Varje år tvingas tusentals äldre vänta i många månader på en plats, trots att behovet är akut. Kommunerna förmår helt enkelt inte bygga i takt med att befolkningen åldras och politiken saknar en plan för att lösa problemet.

Omsorgsskuld drabbar kvinnor hårdast

Resultatet blir en växande omsorgsskuld som drabbar både äldre och anhöriga, framför allt kvinnor.

Problemet riskerar att växa om politiken inte agerar. Sverige står inför en historisk demografisk förändring.

På tio år blir vi uppåt 200 000 fler över 80 år. Samtidigt minskar andelen äldre som bor på äldreboenden, inte för att behoven minskar utan för att biståndsbedömningarna blivit allt tuffare.

Vi lever längre – men med hälsoproblem

De som beviljas en plats idag är sjukare än tidigare, vilket bland annat syns på att medianvistelsetiden har sjunkit från 2,2 till 1,7 år mellan 2015 och 2024.

Forskningen visar dessutom att vår ökade livslängd leder till fler år med komplexa hälsoproblem. Det innebär att äldre behöver mer omsorg, inte mindre.

Var tredje kommun har brist på äldreboenden

Idag rapporterar en tredjedel av landets kommuner brist på äldreboenden. Över 5 000 äldre fick under förra året vänta längre än tre månader på en plats – oftast på grund av platsbrist i kommunen.

Detta vägs inte upp av att fler får mer hemtjänst. I stället skjuts ansvaret över från samhälle till individ. De som har råd köper tjänster privat, medan andra tvingas förlita sig på anhöriga.

Det är ett växande jämlikhets- och jämställdhetsproblem, eftersom omsorgsansvaret landar oproportionerligt på kvinnor.

Kan kosta att inte satsa på äldreboenden

Att färre får plats på äldreboenden har en ekonomisk förklaring: det är dyrt för kommunerna.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan bedömningen bli en annan. Omfattande kompletterande vårdinsatser och anhörigas obetalda arbete är två komponenter som måste läggas i den andra vågskålen.

Att bygga och driva äldreboenden kostar, men att låta bli kostar också – kanske till och med mer?

28 000 fler behöver plats år 2032

Behovet av nya äldreboenden är betydande. Vårdföretagarnas prognoser visar att minst 28 000 fler äldre kommer att behöva plats på äldreboende till år 2032 jämfört med 2022.

Därtill vet vi att många befintliga boenden behöver ersättas på grund av att de är slitna och inte uppfyller myndigheternas krav. 

För att vända utvecklingen krävs modiga politiska beslut. Sverige behöver en modell som både garanterar äldre rätt till omsorg och använder samhällets resurser mer effektivt.

Använd privata aktörer mer

Privata aktörer måste kunna bidra mer än i dag. Analyser från bland annat PWC visar att kommuner som anlitar privata aktörer får mer omsorg för pengarna. Det är en resurs som borde användas, inte motarbetas.

I Danmark har man förstått detta. Där finns ett nationellt valfrihetssystem som öppnar upp för privata etableringar i hela landet.

På så sätt är fler med och bedömer behoven av äldreboenden och ökar tillgängligheten. Sverige borde inspireras av den modellen.

Två reformer för att läsa krisen

För att lösa äldreboendekrisen föreslås två reformer:

• Inför en äldreboendegaranti. Den äldre ska garanteras plats i enlighet med socialtjänstlagens intentioner. Om hemkommunen inte kan erbjuda plats ska individen ha rätt att välja ett boende som kan ta emot, oavsett huvudman och ort.

• Inför obligatorisk valfrihet för äldreboenden. Låt privata aktörer etablera sig enligt en nationell modell som i primärvården eller som den danska. Det skapar fler platser, stärker kvaliteten genom konkurrens och ger äldre och anhöriga makten att välja bort alternativ som inte håller måttet.

Vi har ett ansvar att se till att äldre får den trygghet de förtjänar när livet är som mest skört. Att fortsätta som i dag är inte ett alternativ. Sverige behöver en politik som tar den växande omsorgsskulden på allvar och som öppnar dörren för alla som kan och vill bidra.

Anna Bergendal, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna

Både yrkesverksamma och pensionärer i sex stora europeiska länder – Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen och Spanien – samt USA har tillfrågats.

Tycker att pensionen inte räcker

En majoritet i alla undersökta länder anser att den statliga pensionen är för låg. Men graden av missnöje varierar mellan länderna.

