Fenomenet kallas ”enshittification” eller på ren svenska, skitifiering.

Nu kräver Sveriges Konsumenter och ett 70-tal andra organisationer åtgärder från EU och nationella regeringar.

Bedrägerier på Facebook

Exemplen på försämrade digitala tjänster är många. Men många känner säkert igen sig i att sociala medier förändras.

Plattformen som lockade in användarna med ett sätt att hålla kontakt med kompisar fylls av bluffannonser och bedrägerier medan vännerna blir alltmer sällsynta i flödet.

Bedrägerier lönar sig

Bluffannonser och bedrägerier är lönsamt, poängterar Sveriges Konsumenter.

Meta, som bland annat Facebook och Instagram, uppskattar att tio procent av deras omsättning – alltså 16 miljarder dollar – kommer från falska annonser.


– Meta tjänar alltså många miljarder på att konsumenter blir bedragna. Det är förstås fullständigt oacceptabelt. Det förstår alla. Ändå är konsumenterna helt maktlösa, säger Johanna Hållén, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, i en kommentar.

Kräver politiska insatser

Rättsprocesserna mot Meta har hittills tagit väldigt lång tid med magert resultat. Det gör att Meta kan fortsätta som förut. Organisationerna kräver kraftfulla politiska insatser nu.

– Det är ingen naturlag att de tekniska lösningarna ska bli sämre och sämre och att konsumenterna ska bli mer och mer utsatta. Tekniken måste jobba för oss, inte mot oss. Det är inte för sent för politikerna att vända på utvecklingen, säger Johanna Hållén.

Lurar in och låser konsumenter

En ny rapport från norska Forbrukerrådet beskriver hur digitala plattformar steg för steg försämras.

I strategin ingår att först erbjuda en lockande tjänst. Sedan kan de stora teknikbolagen ändra villkor och funktioner utan att användarna har realistiska alternativ. Tjänster försämras undan för undan.

Konsumenterna blir inlåsta eftersom det ofta saknas reella alternativ. Även företag som annonserar på plattformen drabbas.

Arbetsättet har blivit norm för de stora tech-bolagen, anser Sveriges Konsumenter.

Påverkar trygghet och självständighet

För äldre kan utvecklingen få särskilda konsekvenser.

När bankärenden, myndighetskontakter och vårdtjänster digitaliseras blir det svårare att välja bort plattformar som fungerar dåligt.

Samtidigt tvingas man navigera mellan vilseledande annonser och bedrägeriförsök.

Fyra krav för bättre skydd

Organisationerna bakom uppropet vill se:

• Starkare tillsyn och bättre tillämpning av befintliga lagar, som GDPR och konkurrensregler.
• Minskad beroendeställning till stora teknikbolag.
• Större möjligheter för konsumenter att byta tjänst och kontrollera sina produkter.
• En skärpt europeisk lagstiftning mot vilseledande och beroendeframkallande design.

Vi är vana vid att läsa larmrapporter om äldreomsorgen. År efter år varnas det för platsbrist, långa köer och bristande planering. Ändå tycks väldigt lite hända. Frågan är därför inte om problemen är kända, utan när politiken faktiskt tänker lyssna. För många äldre i Sverige har tryggheten redan gått förlorad.

7 000 äldre fick vänta på omsorg

En ny rapport från Inspektionen för vård och omsorg visar att över 7000 personer under 2025 fick vänta mer än tre månader på beviljade insatser inom äldreomsorgen. Omkring 5000 väntade på plats på särskilt boende.

Väntar ett halvår eller mer

Medianväntetiden var sex månader, och många fick vänta betydligt längre. För den som är 86 år och inte längre klarar att ta sig upp ur sängen utan hjälp är nio månaders väntan inte en administrativ försening. Det är en sommar, en höst och en vinter i ovisshet.

Människor bakom siffrorna

Bakom siffrorna finns människor med verkliga behov och oro. Äldre som inte längre klarar vardagen, och som blir allt sjukare medan de står i kö. Anhöriga som oroar sig för nästa fallolycka.

Människor som inte längre vågar duscha själva, som sover dåligt av otrygghet och som lever med känslan av att vara en belastning.

