Orsaken till de skärpta reglerna är att medicin inte ska hamna i orätta händer. Läkemedelsverket har fått rapporter om att paket med läkemedel har kommit till fel person, blivit stulna eller uppbrutna. Med de skärpta reglerna ska alltså leverantören se till att leveranser kommer till rätt person.

Detta innebär nya rutiner för apoteksbolag och leverantörer. I en enkät som tidningen Läkemedelvärlden har gjort nämner de tillfrågade apoteken bland annat att det kan behövas utökad kundtjänst och utbildning av leverantörernas personal. Det kostar pengar. I slutänden kan det bli kunden som får betala.

På enkätfrågan om vad de nya föreskrifterna kommer att innebära för kunderna svarar Apoteas vice vd Stefan Eriksson bland annat det här:

– Speciellt kan personer som redan är sjuka, äldre eller bor i glesbygd påverkas, eftersom resan till närmaste utlämningsställe kan bli längre, dyrare och mer besvärlig för dem. Detta innebär en risk att just de med störst behov av enkel tillgång till läkemedel påverkas mest.

Meds pressavdelning är inne på samma linje i Läkemedelsvärldens enkät:

– Färre kommer att kunna få sina receptbelagda och receptfria läkemedel hemlevererade till dörren, framför allt i glesbygd där det saknas alternativ. När de snabbaste och kundvänligaste leveransmetoderna hem till dörren utgår kommer vissa kunder inte ha något annat val än att ta sig till ett ombud. Vilket kan handla om flera mil i glesbygd. 

De nya reglerna har tidigare fått kritik, bland annat från SPF Seniorerna.

– I första förslaget från Läkemedelsverket fanns ett krav på att kräva legitimation för att kunna lämna över paketet. Det tyckte vi inte var bra och det är nu borta, säger Thony Björk, leg apotekare och SPF Seniorernas sakkunnige i läkemedelsfrågor.

Thony Björk är övertygad om att det finns lösningar på distributionen.

– Vi har sett ett behov av att öka säkerheten i samband med försändelser av läkemedel. Att hänga en påse med receptläkemedel på brevlådan har inte varit en bra lösning, säger han och fortsätter:

– Det kommer nu ett nytt regelverk som syftar till ge säkrare leveranser och det är upp till apoteksbranschen att hitta attraktiva lösningar. Givetvis krävs utbildning och anpassningar, men jag är övertygad om att det finns bra lösningar.

Svaret: 15 procent uppger att situationen har förbättrats, medan 31 procent säger att den har försämrats. 49 procent upplever att den förblivit densamma.

– Det är alltså dubbelt så många som uppger en försämring än de som säger att de har fått det bättre, konstaterar Indikator Opinion.

Handlar om ekonomi

De intervjuade har själva valt vad man lagt in i begreppet ”livssituation”.

– Vi vet från våra tidigare mätningar att svaren oftast har med ekonomiska förhållanden att göra. Man kopplar i allmänhet sitt svar till sin ekonomi och köpkraft, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion till Senioren.

Kvinnor och äldre

Ett resultat av undersökningen som sticker ut särskilt är att kvinnor och äldre är mest missnöjda.

Att kvinnor ser än mer dystert på sin livssituation än vad män gör blir väldigt tydligt när det kommer till 65-plussarna, konstaterar Per Oleskog Tryggvason.

Speglar samhället

Bara 7 procent av dem över 65 år säger att de har fått det bättre med Tidöregeringen.

– Det är en spegling av samhället och den ojämlikhet som finns när det kommer till vad man får ut i pension. Det ger verkligen utslag i den här undersökningen, säger Per Oleskog Tryggvason.

Igår kom SCB med siffror över hur många väljare som är 65-plussare, 29 procent.

– Om Tidöregeringen ska ha en chans att komma tillbaka opinionsmässigt måste man se till att siffrorna förbättras, konstaterar Per Oleskog Tryggvason.