I Polen tycker flest, 83 procent, att den statliga pensionen lite eller mycket för låg. Det kan jämföras med 55 procent i Storbritannien och 53 procent i USA.

Pensionärer mest kritiska

Personer som redan är pensionärer är genomgående ännu mer pessimistiska till storleken på pensionen.

Mest missnöjda är pensionärerna i Polen där 88 procent tycker att den statliga pensionen är lite eller mycket för låg.

Sedan, i fallande skala, kommer tyska pensionärer med 83 procent, italienska med 80 procent, franska med 76 procent, brittiska 72 procent och amerikanska med 70 procent.

Tror inte på framtiden

När det gäller framtidens pensionssystem är de flesta pessimistiska.

Hälften eller fler i varje land, 49–66 procent, anser att pensionssystemet inte kommer att vara ekonomiskt hållbart när dagens 30- och 40-åringar går i pension.

Italienare mest pessimistiska inför framtiden

Italienare är mest negativa. Där svarar 72 procent att de inte särskilt säkra, eller inte alls säkra, på att de kommer att ha tillräckligt med pengar för att leva ett bekvämt liv som pensionärer.

Minst negativa är man i Tyskland och USA med siffror på 57 respektive 51 procent.

Osäker framtid för kommande pensionärer

Bland personer som ännu inte gått i pension är framtidsoron påtaglig.

I alla länder uppger en majoritet att de inte känner sig säkra på att de kommer att ha tillräckligt med pengar för att kunna leva bekvämt som pensionärer.

Andelen som känner oro är lägst i Tyskland och Storbritannien, men högst i Italien.

Litet stöd för reformer som svider

Trots den utbredda oron är stödet svagt för reformer som kan stärka pensionssystemens ekonomi innebära uppoffringar.

I samtliga länder finns ett tydligt motstånd mot att:

• Höja pensionsåldern
• Sänka den statliga pensionen
• Höja skatten för personer i arbetsför ålder
• Minska finansieringen av statliga tjänster som riktar sig till äldre
• Införa lagkrav på att vuxna barn ska försörja sina pensionerade föräldrar

Samtliga europeiska länder är negativa till att öka invandringen för att bredda skattebasen. Däremot är amerikanerna mer positiva till den idén, ungefär lika många är positiva som negativa till en sådan reform.

Stötta äldre att arbeta längre

De två reformer som får relativt störst stöd är i stället sådana som inte direkt försämrar de statliga pensionerna:

• Att införa lagkrav på att personer i arbetsför ålder ska betala in extra till en privat pension, tjänstepension eller ha en sparplan.
• Att äldre arbetstagare ska få stöd så att de kan stanna kvar längre i sina jobb i stället för att gå i pension.

Pensioner är ett dilemma

Undersökningen visar ändå på ett tydligt mönster. Många upplever att pensionerna inte räcker till och man oroar sig för framtidens pensionssystem.

Samtidigt är få är beredda att acceptera reformer, som innebär försämringar för vissa, men kan göra pensionssystemen mer hållbara.

Vi var sex personer från SPF Seniorerna Nordölands styrelse som gick studiecirkeln och sedan startade upp arbetet.

För att hitta adresser till personer som lever i ensamhushåll från 70 år och uppåt kontaktade vi företaget Marknadsinformation AB och fick då adresser och telefonnummer till personer i vårt upptagningsområde på norra Öland. Befolkningen i området är cirka 2 050 personer och utav dess bodde cirka 300 i ensamhushåll.

Borgholms kommun har Sveriges äldsta befolkning.

Vi skickade ett informationsbrev till alla och vi informerade också cheferna inom hemtjänsten och hälsocentralen om vårt arbete

Sedan kom pandemin och arbetet låg ner till hösten 2021 då vi startade upp igen.

Vi började nu att ringa till personerna och presentera oss och vårt arbete. Det var lite trögt i början och många svarade inte i telefon. Då skrev vi sms och  fick bättre napp. Nu märker vi att mun mot metoden ger störst effekt . Vi kan säga att nästan varje vecka är det någon som ringer och säger att de vill deltaga

Vi bestämde också att träffas cirka en gång i månaden.

