– Utvecklingen tyder på en tydlig förskjutning mot ett längre arbetsliv.

Pensionsmyndighetens rapport visar bland annat att 36 procent av 65-åringarna hade lön som huvudsaklig inkomstkälla under 2024.

Det är en ökning från 29 procent 2022, vilket var året innan de höjda åldersgränserna i pensionssystemet trädde i kraft.

Samtidigt har andelen 65-åringar med allmän pension som huvudinkomst fallit från 68 till 47 procent.

Tar ut mindre

Rapporten som heter ”Vilka utträdesvägar finns till pension? En studie av olika inkomstkällor innan pensionsuttaget” visar också att allt fler börjar ta ut tjänstepensionen innan de börjar ta ut sin inkomstpension.

De beslutade höjningarna av pensionsåldrarna har också lett till färre år av utbetalningar från socialförsäkringen i form av pension, sjukersättning, sjukpenning och a-kassa för de som är 60 år och äldre.

Männen sticker ut genom att ha tre år kortare tid i socialförsäkringen än kvinnor. Bland annat beror det på att kvinnor i genomsnitt lever längre.

Stor ökning

Sedan det nya pensionssystemet infördes 2003 har andelen som jobbar i åldern 65-69 år ökat från 14 till 34 procent.

– Det handlar om att till exempel en kvinna ska kunna välja den personen som kommer hem till en genom hemtjänsten, och är med en när man till exempel blir insmord, duschar och går på toaletten, säger Nike Örbrink, gruppledare för KD i Stockholm till TV4.

Bakgrunden är den senaste tidens uppdagade missförhållanden inom hemtjänsten.

Allt vanligare

Enligt statistik från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo har de upptäckta övergreppen ökat under förra året, rapporterar TV4.

Nike Örbrink har lett arbetet med partiets nya seniorprogram, som också innehåller ett förslag om ett så kallat nationellt avstängningsregister.

Inte kunna söka

– För att en person som har stängts av från en arbetsplats till exempel på måndagen för att man har misstänkts begått ett övergrepp inom äldreomsorgen inte ska kunna söka en ny anställning på tisdagen utan att den nya arbetsgivaren för reda på att personen har blivit avstängd, säger Nike Örbrink.

– Så det här är helt enkelt ett sätt att fånga upp de här människorna tidigare och förhindra att de fortsätter jobba nära äldre.

Om man använder funktionen som heter ”Hitta vård” på sajten kan man söka och sortera vårdcentraler på nya sätt.

Jämför vårdcentraler – det här kan du se

Förutom sådant som adress, telefon- och öppettider hittar du också annan information som ägarform och e-tjänster.

Men den stora nyheten är att vårdcentralerna också redovisar kvalitetsmått som hur nöjda deras patienter är och hur snabbt det går att få vård.

Det går också att jämföra den enskilda vårdcentralens resultat med genomsnittet för vårdcentralerna i länet samt med genomsnittet för hela Sverige.

Därför ska du kunna jämföra vårdcentral

Syftet är att ge invånarna möjlighet att jämföra kvalitet och hitta en vårdcentral som passar deras behov.

– Det här hjälper patienter att göra ett mer informerat val, säger Christine Lorne (C), ordförande i primärvårdsnämnden i Region Stockholm, till tidningen Dagens Medicin.

Jämför hur nöjda patienterna är

Ny information är exempelvis hur stor andel av patienterna som skulle rekommendera vårdcentralen till någon annan och om de tycker att de blev bemötta med medkänsla och omsorg.

Du kan också se hur tillgänglig vården är, som hur stor andel av patienterna som fått en medicinsk bedömning av legitimerad vårdpersonal inom tre dagar.

En del redovisar också hur många av deras patienter som tycker att de fått som om man tycker att man fått komma till vårdcentralen inom rimlig tid.

Vissa vårdcentraler informerar mer än andra

Annan jämförelseinformation är hur stor andel av patienterna som tycker att personalen hade tillräckligt mycket information om deras tidigare kontakter med vården. Ytterligare ett mått är hur många som tycker att vårdcentralen är tillräckligt bra på att samordna deras övriga vårdkontakter.

Jämför tid till vård på vårdcentralen

Enligt en översiktlig sökning Senioren gjort på 1177 så redovisar inte samtliga vårdcentraler alla dessa olika uppgifter.

De flesta vårdcentraler tycks dock ha lagt ut information om hur hög andelen av patienterna som skulle rekommendera deras vårdcentral samt hur många som fått en medicinsk bedömning inom tre dagar.