Dör innan de hinner få plats på äldreboende

En del avlider innan de får sin plats, medan andra blir så sjuka under väntan att de inte längre kan flytta när erbjudandet väl kommer. Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige.

Lagbrott som blivit vardag

Detta sker trots att lagen är tydlig: när ett biståndsbeslut fattas ska det verkställas utan oskäligt dröjsmål. Ändå bryts denna princip systematiskt. Nästan tre av fyra ej verkställda beslut gäller särskilt boende, och i över 85 procent av fallen beror fördröjningarna på platsbrist. Det handlar alltså inte om tillfälliga problem, utan om ett strukturellt misslyckande.

Kommunerna känner till utvecklingen

Kommunerna känner till den demografiska utvecklingen. De vet att antalet äldre ökar kraftigt och att behovet av äldreboenden växer. Trots detta klarar kommunerna inte att erbjuda den omsorg de är skyldiga att ge enligt lag. Problemen skjuts framför sig, samtidigt som äldre tvingas bo kvar hemma längre än vad som är tryggt.

Fler aktörer kan vara en del av lösningen

Samtidigt har privata aktörer i många delar av landet både kompetens och kapacitet att bidra till fler platser och hög kvalitet. Men istället för att ses som en del av lösningen möts de ofta av politiskt motstånd och begränsningar. När alla krafter behövs har vi inte råd att fastna i ideologiska låsningar.

Dagens straffavgifter är för låga

En viktig förklaring är att dagens system saknar tillräckliga drivkrafter för förändring. När kommuner inte verkställer beslut riskerar de en särskild avgift, men den är ofta så låg att det kan bli billigare att låta människor vänta än att bygga nya platser. Så kan det inte få fortsätta.

Måste böta minst 3 000 kronor per vårddygn

Sanktionsavgiften bör därför höjas kraftigt, till minst 3000 kronor per vårddygn. När kommuner förvägrar äldre deras rättigheter måste det kosta. Vi behöver också stärka äldres rättigheter genom en bred äldrereform.

Ge äldre rätt att bo i en annan kommun

En viktig del bör vara en modell där äldre får rätt att välja boende i en annan kommun om den egna inte kan erbjuda plats i tid, och där hemkommunen står för kostnaden. Det skulle skapa bättre planering och större trygghet för individen.

Ett svek mot äldre och brutet samhällskontrakt

De som i dag står i kö är samma generation som byggde vårt samhälle. De arbetade, betalade skatt och lade grunden för välfärden. Nu möts många av väntelistor och osäkerhet. Det är ett svek mot samhällskontraktet, när människor som burit upp välfärden hela sina liv nu får tillbringa sina sista år i kö.

Ingen ska behöva vänta sin sista tid

IVO:s rapport är ytterligare en tydlig varningssignal. Men nu får inte debatten stanna vid problembeskrivningen. Det som saknas är politisk handlingskraft. Ingen ska behöva vänta bort sin sista tid i livet.

Gustaf Drougge, vd, Tankesmedjan Synaps

Lagen innebär att kommuner får rätt att kräva att den som erbjuds jobb, uppdrag eller praktik visar upp utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret.

Syftet är att minska risken för brott

Som Senioren tidigare rapporterat är syftet att stärka skyddet för personer som kan vara särskilt utsatta.

– Förslagen stärker skyddet för både verksamheterna och de människor som riskerar att drabbas, har justitieminister Gunnar Strömmer sagt.

Inget krav att kommuner ska begära utdrag

Den nya lagen innebär dock inte ett krav på kommunerna att begära dessa registerutdrag.

SPF Seniorerna tycker att alla kommuner ska göra det.

Stoppar brottslingar från anställning

Östhammars kommun började i mars i år att göra bakgrundskontroller på alla som söker jobb inom hemtjänsten.

Sedan dess har fem personer stoppats från anställning, enligt uppgifter som kommunen lämnat till Sveriges Radio.

De nya reglerna innebär att den som anställs för arbete i hemmet hos äldre eller vuxna med funktionsnedsättning kan behöva visa utdrag ur både belastnings- och misstankeregistret.

Även chefer får kollas

Kommunerna får också begära utdrag ur belastningsregistret, men inte ur misstankeregistret, för personer som anställs till ledande befattningar.