– I början av 2000-talet var knappt en fjärdedel äldre väljare, nästa år väntas de utgöra 29 procent, säger Jonas Olofsson, valstatistiker på SCB.

Ökningen från 2022 är cirka en halv procentenhet.

Blir fler

SCBs sammanställning visar att ökningen av äldre väljare enbart sker bland personer som hunnit fylla 80 år.

80-plussarna ökar som andel av de röstberättigade i 2026 års val med 1,5 procentenheter till 9 procent.

Övriga, de mellan 65 och 79 år, minskar något som andelar av de röstberättigade, enligt SCBs beräkning.

Kvinnor utgör en större andel av de äldre åldersgrupperna.

Bland de yngre åldersgrupperna är det i stället en övervikt av män.

Fler väljare

Totalt förväntas 7,8 miljoner svenska medborgare som bor i Sverige kunna lägga sina röster i samtliga val – alltså till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Det är 190 000 fler än 2022.

Nästa års val till riksdag, region- och kommunfullmäktige hålls söndagen den 13 september.

Studien har gått ut på att ta reda på hur fyra olika dieter påverkar risken för kroniska sjukdomar hos äldre vuxna.

Resultatet är tydligt: Hälsosamma matvanor tycks kunna bidra till att hejda utvecklingen av kroniska sjukdomar – medan inflammatorisk kost verkar ha motsatt effekt.

Proinflammatoriskt

Tre av dieterna var hälsosamma med mycket grönsaker, frukt, fullkorn, nötter, baljväxter och omättade fetter. De innehöll också ett mindre intag av sötsaker, rött kött, charkprodukter och smör.

Den fjärde dieten var proinflammatorisk med fokus på rött och processat kött, raffinerade spannmål och sötade drycker, med ett lägre intag av grönsaker, te och kaffe.

De som följde den proinflammatoriska dieten tycktes öka risken för kroniska sjukdomar, medan de som följt de hälsosamma dieterna bromsade utvecklingen av kroniska sjukdomar.

Påverkar starkt

Det gällde hjärt-kärlsjukdomar och demens, men inte sjukdomar kopplade till muskler och skelett.

– Våra resultat visar hur viktig kosten är för att påverka utveckling av multimorbiditet, alltså att en person har två eller fler kroniska sjukdomar samtidigt, hos åldrande befolkningar, säger Adrián Carballo-Casla, postdoktor vid Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.

Livslängden

Nästa steg i forskningen är att identifiera kostrekommendationer som kan ha störst effekt på livslängden – och vilka grupper av äldre som gynnas mest, beroende på faktorer som ålder, kön, psykisk och social hälsa samt förekomst av kroniska sjukdomar.

Forskningsartikeln har publicerats i tidningen Nature.

Han hamnade på sjukhus där de konstaterade att han haft en stor hjärnblödning. Det var så allvarligt att de kallade dit hans fru och två söner, utgångsläget var osäkert.

– Jag kände att det var något med hjärnan som hände, säger han.

– Att just jag skulle drabbas av det här kändes konstigt. Jag var en hurtbulle och relativt vältränad. Men att jag hade så högt blodtryck hade jag ingen aning om. Alla borde verkligen gå och kolla sitt tryck minst en gång per år.

Torvald kunde efter stroken inte röra vänster ben och vänster arm, inte heller sitta utan stöd. Men han gav sig den på att ge allt han hade för att träna upp så mycket det bara gick. Det gick framåt – men långsamt.

– Det är lätt att man blir otålig men jag fick lära mig att det är myrsteg framåt som gäller. Jag fick ett program med övningar som jag följde. Bland annat klämde jag med fingrarna runt en boll, både morgnar och kvällar. Jag ville träna så mycket jag orkade. Och så tränade jag med en trampmaskin för att få tillbaka styrkan i benen.

Han kunde stå med hjälp av andra och efter 44 dagar kunde han ta sitt första steg. Han bestämde sig för att han skulle gå-träna två timmar varje dag. Efter ett tag klarade han det på egen hand med hjälp av rullatorn.