Nu är vi cirka 150 personer som deltar vid olika tillfällen och vi är uppdelade i tre grupper. Varav en är en “gubbgrupp”. Det är ju övervägande kvinnor som är ensamma och kanske också de som har lättast att knyta kontakter. Därför startade vi gubbgruppen och den är mycket populär. Det är ju också så att vi har lite olika intressen, kvinnor och män.

Som exempel på våra aktiviteter kan vara. Träffar med kaffe och prat, filmvisning, besök på museum, studiebesök, utflykter ut i naturen med kaffekorg, hjälp med digitala verktyg, hjälp med transport till och från hälsocentral, bibliotek osv.

Våra aktiviteter finansieras av stöd från Borgholms kommun, Socialstyrelsen och olika fonder. Deltagarna betalar också en viss summa.

Vi känner alla att detta är ett betydelsefullt och roligt arbete och att vi gör nytta.

Som exempel på det sa en 93-årig man på vår senaste träff: “Det är sådana här tillfällen som förgyller livet”

Text: Karin Borgvall, ordförande Spf Seniorerna Nordöland

Höjningen gäller både premiebestämd och förmånsbestämd tjänstepension och beror på god avkastning och kollektivavtalad indexering.

Tjänstepensionen ökar med 2,7 procent

Drygt 250 000 individkunder med premiebestämd tjänstepension hos KPA Tjänstepensionsförsäkring får sin utbetalning höjd i januari 2026. Den genomsnittliga ökningen är 2,7 procent.

Samtidigt får cirka 73 000 individkunder med förmånsbestämd tjänstepension också en höjning.

Förmånsbestämd pension räknas upp enligt avtal

Kollektivavtalen styr höjningen av de förmånsbestämda pensionerna.

Genom den så kallade indexeringen räknar man upp pensionerna för att bevara köpkraften över tid.

Inför 2026 motsvarar indexeringen 0,68 procent och följer den allmänna prisutvecklingen.

Arbetsgivarnas premier minskar

Nästan 1 400 arbetsgivare får premiereduceringar finansierade med överskottsmedel på sammanlagt över 700 miljoner kronor.

Av detta använder man cirka 300 miljoner kronor för att finansiera årets indexeringspremier.

– Vi strävar efter att våra kunder ska få en trygg pension och detta går helt i linje med det. Det är även glädjande att den goda avkastningen gjort det möjligt för våra arbetsgivarkunder inom kommun- och regionsektorn att få premiereduceringar, säger Daniel Larsson, chefsaktuarie på KPA Tjänstepensionsförsäkring, i en kommentar.

God avkastning bakom pensionsökningen

Bakom höjningen av den premiebestämda tjänstepensionen ligger framför allt en stabil avkastning på tillgångarna det senaste året. Avkastningsräntan för premiebestämd tjänstepension under utbetalning uppgår till 5,1 procent.

Den genomsnittliga höjningen på 2,7 procent speglar i stort sett avkastningen under det senaste året. KPA drar av 2,5 procent i förskottsränta, även kallad prognosränta, för att jämna ut pensionernas utveckling över tid.

Överskott som går tillbaka

Eftersom man driver KPA enligt ömsesidiga principer för man därför tillbaka överskottet till kunderna.

Avkastningsräntan för förmånsbestämd tjänstepension har varit 5,0 procent det senaste året. Det har gjort det möjligt att finansiera merparten av kostnaden för årets indexering med överskottsmedel.

Utöver detta har cirka 400 arbetsgivare med egen överskottsfond möjlighet till framtida premiereduceringar.

Så ser du ditt nya pensionsbelopp

Mer information om utbetalningsbelopp för 2026 finns på KPA:s webbplats.

Från mitten av januari 2026 kan kunder logga in på Mina sidor och se sitt nya utbetalningsbelopp.

Det visar en amerikansk studie där forskare följt äldre personer under flera år.

Akut njurskada vanligare hos äldre

Akut njurskada innebär att njurarna plötsligt fungerar sämre under en kortare period.

Tillståndet kan till exempel uppstå vid infektion, uttorkning, feber eller som en följd av vissa läkemedel.

Akut njurskada blir vanligare med stigande ålder, eftersom äldre kroppar ofta är mer känsliga för påfrestningar.

Kända risker vid njursvikt

Tidigare forskning har visat att akut njurskada är starkt förknippad med ökad dödlighet samt en högre risk för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och kronisk njursjukdom som kan kräva dialys.

I många fall går den akuta njurskadan över, men forskare har länge uppmärksammat att även milda skador kan få långsiktiga följder.