Det handlar exempelvis om befattningar som kommundirektör, förvaltningschefer som socialchef eller utbildningschef, ekonomichef, HR-chef, IT-chef, säkerhetschef och chefer för kommunala bolag.

Registerkontroll även för arbete med barn

Samtidigt utökas registerkontrollen för arbete inom LSS med barn och för arbete eller uppdrag med barn utanför skolan.

Fler brott omfattas och där införs även krav på utdrag ur misstankeregistret.

Gäller hem och särskilda boenden

Reglerna omfattar insatser i den enskildes hem och i särskilt boende enligt socialtjänstlagen, LSS och hälso- och sjukvårdslagen.

Även den som ska arbeta som personlig assistent kan behöva visa registerutdrag, om den assistansberättigade begär det.

Det är alltid den som anställer eller anlitar en person som bestämmer om denne behöver visa utdrag.

Det här visar registerkontrollen

Belastningsregistret visar om en person har dömts för allvarliga brott, till exempel våldsbrott, sexualbrott, rån, bedrägeri, narkotikabrott och vapenbrott.

Misstankeregistret visar brott där personen är åtalad, men ännu inte dömd.

En registerkontroll är en del av underlaget när arbetsgivaren bedömer lämplighet. Att någon finns i registret innebär inte automatiskt att personen inte får anställas.

Hämtar uppgifter från andra EU-länder

Från den 2 mars går det att ansöka om de nya utdragen via e-tjänst hos Polismyndigheten eller med blankett.

För den som är medborgare i ett annat EU-land eller i Storbritannien hämtas även uppgifter från det landets register enligt regler beslutade av Sveriges riksdag.

Registerutdrag gäller i sex månader

Utdraget är giltigt i sex månader. Personen som söker anställning ska behålla originalet och kan visa det för flera arbetsgivare.

Arbetsgivaren får bara anteckna att utdraget har visats upp, inte ta det.

Beslutet innebär ett krav på att kommuner ska ha en medicinskt ansvarig för rehabilitering (mar).

Dessutom: var och en ska ha rätt till medicinsk bedömning oavsett tid på dygnet i den kommunala vården.

Var tredje kommun

– För oss är det en stor seger som ska ge både bättre förutsättningar och bättre samverkan när det gäller rehabilitering, säger Ida Kåhlin, ordförande för Sveriges Arbetsterapeuter till Dagens Medicin.

Hittills har det varit frivilligt för kommunerna att ha en mar. Bara var tredje kommun i dagsläget prioriterar värdet med en sådan funktion.

Ida Kåhlins förhoppning är att det nya kravet ska innebära att arbetet med rehabilitering blir mer systematiskt och jämlikt över landet än tidigare.

Psykiska behov

Riksdagsbeslutet innebär också att hälso- och sjukvårdslagen kräver en tydligare samverkan mellan regioner och kommuner i planering och utveckling av hälso- och sjukvården.

Det förtydligas också att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov.

Lagförändringarna i propositionen träder i kraft första juli i år.

Måste ta ansvar

Men att riksdagen klubbar en lag kan också beskrivas som bara en halv seger, menar en lång rad organisationer i en debattartikel i Dagens Samhälle. Mycket återstår att förverkliga.

– Nu förväntar vi oss att kommunerna tar sitt ansvar – och att staten ger rätt stöd, i form av nationell samordning och tydlig vägledning, skriver förbundsordförandena Eva Helmersson, Neuroförbundet, Lotta Håkansson, Reumatikerförbundet, Ida Kåhlin, Sveriges Arbetsterapeuter, Cecilia Winberg, Fysioterapeuterna och Anders Åkesson, Riksförbundet Hjärt Lung.

Bara början

Mar-funktionen är en av nycklarna i omställningen till en god och nära vård, menar debattörerna.

– När mer hälso- och sjukvård ges i hemmet och i kommunal regi så måste rehabilitering finnas med som en självklar del.

Ett riksdagsbeslut om lagtext är alltså bara början, poängterar debattörerna.