Det är en första version av tjänsten

Uppgifterna om vårdcentralernas kvalitet kommer från de regelbundna patientenkäter intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, gör samt organisationens statistik över väntetider i vården.

Sofie Zetterström, affärsområdeschef hos Inera som driver 1177, ser det hela som en första version. Inera ska mäta och följa upp hur de nya funktionerna används. De diskuterar också med E-hälsomyndigheten om de kan hitta fler källor till data som patienterna ska kunna jämföra.

Många väljer den närmaste vårdcentralen

Samtidigt konstaterar Sofie Zetterström att det är oklart om den nya informationen verkligen är sådant som avgör vilken vårdcentral man som patient listar sig hos.

– Ofta väljer man den som ligger närmast eller rekommenderas av någon man känner, säger hon till Dagens Medicin.

Vill du jämföra din vårdcentral?
Funktionen finns på: https://www.1177.se/ 

På startsidan för 1177.se hittar du sökfunktionen ”Hitta vård” i raden längst upp. Funktionen ”Hitta vård” ligger näst längst till höger, bredvid förstoringsglaset som det står ”Sök” under.  

Det menar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Och inte bara hon. Förra veckan (27-28/10) ägde en så kallad politisk högnivåkonferens rum i Köpenhamn.

Arrangör för EU-konferensen ”om framtiden för åldrande och långtidsvård” var det danska Ministeriet för pensionärer.

Många försöker

Med på mötet var Anna Tenjes europeiska ministerkollegor som enligt Tenje alla arbetar också med ålderismen på arbetsmarknaden.

– Det är extra spännande att så många länder försöker få äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden så att vi inte går miste om all den kompetens och erfarenhet som den seniora arbetskraften besitter, säger Anna Tenje till Senioren.

Kan du ge något exempel?

– Jag hade goda samtal med bland annat min tyska ministerkollegas statssekreterare som berättade att de har skapat skatteincitament att arbeta längre upp i åldrarna genom att göra de första 2 000 euro i månaden skattefria för den som fortsätter att jobba efter riktåldern.

Tema arbetslust

Anna Tenje diskuterade också med Danmarks arbetsgivarförening och fackföreningsrörelsens huvudorganisation om hur man motverkar arbetslöshet bland 50-plussare och hur man bibehåller kompetens med ökad flexibilitet.

– De bedriver just nu en intressant kampanj i Danmark på temat ”arbetslust” just för att stärka drivkrafterna till arbete.

Sverige poängterade genom Anna Tenje hur viktig valfriheten är.

– Ett tema var hur vi sätter äldre i centrum och inte systemen. Där lyfte jag särskilt att rätten och viljan att kunna välja och kunna påverka sitt liv är fundamental.

Vad tryckte du på då?

– Rätten att välja ska vara en självklar del i alla livets skeden. Lika naturligt som föräldrar väljer skola till sina barn ska det vara att få välja vilken hemtjänst eller vilket äldreboende man önskar. Viljan att välja pensioneras aldrig.

Hur ser du på möjligheterna att klara framtidens vård och äldreomsorg i Sverige och inom EU?

– Jag känner verkligen hopp om att allt fler ser hur viktigt det är att anpassa vården och omsorgen till dagens och framtidens förutsättningar. Jag är glad att frågan inte bara är på tapeten i Sverige utan även på EU-nivå.

Ensamheten

Alla länder står inför liknande utmaningar när det kommer till att vi är allt fler som blir allt äldre, samtidigt som vi lägger fler friska år till livet, säger Anna Tenje.

– Allt fler länder ser också allvarligt på den ofrivilliga ensamheten som breder ut sig i samhället, framför allt bland äldre. Många länder jobbar med förebyggande insatser och uppsökande verksamhet precis som vi gör i Sverige.

Under konferensen gjorde ministrarna ett besök på ett bostadskollektiv för personer som är 60 år och äldre.

Där kombineras självständigt boende med gemenskap i växthus, snickarbod, kök och vardagsrum och aktiviteter som drivs av de boendes egna engagemang.

– En inspirerande modell för hur framtidens seniorboende kan stärka både delaktighet och livskvalitet. Vi pratade med flera av de boende som kände att de fått en större umgängeskrets och hittat vänner med gemensamma intressen.

Bra diskussioner

Något Anna Tenje lyfte fram från svensk horisont är den nya demensstrategi som beslutats och hur det förebyggande arbetet ser ut, liksom hur hela vårdkedjan måste hållas samman på ett bättre från diagnos till omfattande stöd och omsorg för den som drabbas av en demenssjukdom.