Samband med minnesproblem och demens

I den nya studien, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Kidney Medicine, såg forskarna att äldre personer som haft akut njurskada oftare drabbades av både demens och lindrigare minnesproblem jämfört med personer som inte haft någon njurskada.

Även hos de äldre som senare fick bättre njurfunktion hade ökad risk för minnesproblem och demens.

Forskarna uppmanar till bredare uppföljning

Forskarna betonar därför att äldre personer som haft akut njurskada bör följas upp mer omfattande.

Uppföljningen bör inte bara handla om njurarnas funktion, utan även om minne och tankeförmåga.

En sådan bredare uppföljning kan göra det möjligt att upptäcka minnesproblem tidigare ge bättre stöd till äldre personer.

Vill du veta mer om demens? Om du klickar på den här länken hittar du alla Seniorens artiklar om demens.

Idag har SPF Seniorerna, PRO och SKPF Pensionärerna skickat ett gemensamt öppet brev till regeringen.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, i en kommentar.

Skjuter beslut om söktjänster på framtiden

Organisationerna framhåller att regeringspartierna var överens om att stoppa söktjänsterna för ett år sen. De skulle täppa till det undantag i grundlagen som tillåter söktjänster att sprida personuppgifter på internet utan personernas samtycke.

Men nu har regeringen meddelat att man inte tänker begränsa söktjänsterna på nätet. Regeringen skjuter istället beslutet på framtiden.

Nu kräver seniororganisationerna att regeringen kompenserar för denna uteblivna åtgärd.

Kräver nya åtgärder för att skydda äldre från brott

De vill att regeringen presenterar andra, konkreta åtgärder för att skydda äldre från bedrägerier och andra brott.

– Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson.

Söktjänster underlättar brott mot äldre

Seniororganisationerna framhåller att söktjänsterna på nätet gör det väldigt enkelt för kriminella att kartlägga äldre och välja ut brottsoffer.

Det går att se vilka som bor på en viss adress, hur många som bor där och hur gamla de är. Det går även att se vissa tillgångar personerna har. 

Men det krävs en ändring i grundlagen för att stoppa söktjänsterna. Eftersom regeringen inte agerar nu dröjer det fyra år tills det finns en ny möjlighet att göra det.

Bedrägerier och brott mot äldre ökar

Bedrägerier och andra slags brott mot äldre har ökat kraftigt de senaste åren.

Telefonbedrägerier, falska hembesök och organiserade stölder leder ofta till stora ekonomiska förluster och långvarig otrygghet för de drabbade.

– Regeringen lovade att täppa till ett hål som gör det enklare för kriminella att välja ut och kartlägga äldre, poängterar Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande för SKPF Pensionärerna.

Kräver snabba åtgärder för att öka tryggheten

Bakgrunden är betänkandet Personuppgifter och mediegrundlagarna, som Senioren rapporterat om. Det överlämnades till regeringen i november 2024.

Trots att remisstiden har avslutats har regeringen alltså valt att inte gå vidare med förslagen.

De tre organisationerna anser att regeringen därmed lämnar äldre fortsatt utsatta för kriminella.

Därför efterlyser de snabba och tydliga besked om vad regeringen nu ska göra för att stärka tryggheten för Sveriges seniorer.

När jag fyllt i alla uppgifter i internetbanken och just skulle trycka på ”betala” dök tanken upp! Kan detta vara en bluff? Är jag på väg att skicka drygt 2 700 kronor i gapet på en skojare? Det var ingen bluff, men känslan var obehaglig.

Det känns mer obehagligt

Känslan av att alltid vara på sin vakt mot skojare och osanningar. Allt kan vara manipulerat, ett okänt telefonnummer känns mer obehagligt än trevligt.

Tilliten avtar och otryggheten gömmer sig i varje vrå. Faktum är att politiken skulle kunna visa vägen. En valrörelse med hederliga argument och mindre polarisering är något jag drömmer om.

Jag vill höra sanningen, hela sanningen

Jag vill att mina politiker skall vara förebilder. Jag vill höra sanningen, hela sanningen. Det räcker inte med tillrättalagda argument, eller talepunkter, som skall locka röster.