– För att mar-funktionen verkligen ska få effekt krävs att kommunerna nu agerar. Mar måste få ett tydligt uppdrag på ledningsnivå – ett faktiskt mandat och goda organisatoriska förutsättningar för att kunna ta sitt ansvar.

Initiativtagare är kocken och krögaren Pontus Frithiof tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin.

– Det blev en nationell succé med mycket större genomslag än vi hade kunnat drömma om, säger Peter Kjellberg, vd för White Guide, i ett pressmeddelande.

Husmanskostens dag i skolkök och matsalar

Förra året deltog över 700 restauranger, offentliga kök och dagligvaruhandeln.

Husmanskost är vår gemensamma matkultur, understryker kocken och krögaren Pontus Frithiof.

– Det är rätter som burit generationer genom vardag och fest. Den är näringsrik och lagas från grunden av säsongens råvaror. Dessutom är den inte svår att tillaga. Det är hållbart – och så fjärran från ultraprocessad mat man kan komma.

Husmanskost platsar i vår kulturkanon

Carl-Jan Granqvist, professor emeritus i måltidskunskap och ledamot i Gastronomiska akademin, menar att maten och gastronomin är en del av hela vårt samhällsbygge:

– Mätta människor är en förutsättning för demokrati, och vår husmanskost gjorde just människor mätta och gav dem kraft att orka. Jag menar att husmanskosten har en given plats i vår kulturkanon.

Inte ens alla kockar kan laga husmanskost

Kocken och krögaren Fredrik Eriksson, som bland annat är ordförande i Årets kock, menar att husmanskost ett sätt att verkligen lära sig laga mat på riktigt.

Kan man laga husmanskost, då har man lärt sig hantverket.

Men inte ens alla kockar behärskar konsten. Karsten Thurfjell, ständig sekreterare i Gastronomiska Akademien, berättar om finalen i en stor kocktävling för några år sedan då uppgiften var att laga ärtsoppa med plättar. Flera av finalisterna hade klara problem med det.

Laga husmanskost hemma

Initiativtagarna hoppas de på ännu större genomslag i år. Restauranger ska sätta husmanskost i centrum, skolor och offentliga kök låta elever och gäster möta den svenska mattraditionen och handeln lyfta råvaror – och hushållen laga en klassisk rätt hemma.

–  Den 26 februari är inte bara en dag i kalendern, det är en påminnelse om vilka vi är, var vi kommer ifrån och hur framtidens hållbara måltider kan se ut, säger Pontus Frithiof.

Sju traditionella rätter

Som inspiration bjuder Senioren på recept på sju traditionella svenska rätter:

Kåldolmar

Lök med pannbiff

Kokt torsk med krämig äggsås

Kålsoppa med frikadeller

Porterstek med syndigt god sås

Bittings gubbröra 

Rimmad fläsklägg med rotmos

– Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre är ett konkret steg för att minska lidande, förebygga sjukdom och ge fler friska år.

– Ett nationellt program skapar också rättvisa och tydlighet. Det ger äldre samma skydd oavsett bostadsort och stärker beredskapen inför influensasäsonger och framtida smittspridning. På så sätt får fler möjlighet att leva ett aktivt och självständigt liv längre upp i åldern.

Sjukhusvård

Det handlar också om att spara pengar för samhället.

– När färre behöver sjukhusvård frigörs resurser till annan vård. Det stärker hela hälso- och sjukvården.

Skiljer sig

Jämlikhet är ytterligare ett skäl att införa programmet.

– Avgifter och regler skiljer sig mellan regioner. I många fall måste den som ska vaccineras själv betala för vaccinationer som vården rekommenderar. Skydd mot allvarlig sjukdom ska inte bero på var man bor eller hur mycket pengar man har. Vård ska ges efter behov och vara jämlik i hela landet.

Som för barn

Vaccinationsprogrammet ska bygga på samma principer som Sveriges barnvaccinationsprogram.

• tydligt statligt ansvar
• gemensamma rekommendationer
• uppföljning på nationell nivå

– Vaccinationerna ska även vara kostnadsfria och enkla att få genom primärvården, äldreomsorgen och andra vård- och omsorgskontakter.

Frågetecken

I debattartikeln ges inte exakta besked om vilka vaccinationer som Moderaterna vill ska ingå i programmet, eller förslag om finansiering eller från och med när.