– Jag gick fram och tillbaka som en apa på Skansen. Var det riktigt kallt eller dåligt väder gick jag på vår altan. Vid Lucia tog jag 13 steg, det kändes symboliskt!

Han trappade upp sin träning när han märkte att det faktiskt gav resultat. Fyra timmar per dag, sex dagar i veckan.

– Min fysioterapeut sa att hon inte haft någon så träningsvillig som jag, säger Torvald och skrattar.

I början efter stroken hade Torvald och hans fru, som har Parkinson, hjälp av hemtjänsten fem gånger per dag. Med hygien och det mesta av hushållsarbetet. Idag är hjälpen nere på två gånger per vecka. Torvald går med rullator och kan köra bil. Det tog ungefär fyra år innan han kunde köra bil igen.

Det Torvald tycker är viktigt när det gäller rehab-träning är att man ska ha ett holistiskt perspektiv och se helheten. Alla inblandade är viktiga: anhöriga, vänner, terapeuter och sjukvårdspersonal.

Alla måste vara involverade och veta vad som gäller just nu.

– Om man till exempel tränar in en ny övning med terapeuten, då kan man skicka en bild till hemtjänsten så att de vet hur de ska hjälpa när man tränar hemma sen. Och så är det viktigt med kontinuitet bland personalen. Vi har lyckats få det genom att argumentera hur viktigt det är för oss att alla vet hur det aktuella läget är. Rätt engagemang har alltid betydelse.

Varje morgon vaknar Torvald klockan fem, stretchar lite i sängen innan han går upp och gå-tränar på rampen utanför huset. Först efter det väcker han sin fru och de äter frukost tillsammans. Nu för tiden tränar han en timme på morgonen och en på eftermiddagen.

Så har han också minst fem samtal per dag där han ringer till andra som har det jobbigt på olika sätt.

– Det är många som behöver någon att prata med. Jag blir också hjälpt av att prata med andra.

Och är det någon som kan förstå hur det är att kämpa sig tillbaka från en svår situation så är det Torvald.

– Hade jag inte tränat som jag gjort så hade jag suttit i rullstol fortfarande. Men nu kan jag gå med rullator och till och med köra bil. Jag är väldigt tacksam över det. 

– Att matpriserna minskar i augusti följer en säsongsbetonad trend som vi ofta ser i slutet av sommaren, säger Frida Stark, prisstatistiker på SCB.

De genomsnittliga priserna på livsmedel sjönk 0,7 procent i augusti jämfört med juli.

Mest sjönk priserna på de här livsmedlen: purjolök (-15,8), vindruvor (- 12,5) och vitkål (- 9,8). Frukt blev också billigare, till exempel avokado och mango (-9,1), kiwi och ananas (- 7,4) och småcitrus (- 3,5). Andra varor som blev billigare i augusti är griskött (-2,8), kaffe, te och kakao (-2,0), smör (-1,4), och hårdost (-1,2).

Bland de varor som blev dyrare under augusti finns blomkål (12,4), gurka (7,7), gul lök (5,5), nötkött (1,5), vetebröd (1, 7) och torskfilé (4,3).

Det visar statistik från Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit.

– Det här är en mycket glädjande utveckling som bidrar till både bättre hälsa och ökat välbefinnande bland äldre, säger Lars Fredriksson, övertandläkare, Folktandvården Stockholm.

Att tandhälsan blivit så mycket bättre beror sannolikt på levnadsförhållanden, att vi under livet borstar tänderna med fluortandkräm, samt på tillgången till tandvård. 

Den nya statistiken visar samtidigt att tiden mellan tandundersökningar ökar med stigande ålder och skörhet – ibland upp till fyra år.

– I mitt jobb träffar jag många sköra äldre som hunnit utveckla sjukdomar i munnen som hade kunnat förhindras om de hade fått hjälp i tid, berättar Annette Nordström, tandhygienist och äldrestrateg på Folktandvården Stockholm.