Många sanningar saknas

Låt mig ta några exempel. Debatten om framtida kärnkraft. I stort sett verkar man vara överens om att ny kärnkraft ska byggas. Jag har egentligen inga synpunkter på det, men jag undrar hur det är möjligt att nästan vara framme vid beslut utan att ordet slutförvaring har nämnts. Ordet verkar inte finnas längre, varken i politiken eller journalistiken. Vart har det tagit vägen? Det som sägs är sant, men många sanningar saknas.

Kommer ni ihåg förra valrörelsens dieselpriser. De måste sänkas för att landsbygdens folk inte skall gå under var i alla fall argumentet
i mina trakter. Priserna sänktes rejält och många på landsbygden har säkert haft nytta av det.

Kan man tala om sanning när det mesta inte sägs?

I ärlighetens namn hade man kunnat berätta att med största sannolikhet säljs mest diesel i storstäder och tätorter så det var där största delen av skattesubventionerna hamnade. Dessutom skapades en orättvis bild av att på landsbygden tycker man att klimatet må vara bara dieseln är billig. Kan man tala om sanning när stora delar av berättelsen inte berättas?

Vi får inte hela bilden

Samma resonemang kan man föra kring den upprustning som pågår. Med tanke på hoten från både öst och väst så behövs den säkert, men vad är det för sanning vi får? Eftersom berättelsen framförs av människor i uniform och försvarsentusiastiska politiker är den inte så lätt att tro på för många av oss.

Vi får inte hela bilden

Vi som tillhör de generationer som vuxit upp med ledorden neutralitet, diplomati och fred måste övertygas med fakta och inte marknadsföring. Hur många gånger har jag inte sett och läst om fiffiga vapen som i stort sett kan tänka själv. Däremot har jag aldrig hört en fråga från någon journalist om vad som händer med de hus och de människor där det är tänkt att våra smarta vapen ska verka.

Problematiseringen saknas. Vi får inte hela bilden. Rapporteringen blir mer ett sätt att bygga upp någon slags nationell entusiasm för vapen och upprustning. Journalistik och politik går hand i hand.

Alla måste få hela bilden

Jag är också rädd för Putin och inte skapar Trump någon trygghet. Men jag tror ändå att medborgarna måste få något bättre än en polerad propagandadebatt.

Många sanningar saknas

Politik och journalistik borde vrida och vända på frågorna, resonera kring alternativ och prata om krigets moral. Alla måste få hela bilden. Det som sägs är sant, men många sanningar saknas.

Stort och smått. Det kommande valåret är världens chans för politiken att minska polariseringen och öka tillit och förtroende. Den vuxne i rummet har jag inte sett än, men jag är säker på att den som på allvar tar på sig den rollen kommer att belönas stort.

Seniorens krönikör Sverker Olofsson är journalist och aktiv senior

Om du klickar på den här länken kan du läsa fler av Sverker Olofssons krönikor.

Nouvelle Vague som nya filmen heter, berättar inte bara om tillkomsten av Godards ikoniska sextiotalsfilm; den leker sig tillbaka, det är svartvitt, det är till och med det lilla blinket i ena hörnet som det var förr när man skulle påminnas om att byta rulle i maskinrummet.

Alltihop är en nostalgisk blinkning till en tid med större konstnärlig frihet och dessutom – så snyggt och stylish! Jean Sebergs frisyr! Kläderna! Bilarna!

De svenska, sura gubbar som huserar i villaområdena har börjat utgöra en egen genre. I Regnmannen, julens stora svenska satsning, är det Robert Gustafsson som är den vresige farbrorn.

Under en intensiv torka vattnar han sin döda frus rosor till en beskäftig grannes förtret, spelad av Jonas Karlsson. Berättelsen är skriven av Karlsson själv och har inslag av magi – Gustafssons figur kan framkalla ett ytterst lokalt spöregn.

Skrönan innehåller också en arg, borttappad vuxen dotter och en liten del politisk satir.

Artiklar om frågor som berör vardagen på riktigt är sådant som många av er läst, delat och återvänt till. Många ville veta hur pensionen blir nästa år för olika grupper. Vår rapportering om att hundratusentals pensionärer blir utan skattesänkning, som den här artikeln, har verkligen engagerat.

Viktigt med vård och tandvård

Sjukvård och tandvård berör. Många läste med intresse att Moderaterna tar ställning för mammografi för äldre, man vill ha koll på sina vaccinationer och veta hur man kan jämför vårdcentraler.

Artiklarna om tandvård för äldre väckte starka reaktioner, inte minst i samband med den nya tandvårdsreformen och privattandläkarnas protester.