Influensa, lunginflammation och bältros nämns dock som exempel på sjukdomar som får svåra följder för drabbade, anhöriga och hela samhället.

Har drivit på

Debattartikeln är en bra signal för SPF Seniorerna som länge kämpat för ett nationellt program. Argumenten som nu förs fram av största regeringspartiet i artikeln är desamma som SPF Seniorerna har drivit under en lång följd av år.

Även en nyare diskussion, lyft under Almedalen i somras, finns med i ministrarnas artikel:

– Oro för att bli sjuk kan leda till att man drar sig undan, något som kan leda till ofrivillig ensamhet.

Återstår att se när det blir praktisk politik av Moderaternas ställningstagande. Redan på partiets stämma i höstas tog man beslut om att verka för ett program.

Och på Äldreriksdagen i september valde samtliga åtta riksdagspartier att ställa sig positiva till införandet av ett nationellt vaccinationsprogram för äldre.

Andra kommuner intresserade av Tantjouren Rigmor

Tantjouren Rigmor är något av ett pionjärprojekt. Andra kommuner har redan hört av sig för att få veta mer om hur de arbetar.
Det kan finnas en speciell problematik när det gäller äldre kvinnor som utsätts för våld.
– Det kan handla om par som levt i ett förhållande i lång tid. Sen stegras problemen på grund av exempelvis sjukdom och handikapp.
– Kvinnan kanske lever med en man med en demenssjukdom som förändrat hans personlighet. Samtidigt har hon ensamt ansvar att vårda honom. Eller att mannen drabbats av sjukdom, är frustrerad över att vara handikappad och ha svårt att röra sig.

Flera SPF-medlemmar i Tantjouren Rigmor

Tantjouren Rigmor har startats med hjälp av bidrag från Allmänna arvsfonden. Omkring femton personer, många av dem SPF-medlemmar, har fått utbildning i både forskning och bemötande.
– Vi vill hjälpa kvinnorna förstå att de inte lever i en acceptabel situation. Det är jätteviktigt att vi börjar prata om det – just för att motverka skam och skuld.

Ger konkreta råd och hjälp

Tantjouren kan ge stöd och råd som kommunen inte hinner eller kan ge. Förutom att bekräfta kvinnans känsla av att det är fel att bli utsatt för våld handlar det också om konkreta saker.
– Det kan handla om hjälp med myndighetskontakter, exempelvis att någon kan behöva plats på ett äldreboende. Att få veta vilka handlingsmöjligheter man har.

Tantjouren Rigmor öppnar en träffpunkt

I år öppnar de en fysisk träffpunkt.
– Där ska vi ha öppet hus, man kan fika, exempelvis lyssna på föreläsningar eller måla. Vi vill avdramatisera att tala om våld mot äldre kvinnor.
– Jag har tidigare arbetat som chef inom den kommunala äldreomsorgen och jag ser att de här insatserna behövs. Vi kan ge kvinnorna stöd som kommunerna inte har möjlighet att ge, säger Cherstin Hansson.

I januari 2023 stod personer över 65 år för 11,75 procent av inkassokraven. Ett år senare var andelen 12,9 procent och i januari 2026 har andelen ökat till 15,1 procent.

Det är en ökning med 29 procent sedan januari 2023 då Svensk Inkasso började samla in den här statistiken.

Sårbara

– Att allt fler äldre får inkassokrav är en utveckling som måste tas på allvar. Många äldre har små ekonomiska marginaler och är särskilt sårbara för ökade levnadskostnader, säger Fredrik Engström, ordförande för Svensk Inkasso.

Sett till alla åldersgrupper ökade antalet nya inkassokrav som väntat i januari. Men jämfört med januari 2025 minskade antalet med 14 procent.

– Även om inflödet av nya inkassokrav minskar på årsbasis ser vi samtidigt att antalet avslutade ärenden inte minskar i samma takt. Det innebär tyvärr fler obetalda krav och att fler fastnar med skulder som de inte kan betala tillbaka, säger Fredrik Engström.

Små belopp

Även om många klarar av att betala sina skulder inom någon eller några månader visar statistiken också att hushåll med små marginaler behöver allt längre tid på sig – en utveckling som pågått under flera år.

