Silviahemmet gör dementas liv lättare
Vård & omsorg
Foto Örjan Björkdahl

Silviahemmet gör dementas liv lättare

- Det finns mycket kunskap, men ingen samlad kunskap om vården av demenssjuka. Vi vill vara sambandscentral för all kunskap och se till att den når ut som underlag till beslutsfattarna.Så förklarar verksamhetschefen Wilhelmina Hoffman Silviahemmets uppgift som nyutnämnt centrum inom demensvården.

Publicerad 2008-03-27

Till hemmet, som ligger i en 600 kvadratmeter stor före detta privatbostad i Drottningholm, kommer flera dagar i veckan dagpatienter som får vistas i den ombonade miljön.
De tas om hand av särskilt utbildade Silviasystrar.
– Alla får ett individuellt bemötande, förklarar drottningen. Man gör saker tillsammans, lagar mat och äter i lugn och ro.
– Det handlar hela tiden om att ge klara budskap. Det här är potatis, det här sallad och så vidare.

Drottningen beskriver hur man kan se glädjen komma tillbaka hos den demenssjuke. Hon lär känna patienterna och kan deras bakgrund. Det är inte alltid de vet att det är drottningen som är på besök.
Ett särskilt rum i byggnaden är iordningsställt med allt som kan underlätta vardagen.
Drottningen visar entusiastiskt på alla tekniska prylar och finurligheter som rummet är fullt med.

• Runt strömbrytaren finns en bred röd kant så att den syns väl.
• Klockan är radiokontrollerad så att sommar- och vintertid ställs om med automatik.
• På väggen en komihågtavla, och en tydlig veckokalender.
• En enkel fjärrkontroll med stora knappar för tv:n.
• Pillerburkar med tydliga doseringsfack.
• Spis med automatisk timer.
• Batteridrivna ljus så att de ser ut som levande ljus.
• Dörrkod för att komma ut – många är rymningsbenägna.
• Sänglampan kopplad till sängen så att lampan tänds automatiskt när man ska lägga sig.
• Inne i badrummet är toalettsitsen knallblå.
• Spegeln över tvättstället täcks över med en gardin. Det är vanligt att man inte känner igen sig i spegelbilden.

Professor Margareta Grafström var handledare för en doktorand, som 1997-2000 skrev sin doktorsavhandling om Silviahemmet. (Se även sidan 21.)
– Drottningen visade sig vara mycket intresserad av demensfrågor. Vid disputationen på Huddinge sjukhus stannade hon kvar som en av de sista. Det var både spännande och ovanligt av en kunglig person.

Silviahemmet ska som nationellt kompetenscentrum ha sin hemvist i Arc (Age research center) på Karolinska Institutet.
– Silviahemmets erfarna undersköterskor har satt avtryck. De har tagit flera steg framåt i kvalitet de senaste åren. Personalen har god demenskunskap inom olika områden och får nu möta vetenskapen i Karolinska institutet.
– Jag är väldigt glad för det. Det är inte alltid lätt att få förståelse för beprövad erfarenhet. Nu blir det en sammansmältning och syntes mellan de två, som jag tror mycket på, säger Margareta Grafström.

Silviahemmet nationellt kompetenscentrum
Verksamheten grundades av drottning Silvia 1996 och drivs som en stiftelse med drottningen som styrelseordförande. Idén är att aktivt delta i utvecklingen av god vård av personer med demenssjukdom och stöd till deras anhöriga. Grunden är den så kallade palliativa vårdfilosofin, det vill säga symtomkontroll, teamarbete, anhörigstöd, kommunikation och relation.
Hit kommer dagpatienter fyra dagar i veckan. Här pågår också utbildning av så kallade Silviasystrar. Sedan 2004 sker utbildningen i samverkan med Sophiahemmets högskola som internetbaserad distansutbildning. Silviahemmet ger även utbildningar i praktisk demensvård för olika personalgrupper i vården.

Två avhandlingar om verksamheten har lagts fram. Margareta Skog, ”Teaching for learning and learning for teaching in care of elderly with dementia at Silviahemmet” 2000 och Lars Albinsson ”A palliative approach to dementia care” 2002.
Från och med 1 januari i år bildar Stiftelsen Silviahemmet och Stiftelsen Äldrecentrum ett nationellt kompetenscentrum för demensfrågor med namnet Svenskt demenscentrum. Bland de första uppgifterna är att kartlägga aktuell forskning inom området och ta fram goda exempel samt bygga en kunskapsbank. Budgeten är fem miljoner kronor om året i två år. Föreståndare blir Wilhelmina Hoffman.

Om demens
Den vanligaste formen av demens är Alzheimers sjukdom, som börjar med att närminnet sviktar. Över 60 procent av de demenssjuka har Alzheimer, ungefär 15 procent har vaskulär demens, som ofta uppkommer som en följd av en stroke.

Text: Ingrid Lindgren
Foto: Örjan Björkdahl

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.