– Jag hade många bra diskussioner med mina ministerkollegor om hur vi nu ska implementera demensstrategin, och om mina tankar kring nästa steg för att höja kvaliteten på demensvården i Sverige.

Anna Tenje säger att hon tror sig ha inspirerat många kollegor till att arbeta för att varje dag ska räknas för personer som lever med demenssjukdom, men också för deras anhöriga.

Fortsätter söka

Under det svenska EU-ordförandeskapet 2023 stod Sverige värd för ett högnivåmöte på liknande tema. Europa fortsätter att söka lösningar och vägar fram.

Det visade sig snabbt att bristerna funnits åtminstone sedan 2019.

Att detta kunnat pågå utan upptäckt förklarades av en utbredd tystnadskultur och av brister i styrning och tydlighet från chefshåll.

Skandalen ledde till att en lång rad utredningar tillsattes.

Systematiskt fusk

Bland annat har en Lex Sarah-utredning skickats till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Av utredningen framgår att personal har fuskat systematiskt och dessutom skyddat varandra från upptäckt.

Det har bland annat handlat om uteblivna besök och felaktig hantering av larm. I stället för att åka ut på larm har man sovit på jobbet, tagit rast i upp till fyra timmar eller ibland inte ens varit på plats.

Flera utredningar

Kommunen har också påbörjat flera andra utredningar.

Vissa pusselbitar anser man sig redan ha fått på plats.

– Vi kan nu konstatera att natthemtjänsten tidigare har varit för isolerad i organisationen, säger kommundirektör Malin Krantz.

Uddevalla kommun föreslår därför en ny organisation för natthemtjänsten.

– Förslaget innebär bland annat att natthemtjänsten fördelas på den ordinarie verksamheten och att personalen kommer jobba olika tider på dygnet.

Krav på kompetens

Det blir också skärpta krav på nattarbetarna när det gäller kompetensen.

– Framöver kommer det inte längre vara möjligt att få undantag från kravet på undersköterskeutbildning och relevant erfarenhet för att arbeta på natten, säger Malin Krantz.

Avskedas

Fyra av de avstängda har hittills fått återgå i tjänst men inom andra verksamheter. Övriga är avstängda och av dessa har tre varslats om avsked.

Den arbetsrättsliga utredningen väntas vara färdig i slutet av november.

Ett externt revisionsföretag arbetar också med att undersöka chefernas roll i det som har hänt. Även den analysen väntas komma under november.

Förutom kommunens utredningar pågår tre polisutredningar gällande misstankar om narkotikabrott, kränkande filmning och olaga hot.

Kräver åtgärder

När skandalen i Uddevalla uppdagades reagerade SPF Seniorerna med stark kritik:

– Uddevallas hemtjänst är i en djup och allvarlig kris. Kommunen och ytterst politikerna måste ta sitt fulla ansvar för att komma till rätta med missförhållandena, krävde förbundsordförande Maria Larsson.

– Nu behövs en total genomlysning för att garantera att det här inte sker igen.

Kommer ta tid

Hur säker känner sig då kommunledningen med att de åtgärder som vidtagits kommer att fungera så att alla med hemtjänst kan känna tillförsikt inför framtiden?

– Jag känner mig trygg med att vi kommer att få en fungerande natthemtjänst med det systematiska arbete vi gör. Jag förstår samtidigt att det kommer att ta tid att återupprätta förtroendet för oss, säger kommundirektör Malin Krantz till Senioren och gör ett tillägg:

– Den politiska majoriteten har också beslutat att socialförvaltningen ska gå igenom hela hemtjänstverksamheten för att säkerställa kvaliteten.

Mycket är fortfarande utformat för yngre och friskare patienter – inte för äldre med mer komplexa medicinska tillstånd.

Då riskerar vården att missa allvarliga tillstånd.

En ny avhandling visar varför det behövs nya arbetssätt för att äldre ska få rätt vård i tid.

Äldre på akuten ökar – men vården är inte anpassad

Akutläkaren och forskaren Karin Erwander konstaterar att fler lever längre med fler sjukdomar. Det gör att äldre patienter står för en allt större del av akutbesöken.

– Men mycket av strukturen på våra akutmottagningar är fortfarande anpassat för yngre, mer medicinskt okomplicerade patienter, säger hon.