De flesta skulder som går till inkasso är på relativt små belopp. Nio av tio inkassoärenden gäller skulder under 5 000 kronor.

Ökar – och minskar

Under januari 2026 registrerades 727 317 nya inkassokrav. Det är en ökning med 24 procent jämfört med december 2025, då 588 053 nya krav skickades ut.

Januari är historiskt den månad på året då inflödet är som störst. Jämfört med samma period förra året (januari 2025) då 844 253 nya inkassokrav registrerades, innebär årets siffra en minskning med 14 procent.

Källa: Svensk Inkasso

Dölj faktaruta

Sedan 2022 har Sverige bidragit med militärt och humanitärt stöd till Ukraina. Enligt regeringen handlar det om motsvarande cirka 128 miljarder kronor till olika insatser.

En rad frivilligorganisationer stöttar också. Och engagemanget finns ända ut till gräsrotsnivå. SPF Seniorerna Mörrum är en av de små föreningar som drar sitt strå till stacken. Där samlar medlemmarna varje år in pengar som är öronmärkta för det ukrainska folket. De har helt enkelt bytt ut en tradition mot en annan. Nu är det inte längre ett årligt julklappsbyte på decembermötet.

– Vi behöver inte fler prylar – tvärtom! Så efter att kriget startade har vi bytt ut julklapparna mot en insamlingslåda med lock så att det inte syns hur mycket man har lagt. Medlemmarna lägger så mycket de kan och vill. För den som hellre swishar finns ett swish-nummer också, berättar föreningens ordförande Inga George.

Det blir några insamlade tusenlappar varje år.

– Vi är ju inte någon stor förening, men många bäckar små blir en å. Vi vill ju veta att pengarna verkligen når Ukraina och därför har vi valt att skänka dem till UNHCR som kan garantera att pengarna kommer rätt, säger Inga George.

Engagemanget är stadigt hos medlemmarna.

– Alla känner för Ukraina. Vi ligger ju inte så långt ifrån. Så länge kriget fortsätter – då fortsätter vi att samla in pengar.

Idag på årsdagen av den fullskaliga invasionen hålls manifestationer runt om i landet, bland annat på Sergels torg i Stockholm. Där talar bland andra Maria Malmer Stenergard, Magdalena Andersson, Björn Ulvaeus och Ukrainas ambassadör Svitlana Zalishchuk.

Det blir tydligt att naturpromenader har stor betydelse för välbefinnandet.

Studien visar att naturens terapeutiska värde uppstår i samspelet mellan rörelse, miljö och sinnesintryck.

Stor betydelse

Forskarna menar därför att planering av framtidens samhällen behöver ta större hänsyn till äldres sensoriska behov och tillgång till närliggande naturmiljöer.

– Naturens terapeutiska dimensioner stimulerar flera sinnen och har stor betydelse för välbefinnandet. Vår studie bekräftar tidigare forskning, men ger fördjupad kunskap och förståelse för hur äldre personer uttrycker sin relation till naturen, säger Sandra Wall-Reinius, docent i kulturgeografi vid Mittuniversitetet i ett pressmeddelande.

Återhämtning

Vardagliga naturpromenader skapar viktiga rutiner, stödjer sociala kontakter och erbjuder ett lugn där naturens ljud, dofter och årstidsskiftningar bidrar till återhämtning, konstaterar forskarna.

Vid utsiktsplatser, vandringsleder eller platser med starka minnen kunde promenader också väcka känslor av vördnad, andlig reflektion och samhörighet med naturen, upplevelser som ofta knyts till barndomsminnen och traditioner.

Jämlik tillgång

Promenader i naturmiljöer bör vara en central och integrerad del av den lokala samhällsplaneringen, säger Sandra Wall-Reinius.

– Resultaten av den nya studien ger ett viktigt underlag för den kommunala planeringen så att grönområden värnas, att äldre personers behov och önskemål tillgodoses och att jämlik tillgång till gröna områden i och kring städerna säkerställs för olika grupper i samhället.

Fyra fokus för beslutsfattare

Det här tycker forskarna att samhällsplanerarna ska åstadkomma. Det skulle främja äldres hälsa.