Nya mediciner kan ge biverkningar i form av muntorrhet, som kommer gradvis och därför kanske inte uppmärksammas, vilket ökar risken för karies. Mindre skador på tänder eller lagningar blir ofta ett större problem om det tar lång tid innan man besöker tandvården. Sjukdomar som diabetes kan dessutom försämra tandhälsan genom ökad risk för tandlossning.

– Vi ser att många sköra äldre lätt tappar sin kontakt med tandvården helt om de inte får hjälp att boka en ny tid, berättar Lars Fredriksson

Dessutom kan ekonomin bidra till att tandvårdsbesök väljs bort. Från och med årsskiftet blir det billigare för personer över 67. Då införs den så kallade tiotandvården. Den innebär att patienten betalar 10 procent av kostnaden. Staten står för resten.

– För många över 67 år kommer detta att innebära en avgörande lättnad och ge bättre möjligheter att behålla en god munhälsa, avslutar Lars Fredriksson.

I medelåldern och framåt blir nostalgi en stark drivkraft. Musiken från ungdomsåren följer med som ett ljudspår till livet. Hos äldre lyssnare blir mönstret dubbelt. De fortsätter att ta del av ny musik, men återvänder samtidigt gång på gång till låtar från sin ungdom. 

Detta visar en ny studie från Göteborgs universitet, Jönköping University och University of Primorska.

Forskarna har använt sig av data från musiktjänsten Last.fm där användare delar sina musiklyssningsvanor från exempelvis Spotify. Studien bygger på data som spänner över 15 år och omfattar drygt 40 000 användare. Datan innehöll över 542 miljoner lyssningar av drygt 1 miljon olika låtar. 

Studien visar också att musiksmaken blir mer unik ju äldre lyssnaren är. Tonåringar kan hitta många gemensamma favoritlåtar med sina jämnåriga kompisar. Det blir svårare med åldern.

– De flesta 65-åringar ger sig inte ut på en musikalisk upptäcksresa, säger Alan Said, forskare i datavetenskap vid Göteborgs universitet.

– Jag är glad för de sparare som nu får ekonomisk upprättelse. Det här är en del av pensionen som sparare och pensionärer i Allra berövades 2012, säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Anna Pettersson Westerberg.

Pengarna betalas automatiskt till de drabbades premiepensionskonton. Man behöver inte göra något för att få pengarna. Hur stor summa det blir åt var och en som drabbats beror på tid för och storlek på innehavet.

I april 2024 betalade Pensionsmyndigheten tillbaka drygt 95 miljoner kronor till sparare och pensionärer som drabbats av oegentligheterna i Allra. Totalt har således 143 miljoner kronor återbetalats om dagens utbetalning medräknas. Det utdömda skadeståndet är 170 miljoner kronor plus ränta.

– Pensionsmyndigheten arbetar fortsatt intensivt för att hitta, ta tillbaka och betala tillbaka pengarna som förlorades i Allra och annan brottslighet på fondtorget. Vi är fortsatt uthålliga i vår strävan att ta tillbaka pengarna. Vi kommer inte ge oss förrän vi har fått tillbaka pengarna till pensionärer och pensionssparare, säger Anna Pettersson Westerberg.

För några år sedan tog DO upp ett liknande fall. En 100-årig kvinna skulle då betala fakturor på nätet och blev nekad då bankens system inte vill godkänna betalningen. Den gången gav DO anmälaren rätt.

– 70 procent av landets pensionärer har inte 25 000 kronor i pension, utan mindre än så. En sänkning är förstås välkommen men för de med lägre pensioner blir det bara småsmulor. 150 kronor mer duger helt enkelt inte och ersätter inte behovet av högre pensioner och en översyn av pensionssystemet. Det är däremot bra att skatten sänks samtidigt för löntagare och pensionärer, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

Skatten för de som arbetar sänks lika mycket som för pensionärer.