Äldre söker akut med diffusa symtom

Karin Erwander har analyserat tiotusentals vårdbesök bland äldre i Skåne och Halland åren 2011 till 2018.

Hennes forskning visar att äldre patienter oftare söker vård för mer ospecifika symptom, som trötthet, allmän sjukdomskänsla eller nedsatt ork.

Personal på akuten prioriterar ofta inte sådana symtom särskilt högt i den första bedömningen, den så kallade triageringen. Lågt prioriterade patienter får vänta längre på vård.

Äldre som söker akut har högre dödlighet

Karin Erwanders framhåller svårigheterna med att förstå vilket vårdbehov äldre som söker akut med diffusa symptom har.

– Mer än hälften av patienterna med ospecifika symptom får vänta fyra timmar eller mer på akuten, och omkring 70 procent blir till slut inlagda. De har dessutom högre dödlighet än patienter som söker för exempelvis bröst- eller buksmärta.

Akutbedömningar utgår från yngre patienter

Hur personalen på akuten bedömer patienterna påverkar om allvarliga tillstånd hos äldre upptäcks eller missas.

Vid triagering på akuten mäter man hälsovärden som puls, blodtryck, andningsfrekvens, syresättning, temperatur och medvetandegrad. Men de referensvärden man utgår ifrån är ofta baserade på yngre patienter.

– Ett blodtryck som ser normalt ut kan vara för lågt för en äldre person. Då finns det risk för att allvarliga tillstånd missas. Samma måttstock kan inte gälla för alla, säger Karin Erwander.

Forskaren föreslår tre förändringar

Karin Erwander anser att akutmottagningarna måste uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg så att de också fungerar för äldre patienter.

Hon föreslår konkreta åtgärder för att äldre ska få bättre vård på akuten:

• Screening av äldre patienter för tillstånd som ökar sårbarhet och förvirring, för att upptäcka tidiga risker.
• Systematisk bedömning av alla äldre patienter så att akuten kan anpassa arbetet och förebygga risker.
• Att äldre äldre patienter med ospecifika symptom ska prioriteras på akuten. Med tydliga rutiner och anpassade bedömningssätt kan man minska risken för fördröjd diagnos och att deras tillstånd försämras.

Vi blir allt äldre och akuten behöver hänga med

Ungefär en femtedel av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre. Och den andelen kommer att fortsätta öka.

Karin Erwander efterlyser mer forskning om äldre i akutsjukvården. Då kan sjukvården anpassa sina arbetssätt och bedömningsmetoder.

Den åtalade kvinnan har arbetat inom hemtjänsten i Partille kommun. Åtalet gäller stöld av smycken och andra värdesaker från äldre personer som haft hemtjänst.

Stölderna ägde rum mellan den 15 maj och 7 juli i år och värdet av det stulna uppgår till cirka 450 000 kronor.

Har erkänt

Kvinnan har erkänt att hon har stulit smycken från fyra hemtjänstmottagare, men till ett begränsat värde.

Utöver den 37-åriga kvinnan åtalas en 19-årig kvinna för häleri.

– De drabbade pensionärerna har befunnit sig i en utsatt situation, konstaterar senior åklagare Maria Thorell som leder förundersökningen.

– De har blivit bestulna i sina hem där de har rätt att känna sig trygga. Det gör att jag anser att kvinnans agerande är särskilt hänsynslöst.

Mördade en kvinna

Historien tar emellertid inte slut där. Till saken hör att den åtalade kvinnan är samma person som 2023 pekades ut för ett 20 år gammalt mord i Göteborg.

Det var i oktober 2005 som en 36-årig kvinna mördades när hon skulle stänga tygbutiken Stuvkällaren i Göteborg, där hon arbetade. Fallet uppmärksammades stort. Polisen hittade dna på brottsplatsen och för två år sedan fick de träff på en kvinna – enligt Göteborgs Posten samma kvinna som nu står åtalad för hemtjänststölderna.

Rutiner

Åtal kunde inte väckas för mordet, eftersom kvinnan var under 18 år när brottet begicks och det därefter har hunnit preskriberas.

Fallet aktualiserar frågan om vilka rutiner svenska kommuner har vid anställning av hemtjänstpersonal.

Många upplever att textningen blivit svår att förstå. Inte minst för den som behöver hjälp med textning på grund av nedsatt hörsel. Det är något Senioren rapporterade om i våras.

Problemen som många läsare hört av sig om har inte blivit bättre under sommaren.

Läsare vittnar om hur texten ibland kommer och ibland inte och att den kan släpa efter.

