komma i med vantar. Skönt
material i handtaget. De är klart bättre än de andra teleskopstavarna,
enklare och stadigare,
fullt i klass med de bästa.
Jättebra, skönt med kork i handtaget.
Helt okej, eller bra – det är inget fel på
dessa, handtaget är bra också, men jag
saknar att de inte har korkhandtag. Det allra bästa paret, Exel, var smidigare.
Tunga. På måttskalan fanns inte 110
centimeter utmärkt. Det vore skönare
med korkhandtag.
Margaretha Danielsson
Min favorit – väldigt lika dem jag har tidigare. Skönt med kork i
handtaget, det allra bästa materialet att gå med. Jättebra med tumhållare i handledsbandet.
Lätta stavar.
Behagliga och sköna, lättare än
de andra teleskopstavarna. Om jag skulle välja en teleskopstav
skulle jag välja denna. Bra med
nyare teleskopstavar att de bara justeras på ett ställe. Men jag saknar kork i handtaget.
Lite tyngre stavar. Handtaget är lite
krångligt, men bra med kork. Jag har haft teleskopstavar förr, som sjönk ihop vartefter man gick, men de här verkar
stadigare.
Lätta och jättebra, men jag fick hålla påväldigt länge med handledsremmen och fick nog aldrig riktigt till det. Synd också att det inte är kork i handtaget.
Lite tyngre stavar, men bra att gå med. Inte korkhandtag – synd. Inställningen
på längdskalan var fel, 120 motsvarade
115 verkliga centimeter. Bra med enkel handrem.
Margaretha Östling
Väldigt bra – bäst. Stadiga.
Korkhandtag är jättebra med
bra grepp och bra handledsrem,
som ger stöd, handen kan vila i
dem så att man kan trycka ifrån
när man går. Jättebra stavar helt enkelt.
Väldigt stadiga och bra. Känns
riktigt starka. De håller sig uppe,
åker inte ner. Lite krångligt med
handremmen.
Också bra, stadiga. Jättebra handtag och det är kork också. Bra handledsrem
som kan regleras.
Jättebra, lätta och lite följsamma på
något sätt. Näst bästa paret. Mjuka och härliga, spänstiga och man går bra med dem, inte som att gå med något spett.
De här gillade jag inte. För det första är
det bara en snodd för handleden, det ger inget stöd. Dessutom passar handtaget
inte min hand. Jag tror att det är
tänkt att vara ergonomiskt, men jag får
hålla väldigt konstigt i dem.
Text: Maria Wiberg
Foto: Örjan Björkdahl