Även elskatten kommer att sänkas, meddelade regeringen idag. Sänkningen kommer betyda en tusenlapp mer i plånboken varje år för den som har ett icke eluppvärmt hus. Dessutom införs ett högkostnadsskydd för el och gas om det blir en längre period med höga priser.
– Det är positivt att elskatten väntas sänkas. För en hel del pensionärer är elräkningen en stor utgiftspost, och den påverkar ofta äldres plånböcker i högre grad än löntagares. Det måste vara rimliga elpriser, man ska som senior inte behöva frysa i ett välfärdssamhälle, säger Maria Larsson.

Båda sänkningarna ska, enligt förslaget, gälla från den 1 januari 2026.

Sedan tidigare finns ett förslag på att tillfälligt sänka matmomsen från 12 till 6 procent.

Nu kommer kritiken: risken är överhängande att det i praktiken inte blir några pengar till pensionärerna. Kravet på överskott i systemet är satt för högt.

– Att Pensionsgruppen till slut efter 21 år äntligen kan samlas kring ett beslut är utmärkt, men deras förslag är långt ifrån tillräckligt för att stoppa det pågående raset i det allmänna pensionssystemet, säger Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman till Senioren.

– Det är en alldeles för trög gas de föreslår, som mer tar hänsyn till statens reformutrymme än pensionärernas pensioner. Tidigare utredning föreslog att gasen skulle ge utdelning när vid ett överskott på 10 procent, nu föreslår man höjning till 15 procent.

Inte i närheten

En gas som faller ut vid ett överskott på 10 procent skulle enligt Pensionsmyndighetens beräkningar höja den slutliga pensionen med i genomsnitt 6-10 procent.

– En nivå som Pensionsgruppens förslag tyvärr inte kommer i närheten av, konstaterar Håkan Svärdman.

Varför är politikerna så försiktiga?

– En trolig förklaring till att pensionsgruppen ställer sig bakom en så trög gas är att man inte vill minska statens reformutrymme på andra områden. Det är nämligen så att detta reformutrymme huvudsakligen bestäms av överskottet i pensionssystemet. En gas som faller ut tidigare skulle alltså minska dagens och framtida regeringars reformutrymme. Pensionsgruppen skulle man kunna säga har prioriterat statens finanser högre än pensionärernas pensioner.

Det är det så kallade balanstalet som uttrycker hur stort överskottet är. 1,0 beskriver ett system i balans och 1,17 betyder att intäkterna är 17 procent större än utgifterna.

Pensionsgruppen har alltså satt gränsen för gasen till 1,15.

Blir ingen gas

Prognoser från Pensionsmyndigheten visar att balanstalet för 2027 och 2028 ligger under 1,15, konstaterar Håkan Svärdman.

Om balanstalet inte skulle nå 1,15 under något av de kommande åren – ja, då blir det heller inga förstärkta pensioner via någon gas?

– Exakt så blir effekten, säger Håkan Svärdman.

Vilken nivå för gas-utbetalning anser du vore den rätta?

– Det ursprungliga förslaget på ett balanstal på 1,10 hade varit det rimliga. Särskilt med tanke på att förutsättningarna för AP-fonderna att generera en god avkastning beräknas ligga på minst 3,5 procent årligen och historiskt har varit runt 5-6 procent årligen.

Ska den allmänna inkomstpensionen återställas från nuvarande nivåer på 43 procent av slutlönen till utlovade 60 procent, krävs förutom att gasen träder in tidigare även höjd pensionsavgift och en modernisering av garantipensionen, tillägger Håkan Svärdman.

Chans tycka till

Regeringen väntas skicka ut Pensionsgruppens förslag på remiss i oktober. Då lär bland annat SPF Seniorerna sälla sig till den stora grupp kritiker som anser att ribban för gasen är på väg att läggas alltför högt.

En proposition läggs fram till riksdagen i mars. Enligt förslaget ska de nya reglerna om gasen gälla från den 1 januari 2027.