Problemen med obegriplig text fortsätter

Eller att texten kommer som den ska men blixtsnabbt rycks bort. Plus att viss problematik med obegriplig text har fortsatt.

I bilden ovan ser du några exempel.

Men det finns många fler. Före detta Centerledare Muharrem Demirok blev ”Mördaren där i rock”, Hizbollah blev ”Ridande husbollar” och skandalföretaget Think Pink blev ”sin pin”.

Beklagar alla som drabbas

– Vi tycker inte heller att kvaliteten på autotextningen är tillräckligt bra idag och förstår att publiken reagerar. Vi beklagar alla som drabbas och jobbar intensivt med att följa upp kvaliteten, analysera avvikelser och justera både våra system och arbetsmetoder. Det är ett pågående arbete som har högsta prioritet framåt, säger Anna Zettersten, avdelningschef för Språk & tillgänglighet på SVT.

Vi tycker inte heller att kvaliteten på autotextningen är tillräckligt bra idag och förstår att publiken reagerar.

– Bland annat har vi satt in åtgärder som förbättrar övergångarna mellan inslag och programledare samt rättning av ofta förekommande namn och begrepp, säger hon.

Hinner inte läsa textningen

Just textningen som rycks bort efter bara en halv eller en hel sekund och därmed är omöjlig att hinna läsa har flertalet läsare hört av sig om.

– Sedan i juli har vi haft en teknisk bugg kring Text-TV 199. När man använder denna funktion stannar inte texten kvar länge nog på skärmen för att användaren ska hinna läsa. Vi hoppas att problemet ska vara löst till mitten av september då vi gör en uppdatering av systemet, säger Anna Zettersten.

”Autotextningen måste förbättras”

I nyhetssändningar kan olika typer av direkttextning användas: via AI, med hjälp av förskrivet manus till redan inspelade inslag, manuell textning av en människa eller en hybrid av dessa.

Med manuell textning blir det som sägs ofta en sammanfattning. Med AI går det att i direktsändning få bilden i synk med texten och få full transkribering av vad en person säger.

– Autotextningen måste förbättras – men på sikt är den en viktig del i att kunna möta ambitionen om tillgänglighet för alla i publiken eftersom autotextning ger oss möjlighet att texta så mycket mer, fortsätter Anna Zettersten.

Flitig textning en trend i tiden

Just att texta så mycket som möjligt är en trend i tiden. Inte minst bland unga personer som har vant sig vid att titta på textade inslag på sociala medier.

Dett är något som Jonas Sahlberg, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund, HRF, välkomnar.

– Vi i HRF är i grunden positiva till att SVT utvecklar textning med hjälp av AI. Det gör det möjligt att texta allt. Vilket är något vi har kämpat för i många år. Vi vill ha 100 procent textning – och det är nu inom räckhåll.

– Självklart är det problematiskt när textningskvaliteten brister. Men vi vet att SVT arbetar systematiskt med att komma tillrätta med det. Och vi på HRF är en ständig blåslampa, säger Jonas Sahlberg.

Granskningsnämnden slår ned på dålig textning

I juni kom den årliga rapporten från tillsynsorganet Granskningsnämnden, GRN. De ansåg att SVT uppfyllt sitt uppdrag, men slog samtidigt fast att textningen av direktsända program ”haft betydande kvalitetsbrister”. 

GRN noterade visserligen att SVT:s AI-textning är under utveckling, men skrev samtidigt att ”de identifierade bristerna i textningen av direktsända program innebär att kravet på att samtliga tillgänglighetstjänster ska hålla hög kvalitet inte kan anses helt uppfyllt”.

Fortsätter granska textningens kvalitet

Nämnden påpekade också att den kommer fortsätta att ”särskilt uppmärksamma kvaliteten på textningen”.

Från Hörselskadades Riksförbund är budskapet till samtliga svenska mediehus tydligt:

– Hellre undertexter med vissa fel i än inga undertexter alls.

Text: Kristina Adolfsson & Jonas Nordling

Hör intervjun i Seniorens podd från april i år med SVT:s tidigare produktions- och teknikdirektör på Sveriges Television Adde Granberg.

Seniorens podd finns i de flesta spelare, som Podcaster (som även har full transkribering av varje avsnitt) och Spotify. Men du kan även lyssna direkt här:

Podden är gjord av Seniorens tidigare webbredaktör Jonas Nordling.

Signaturen är gjord av WaveMaster för Pixabay.

