Seniorer tar för sig i politiken
Omvärld & ekonomi | Inflytande

Seniorer tar för sig i politiken

65-plussarna är den snabbast växande gruppen politiker i kommuner och landsting.

Jan Arleij
Publicerad 2019-02-25

I riksdagen är några få procent av ledamöterna 65 år och äldre. Men i kommuner, landsting och regioner är läget betydligt mer representativt.
Väljarna utsåg i höstens val 12 678 personer som ledamöter till landets 290 kommunfullmäktige. 2 864 av ledamöterna är 65 år och äldre.
Det innebär att drygt var femte ledamot i kommunpolitiken har uppnått minst 65 års ålder. En uppgång för tredje valet i rad.
Vad beror framgången på?
– En positiv tolkning är att partierna, ivrigt påhejade av SPF Seniorerna och andra, satt större värde på seniorers unika erfarenhet och kompetens, säger Martin Engman, samhällspolitisk chef på SPF Seniorerna.

Stora skillnader

Martin Engman bedömer att SPF Seniorernas påverkan har gjort positiv skillnad.
– Våra insatser för fler seniorer i valda församlingar började redan i slutet av 2016 då vi skrev till alla riksdagspartiernas partisekreterare och sedan träffade dem. Vi har också medverkat vid riksdagspartiers kongresser och stämmor.
Men skillnaderna mellan kommunerna är stora, påpekar han.
Kristinehamns kommunfullmäktige har den högsta medelåldern i landet: 60,4 år. 20 av 41 ledamöter är 65 år eller äldre.
Sveriges yngsta kommunfullmäktige är Stockholm med en medelålder på 43,7 år.

5 kommuner med högst medelålder hos sina ledamöter i fullmäktige:

Kristinehamn – 60,4 år
Boxholm – 60,2 år
Vaxholm – 59,9 år
Storfors – 59,7 år
Burlöv – 59,4 år

Dölj faktaruta

Stora steg framåt

Också i valet till landsting och regioner tar seniorerna stora steg framåt. Av sammanlagt 1 696 invalda ledamöter är 290 stycken – eller 17,1 procent – 65 år och äldre.
Jämfört med 2014 är det en förbättring, då andelen 65-plussare blev 14,7 procent.

En sak är att väljas in som ledamot i fullmäktige och en annan att ta plats i kommunstyrelsen, där många av de viktigaste besluten fattas.
Här saknas i dagsläget en sammanställning över åldersfördelningen efter höstens val. Flera kommuner har ännu inte förhandlat fram vilka koalitioner som ska styra.

Tydlig trend

  • Ålderssammansättningen i Sveriges riksdag och kommunfullmäktige kännetecknas av två olika tendenser, enligt en genomgång från Statistiska Centralbyrån (SCB): representanterna i kommunfullmäktige har blivit äldre samtidigt som riksdagsledamöterna har blivit yngre.
  • Mellan valen 1982 och 2014 har medelåldern i kommunfullmäktige ökat med fyra år, till 51 år, medan medelåldern i riksdagen har minskat med fem år, till 45 år.
  • Medelåldern bland de röstberättigade har under samma period ökat från 48 till 50 år, en utveckling som alltså mer påminner om den i kommunfullmäktige än i riksdagen, konstaterar SCB.
Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2019-02-25
senioren-nr-1
Artikeln är hämtad ur magasinet Senioren nummer 1 / 2019. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Senioren och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.