Senioren bevakar äldreomsorgen

Senioren bevakar naturligtvis äldreomsorgen löpande och grundligt, både när den är bra och när den brister. Artikeln om SPF Seniorernas hemtjänstindex, där Kristianstad är bäst i landet, uppskattades. 

Grova missförhållanden och brott, som sexuella övergrepp i hemtjänsten, har många av er läst om och kommenterat. Frågan om om män ska förbjudas att utföra vissa uppgifter eller om äldre ska få välja kön på personal berör och upprör.

Ålderism i vård och vardag

Frågor om ålderism och diskriminering av äldre har också engagerat många läsare. Exempelvis geriatrikprofessorn Yngve Gustafsons skarpa kritik mot hur sköra äldre behandlas – och varnar för att negativa attityder till åldrande bidrar till både psykisk ohälsa och sämre vård.

Även personliga berättelser om att nekas möjligheter på grund av ålder har väckt stark igenkänning. När Monica fick nej till att leasa bil – enbart med hänvisning till sin ålder – och när Rolf sades upp från sitt jobb efter 69 år trots att han nyligen anställts, sätter ljuset på hur ålderismen slår i praktiken.

Bank-ID och mobiler – teknik som påverkar

Många vill veta vad som händer när viktiga tekniska tjänster förändras – och hur man klarar sig utan att behöva lägga onödiga pengar. I artikeln Klarar din gamla mobil av Bank-ID? reder vi ut hur du själv kan kontrollera din telefon och tipsar om vad du ska tänka på när du köper en ny.

Att tiotusentals mobiler blockeras för att de inte kan nå 112 via operatörernas egna nät, som Senioren var först med att berätta om, väckte stor uppmärksamhet även i andra medier. Det handlar om minst 70 000 mobiler. Senioren listar närmare 100 modeller, bland annat många från Doro, mobiler som marknadsförs mot äldre. Det handlar förstås både om trygghet i vardagen och om ekonomi.

Relationer, vänskap och livet som senior

Samtidigt har många av er uppskattat våra berättelser och vardagsliv och relationer, som berättelsen om den osannolika vänskapen mellan Håkan Juholt och Tom Alandh. Reportagen om Irene Andersson och Lars-Eric Vevde som lever själva, men som inte känner sig ensamma, berört och igenkänts av många.

Nya kontakter och recept uppskattas alltid

Våra kontaktannonser är fortsatt mycket uppskattade. För vissa är de en väg till kärlek, för andra till vänskap eller nya bekantskaper. Oavsett är de ett bevis på om att det alltid finns människor att möta.

Och så ska vi naturligtvis inte glömma våra recept med inspiration och matglädje för både fest och vardag.

Tack alla läsare och god jul! 

Samtal och medmänskligt stöd

Äldrelinjen (Mind)
För dig som är 65 år eller äldre och mår psykiskt dåligt, känner dig ensam eller är i sorg.
Telefon: 020-22 22 33
Öppettider: Måndag–fredag 8–19, lördag–söndag 10–16

Hjälplinjen
För dig över 18 år som mår psykiskt dåligt, är i kris eller har självmordstankar.
Telefon: 90390 (dygnet runt)

Självmordslinjen (Mind)
För dig som inte vill leva längre eller är orolig för någon annan.
Telefon: 90101 (dygnet runt)
Chatt finns

Jourhavande medmänniska
Prata anonymt med volontär nattetid.
Telefon: 08-702 16 80
Öppet alla nätter 21.00–06.00

Jourhavande präst
Öppen för alla, oavsett tro.
Ring 112 och be att få tala med jourhavande präst
Öppet alla kvällar och nätter 21.00–06.00

Kyrkans SOS
När du behöver dela det svåra med någon.
Telefon: 0771-800 650
SOS-brevlåda finns – svar inom 72 timmar

Humanistisk medmänniska
Medmänskligt stöd utan religiös anknytning.
Telefon: 010-551 55 90

Palveleva puhelin – finskspråkig stödlinje
Svenska kyrkans telefonjour på finska.
Telefon: 020-26 25 00
Mejl och chatt finns

Anhöriga, relationer och identitet

Anhöriglinjen
För dig som är anhörig eller närstående.
Telefon: 0200-23 95 00

Mansjouren
För män som vill prata om relationer, liv, jobb eller ekonomi.
Telefon: 08-30 30 20