• Lättillgängliga naturmiljöer nära bostaden, med goda gångvägar och varierad terräng.
• Multisensorisk planering där ljud, dofter och naturens texturer integreras.
• Rastplatser, tydlig skyltning och inkluderande utformning.
• Att äldre involveras som aktiva medskapare i planeringen av framtidens naturmiljöer.

Dölj faktaruta

Demenssjukdomar är inte en del av det naturliga åldrandet, utan det är en sjukdom. Att ge stöd till forskningen är oerhört viktigt, säger äldre och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

– För än så länge kan vi inte bota, men vi kan mota. Forskningen visar dessutom att det aldrig är för sent att börja med det förebyggande arbetet att stärka hjärnhälsan. Därför måste kunskapen spridas till de som behöver den.

Beslutet innebär bland annat att regeringen ger Socialstyrelsen 50 miljoner att fördela till regionerna för projekt som ska initiera, utveckla eller sprida arbete med den så kallade FINGER-modellen.

– Regeringens beslut att satsa drygt 58 miljoner kronor på att stärka demensvården och det förebyggande arbetet är ett viktigt och välkommet steg framåt, säger Linda Lundberg, generalsekreterare på Demensförbundet i en kommentar.

– För personer med demenssjukdom innebär satsningen en tydlig signal om att regeringen tycker att demenssjukdomar inte är en oundviklig del av åldrandet, utan en prioriterad folkhälsofråga.

Hjärnhälsa

Demensförbundet säger också att man ser positivt på att hjärnhälsa och demenssjukdomar ges ökad prioritet.

– Vi välkomnar därför regeringens beslut och ser fram emot att satsningarna bidrar till en mer kunskapsbaserad, jämlik och personcentrerad demensvård i hela landet, säger Linda Lundberg.

Demensstrategi

Satsningarna är en del av ”Varje dag räknas: Nationell demensstrategi 2025–2028”, som beslutades för drygt ett år sedan. De 58 miljonerna ingår i 2026 års budget.

– Att förbättra kvaliteten i demenssjukvården handlar om att sätta människan i centrum och ge individen egenmakt. Det är genom förebyggande arbete som vi kan avlasta anhöriga och säkerställa att fler tidigt får hjälp med sin hälsa, framhöll Malin Danielsson, seniorpolitisk talesperson för Liberalerna, när satsningen presenterades nyligen.

– Demenssjukdomar innebär stort lidande för den enskilde och deras anhöriga. Genom att stärka det förebyggande arbetet kan fler få stöd i tid att förbättra sin hälsa och minska risken för demens på sikt, betonade sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).

Det är FINGER-modellen

FINGER-modellen är en evidensbaserad metod för att förbättra hjärnhälsan och motverka kognitiv svikt. Den bygger på forskning om hur kost, fysisk aktivitet, mental träning, social gemenskap och kontroll av riskfaktorer tillsammans kan minska risken för demenssjukdomar.

Dölj faktaruta

– Många äldre vill flytta till ett mer tillgängligt och billigare boende, men tycker att flytten är för krånglig, säger Maria Kulander, forskare vid Högskolan i Gävle, och tillägger:

– Resultaten visar att det inte alltid är viljan det är fel på, utan möjligheten. För många äldre blir flytten helt enkelt ett för stort projekt.

För den grupp som inte planerar att flytta visar studien att konkreta stödinsatser skulle kunna ändra situationen. Praktisk hjälp med att flytta, rensa och installera teknik i nya hem är faktorer som kan sänka tröskeln för att byta bostad.

– Det här pekar på att samhället kanske inte bör utgå från att alla äldre vill åldras på plats. Tvärtom kan många behöva hjälp att faktiskt flytta till något bättre. Det gäller framför allt de ”yngre äldre” som fortfarande har kraft att ta sig an en flytt, säger Maria Kulander.

Att seniorer avstår från att flytta bidrar till inlåsning på bostadsmarknaden, vilket påverkar yngre och barnfamiljer.

– Genom att stödja flytt för äldre kan vi öka rörligheten på hela bostadsmarknaden, och samtidigt höja livskvaliteten för den äldre generationen, säger Maria Kulander.