Fem av de döda hade larmat efter hjälp, men förgäves. Hemtjänsten hade missat att svara.

En av de drabbade dog i ensamhet efter att ha larmat sju gånger.

En annan som drabbats av stroke fick hjälp först efter drygt två timmar.

Bland de övriga dödsfallen avled fyra personer efter att ha blivit utan mat, omsorg – eller bådadera – under längre tid.

Totalt har SVT hittat 43 fall där brister i larmhanteringen har lett till – eller riskerat att leda till – allvarliga konsekvenser.

Underfinansiering

Rebecka Strandell, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet, säger till SVT att många arbetsgivare lägger larmen som en arbetsuppgift utöver de planerade besöken.

– Står man mitt i en dusch av en omsorgstagare blir det väldigt svårt att bara släppa allt och springa på ett larm.

Rebecka Strandell säger att svensk hemtjänst lider av underfinansiering, personalbrist och tidspress. Så länge det fortgår kommer äldre att fortsätta fara illa.

Orimliga förutsättningar

Lars Rahm, enhetschef på Inspektionen för vård och omsorg, IVO, håller med om att den oacceptabla situationen med dödsfallen säger något om personalens arbetsvillkor.

Men läget är inte någon nyhet för myndigheten.

– Vi ser ofta att förutsättningarna är orimliga för att hinna med alla brukare.

”Ohållbart”

Arbetsmiljöverket konstaterar att stress och samvetskval bidrar till en ohållbar arbetssituation.

– Det här kan inte fortsätta, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverkets avdelning för inspektion.

Måste agera

Personal i hemtjänsten anmäler arbetssjukdomar och arbetsolyckor med sjukfrånvaro dubbelt så ofta som genomsnittet för samtliga branscher.

– Arbetsgivarna behöver ta det här på största allvar och faktiskt börja åtgärda de problem som finns.

För de flesta kommer mobil och internet att fungera som vanligt. Men de som har äldre utrustning riskerar att plötsligt stå utan täckning för samtal och surf. En tumregel är att äldre mobiler med fysiska knappar istället för pekskärm kan sluta fungera.

Trygghetslarm kan sluta fungera

Men även annan utrustning som använder SIM-kort och är kopplade till 2G eller 3G berörs.

Exempelvis handlar det om trygghetslarm, hisslarm, robotgräsklippare och värmepumpar. Dessa måste bytas ut eller uppgraderas för att fungera efter den 1 december.

”Den 1 december är det för sent”

Det är knappt en månad kvar. Nu uppmanar Tele2 alla att agera i tid och att inte vänta till sista stund.

– Vi vet att många har hört talas om nedsläckningen, men hoppats eller trott att den inte påverkar dem. Vi förstår att det kan kännas som något som kan vänta, men den 1 december är det för sent. Därför vill vi uppmana alla att kontrollera sina enheter de kommande två-tre veckorna, säger Elin Ovéus, nätverkschef på Tele2.

Så testar du din telefon

Under hösten har Tele2 har skickat ut information om nedsläckningen via sms, mejl och brev till 200 000 berörda kunder som har Tele2 eller Comviq.

Du kan själv enkelt testa om din telefon kommer att sluta fungera 1 december genom att ringa telefonnummer 225. Om samtalet går via 2G eller 3G-nätet kommer du att få höra ett meddelande om att näten stängs 1 december.

Tele2 uppmanar alla att hjälpa sina närstående, särskilt äldre personer, att kontrollera sina mobiler och andra uppkopplade produkter.

Kommunen ansvarar för trygghetslarm

När det gäller trygghetslarm som man fått via kommunen så är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att byta ut gamla trygghetslarm.

Om man är osäker på om trygghetslarmet kommer att fungera framöver så kan man kontakta kommunens, exempelvis kommunens kontaktcenter eller biståndshandläggaren.

Varnar för oförberedda kommuner

I en färsk debattartikel i Dagens Samhälle varnar Dan Sjöblom, generaldirektör för PTS, för att alla kommuner inte har förberett sig.  

”Trots att teknikskiftet varit känt länge finns det kommuner som ännu inte har genomfört en genomlysning av alla relevanta system. Dessa kommuner riskerar att stå utan fungerande lösningar när det gäller trygghetslarm, nödtelefoner i hissar, medicinsk utrustning med mera – om de inte agerar nu.” 

Kan handla om livsviktig kommunikation

PTS publicerade nyligen publicerat en uppdaterad enkät om kommunernas beredskap för nedsläckningen.