Regnbågslinjen
För HBTQI-personer och deras närstående.
Telefon: 0770-55 00 10

Våld, hot och brott

Kvinnofridslinjen
För dig som utsatts för hot eller våld.
Telefon: 020-50 50 50 eller 116 016

Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk
Digital jour för kvinnor, tjejer och ickebinära.
Chatt med video eller text via webbplats

Terrafem
Stöd till kvinnor och flickor med utländsk bakgrund.
Telefon: 020-52 10 10

Stödlinjen för män
För män utsatta för våld eller sexuella övergrepp.
Telefon: 020-80 80 80

Brottsofferjouren
För brottsutsatta, närstående och vittnen.
Telefon: 116 006

Alkohol, droger och spel

Alkoholhjälpen
För dig som funderar över dina eller närståendes alkoholvanor.
Telefon: 020-84 44 48

Droghjälpen
För frågor om droger – för dig eller närstående.
Telefon: 020-91 91 91

Akut & vård

SOS Alarm 112

112 – Sveriges nödnummer. Brandkår, polis, akutsjukvård. Vid akut fara för dig eller någon annan.

Telefon: 112

1177 Vårdguiden

När du behöver råd om vård och hälsa, men det inte är akut. Det kan exempelvis handla om vart i vården du kan vända dig.

Telefon: 1177

Källa: 1177 Råd och stöd på mejl, chatt och telefon vid psykisk ohälsa och beroende, SOS Alarm

I regel är det samhällets civilorganisationer som ordnar träffar under jul.

Bland annat har organisationer som Röda korset, Frälsningsarmén, Hela människan och Stadsmissionen julfiranden. Och som Senioren rapporterat så ordnar exempelvis SPF Seniorerna Handen jullunch på julafton.

Du behöver inte vara ensam i jul

Svenska kyrkan och andra församlingar av olika trosinriktningar öppnar också sina dörrar under julen.

– Ring din kommun och fråga – eller googla vad som händer på din ort. I princip behöver man inte sitta ensam någonstans om man vill delta i julfirande, säger Marie-Louise Söderberg, sakkunnig hos SPF Seniorerna i ensamhetsfrågor.

– Sedan kan det förstås kännas svårt att våga gå på ett sådant arrangemang själv, konstaterar hon.

I princip behöver man inte sitta ensam

– Men kommer man iväg så får man i alla fall träffa andra, äta lite julmat – och så har den dagen gått.

Julen värsta högtiden för den som är ensam

För den som känner sig ensam är julen den värsta högtiden på året, enligt Marie-Louise Söderberg.

– Har man inte familj, släkt och nätverk är det lätt att känna att man står utanför.

Däremot tycker hon att vi ofta har en alltför snäv och stereotyp bild av hur man ”ska” fira jul, menar hon.

Man kan känna sig ensam tillsammans med andra

Vi målar upp en bild av en ”Fanny och Alexander-julen” med gemenskap och en stor bullrande släkt.

Det är en massa saker som ”måste” vara, föreställningar om att det prompt ska vara gran, klappar, julmat, familj, gemenskap, glädje och lycka.

– Men kom ihåg att de var ju inte så hemskt lyckliga ens i filmen Fanny och Alexander.

– Och man kan faktiskt känna sig ensam även om man firar tillsammans med sin släkt, om man sitter där i ett hörn och känner att ingen bryr sig om en.

”Bjud in eller bjud med”

Marie-Louise Söderberg uppmanar ändå alla till att bjuda in den som är ensam till gemenskap över jul.

Bjud in eller bjud med

Särskilt ensamstående män, både medelålders och äldre, saknar oftare sociala nätverk än kvinnor.

– Har du någon man eller kvinna i ditt nätverk som inte har någon att fira jul med – bjud in eller bjud med, säger hon.

Stigmatiserat att vara ensam på jul

Att vara ensam på jul är alltför stigmatiserat, menar hon. Det är som att det är skamligt att vara själv på jul.

– Man kanske bjuder in någon gammal släkting mer för sin egen skull än för deras skull.

Man kan vilja fira jul själv i godan ro

Samtidigt påminner hon om att man kan vilja fira julen för sig själv i godan ro.

– Det kan faktiskt vara de anhöriga som tycker att det är jobbigast, om någon är ensam över jul.

Hon ska sitta hemma, äta något gott och dricka ett glas vin på julafton

Marie-Louise Söderberg tycker att det behöver bli mer accepterat att faktiskt vara själv i jul – för den som vill det. Man kan julmysa i sitt eget sällskap – och ordna julen precis som man själv vill.

– Exempelvis har jag en en väninna som inte ska åka och hälsa på sina barn den här julen. Det är för långt bort, för stökigt och för jobbigt. Hon ska sitta hemma, äta något gott och dricka ett glas vin på julafton. Sen är det ju så mycket bra på tv under julhelgen, säger hon.

Bland dem som studerar åldrandets biologi, geroscience, tror en del att den förste att bli 200 år redan är född. Ja, åldringsforskaren Aubrey de Grey har i en intervju sagt att vi kanske kan hitta den förste att bli tusen år bland dagens sextioåringar. Inte konstigt att det utvecklats en aktiv rörelse av för evigt liv – the longevity movement – med ständiga hälsokontroller och synnerligen rigorös livsstil.

Men vetenskapen har inte sett något samband mellan långt liv och täta hälsokontroller hos friska. Därför får sådana undersökningar göras utan regionernas beskydd och bekostnad, och därför får jag lägga upp 2  700 kronor. Men det har ju burit sig för mig och faktiskt också för samhället då de motiverat mig till bättre egenvård.

Man ska inte haka upp sig på enstaka provsvar. Många läkare kör nog fast i långa diskussioner med sin patient vid avvikande svar från ”rutinprover”. Få patienter vet att ett onormalt prov inga­lunda betyder att det finns sjukdom utan definieras av att värdena bara finns hos liten andel (fem procent) av den friska befolkningen.

Läkarkontakt för tolkning av provsvar är viktigt, eftersom det krävs erfarenhet för bedömning av avvikelser. Min svärfar, riksdagsmannen från nykterhetsrörelsen, slapp till slut höra att hans höga levervärden tydde på överbruk av vin och sprit. Han hörde helt enkelt till de fem procent friska med värden utanför det normala.

Det finns subventionerade hälso­kontroller, exempelvis mammografi eller test av gynekologisk cancer. Män får vid 65 års ålder gratis kallelse till ultraljud av aorta eftersom någon procent har aneurysm, en symtomfri buktning av kärlväggen. Denna kan vara livshotande om den brister – vilket ofta sker utan förvarning.

Kvinnor får dock inte dessa gratis kontroller trots att de löper större risk om de råkar ha avvikelsen. De är för få med buktningar för att det ska anses motiverat. Ändå skulle man kanske upptäcka farliga fynd hos 500 av de 100 000 kvinnor vi har i åldern 65–70 år med hjälp av denna relativt billiga ultraljudsundersökning. Den är än mer motiverad om man rökt, har högt blodtryck eller släktingar som fått bristning.

Alltså söker de som känner till dessa risker privat ultraljud. Och europeiska kärlkirurger överväger en allmän sådan rekommendation för kvinnor, så varför vänta? Vi erbjuder också om man vill veta om man har halskärlsförträngning.

Inte minst sedan min hustru Britt helt oväntat fick symtom och behövde omedelbar operation för att undvika stroke.
Patienter tycks kunna värdesätta dessa kontroller för ett par tusen kronor. Men det blir ju ojämlikt om inte alla har råd. Kanske behöver samhället här tänka jämställt utan ålderism.

Björn Bragée är Seniorens expert på seniorhälsa.
Han är läkare och specialiserad på smärta.

Björn Bragée uppmanar: Undersök lagom mycket

Enkla hälsoundersökningar kan rädda liv. Ultraljud av stora kroppspulsådern kan avslöja farliga utbuktningar och screening mot livmoderhalscancer och bröstcancer minskar risken att dö i sjukdom med upp till 80 procent respektive 25–30 procent – även efter 60.

Men alltför många breda hälsokontroller kan leda till oro, överdiagnostik och onödiga ingrepp. Störst nytta gör kontrollerna när de används riktat i samverkan med läkare.

Månadens fråga

Är mitt hemtest tillförlitlig?

Jag köpte ett 200 kronors hemtest på nätet för prostata-PSA som blev positivt, har jag cancer? /Kurt

Björn svarar:

Det kan vara så illa, men också bero på inflammation, godartad förstoring eller helt enkelt fel i testet. Sök läkare för undersökning och blodprov, vänta inte. Hemtest är inte lika tillförlitliga – men gav dig varning.