245 av landets 290 kommuner svarade under 2024 och 2025. 80 procent av kommunerna har undersökt hur deras verksamhet påverkas av nedsläckningen. Men bara ungefär hälften av kommunerna har tagit fram en en konkret plan eller strategi för att hantera konsekvenserna.

Dan Sjöblom uppmanar: ”Det är hög tid för samhällsviktiga verksamheter att förbereda sig och se över sin utrustning. Det kan handla om livsviktig kommunikation.”

När en fortfarande vill och den andra inte…

– Det här är en av de vanligaste anledningarna när par kommer till mig för rådgivning. Ett råd till oss äldre som lever i långa förhållanden är att försöka tänka tillbaka på hur man såg på sin partner i början av relationen och inte bara tänka ”Vad gamla vi har blivit”. Det kan inte vara på samma sätt med sexlivet som när man var 30 och man ska heller inte jämföra.

– Om båda i ett par känner att de inte längre vill ha sex är det inget problem. Man måste inte ha sex. Problemet uppstår när en vill och inte den andra. Det blir en börda både för den som blir avvisad och den som avvisar.

Kvinnor och män fungerar på olika sätt

– Min upplevelse av dem jag möter är att det oftast är kvinnan som tappar intresset för sex efter menopausen. En del vill inte låtsas om att det är så utan vill hellre få det till att kvinnor och män är helt jämställda här. Men vi kan inte bortse från att vi faktiskt fungerar på olika sätt.

– I de här fallen gäller det att hitta kompromisser och framför allt – att våga prata med varandra. Går man omkring och tiger och den ene känner sig avvisad blir det ingen rolig situation för någon. Det är en lika tung börda att vara den som avvisar som att bli avvisad.

Långsamt sex passar ofta bättre

– I den här åldern passar långsamt sex bättre för de flesta. Många män säger att de njuter mer när de förstår att man kan ta det lite lugnare och inte behöver skynda mot ett ”mål”. Och många kvinnor säger att de till och med har det bättre nu än när de var unga.

Nu är det inte längre ”Wham bam thank you mam” som samlag beskrivs ibland

– Nu är det inte längre ”Wham bam thank you mam”, som samlag beskrivs ibland. I stället finns plats för samtal och intimitet, man kan släppa på hämningar och våga vara öppen. Det finns jättemycket fördelar med den här åldern, inte minst att man kan skoja med varandra. Förhoppningsvis har man nått fram till en större förståelse. Man får se på resurserna som finns, vad som funkar och vad man mår bra av.

– Men även om man inte ska tänka och jämföra med hur det var när man var ung kan man ändå ha det kvar som minnen och fantasier. Fantasier ska man inte underskatta. Det är ett universalmedel när det kommer till sexualitet.

Män frågar oftast om erektionsproblem.

– ”Vad kan man göra åt erektionsproblem?” Jag brukar säga att det första man ska göra är att gå till doktorn. För ibland kan det vara kopplat till hjärt- och kärlsjukdom. När man kan utesluta att det inte handlar om det finns hjälpmedel som Viagra och andra liknande medel. De fungerar som en hävstång, lusten måste finnas där men sedan hjälper pillret till.

– Kvinnor missförstår ofta och tycker att ”Varför måste han ta piller, duger jag inte?” Men Viagra har hjälpt och hjälper miljoner män världen över. Ibland tror jag att män tror att kvinnor fortfarande har krav på dem att de ska ”prestera”. Vilket oftast inte alls är fallet eftersom kvinnor brukar längta mer efter beröring och närhet än penetrerande sex.

Kvinnor frågar ofta om torra slemhinnor

– Det här är väldigt vanligt för kvinnor efter menopausen. Torra slemhinnor gör att det kan bli smärtsamt att ha samlag. Det är östrogenbristen som är boven i dramat. Men det finns flera lokala östrogenprodukter man kan använda, som Vagifem och Ovesterin med flera. Och man ska alltid ha glidmedel hemma.

Man ska alltid ha glidmedel hemma

– Sedan har det kommit mycket nytt på marknaden också, som Womanizer, en tysk uppfinning. Det är en lufttrycksvibrator som stimulerar klitoris genom lufttryck och vakuum. Den kräver en viss teknik vid användning men det finns bra och lättlästa instruktioner och provar man sig fram lär man sig hur det känns bäst.

– Många kvinnor tycker att de får hjälp av den och jag har faktiskt hört en del män som också tycker att de har glädje av den!

Planera för intimitet och sex

Malena Ivarsson får också frågor om hur man gör om man inte haft sex på länge.

– Det går inte att tro att sexlivet ska komma i gång spontant efter ett långt uppehåll. Om viljan finns – och det måste den göra – behöver man också ge utrymme för den. Skapa möjligheter för närhet och intimitet att ta plats.

Ge det tid och framför allt – ge varandra tid

– Kanske låter det tråkigt och präktigt, men vi planerar för så mycket annat i våra liv. Middagar, utflykter, träffa vänner och gå på föredrag. Intimiteten tror vi ska komma spontant och visst, när man var ung kanske man hade mer spontansex men för de flesta blir det inte så när man är äldre.

– Då är det bra att planera in det, några timmar en söndag eller kanske någon kväll. Ge det tid och framför allt – ge varandra tid. Massera, smek, ligg nära. Inte prestationsinriktat. Bara närhet och värme och se vad det leder till.

I Beaugency, med sin imponerande bro från medeltiden, börjar Loiredalens mest slottstäta del, La Vallée des Châteaux, med ett tjugotal slott. Det största, Château de Chambord, är lätt att hitta om man viker av vid Blois och tar Route departementale några kilometer. Slottet, som byggdes på 1500-talet när Frans I var kung, är gigantiskt med sina tretton torn och 440 rum. Vi bor på Relais de Chambord och erbjuds att få följa med jägmästare Guillaume ut i den stora jaktparken nästa morgon.
Vi är på benen vid sex för att tillsammans med några andra nyfikna åka jeep ut och spana efter vildsvin och kronhjortar. Guillaume lämnar oss i en hydda med bara en smal glugg delvis täckt av kamouflagenät. Det är kallt och mörkt. Ingenting händer. Efter en dryg timme kommer gryningsljuset – då hör vi hjortarnas brölanden. Äntligen lite action! Efter ytterligare en halvtimme lösgör sig två kronhjortar ur ekdungen och kommer ut på ängen. Om vi varit jägare hade de varit ett lätt byte. ”Jakten bedrevs med musköt, armborst och greyhounds”, berättar Guillaume när vi efteråt får kaffe i en lada dekorerad med många horn.

Efter en rejäl frukost i Blois möter vi upp Cyril Gautrey, en före detta ballongförarare som numera rattar träpråm på Loire. Vi bjuds ombord och han stakar ut innan motorn startas. Det är härligt att komma ut på floden. Vi glider fram i sakta mak, inga andra båtar syns till. Cyril visar oss en smal ö med avgnagda trädstammar i strandkanten. Bävern är vanlig här.
Lite längre fram står en fiskare med spinnspö.
– Det han försöker fånga är gädda, gös eller karp, säger Cyril. Vattenkvaliteten är god, men tyvärr har vattenståndet sjunkit rejält. Här är det bara 25 centimeter. Medeltemperaturen i vattnet har också höjts vilket inte är bra för fisken. Ett annat problem är allt fler invasiva växter, men de bekämpas nu. Jag vill att floden ska få förbli vild och levande!
Efter båtturen tar vi oss till medeltidsstaden Chaumont. Här tronar ett magnifikt 1300-tals­slott på en skogklädd kulle. Där uppifrån njuter vi av utsikten till vår lunchbaguette. Solen värmer och det doftar härligt från cederträden.

Sandrine Mahaut möter vid slottets ingång. Hon vill först visa Le Jardin résilient, den uthålliga trädgården.
– Här odlar vi växter som klarar sig utan bevattning. De blir bara någon decimeter höga och inte så färggranna men trädgården är resurssnål och klimatsmart, berättar hon stolt.
Uthållighet och hållbar odling var också temat för förra årets internationella trädgårdsfestival.
Utformningen av själva slottsträdgården var nyskapande på 1800-talet. Med sina vindlande stigar, blomsterprakt och utsiktsplatser lockar den tusentals besökare.
Nästa stopp blir Amboise som anses vara den vackraste av alla städer i Loiredalen. Medan guiden Samuel Buchwalder går före uppför de många trapporna till slottet berättar han att Leonardo da Vinci bodde här sina sista levnadsår på 1500-talet. Med sig från Italien, i en sadelväska, hade han Mona Lisa. Den köptes av kung Frans I och därför hänger den i dag på Louvren.
Da Vinci bodde på en herrgård som är förbunden med slottet av en underjordisk gång. I dag finns här ett museum. Ute i trädgården har man med hjälp av renässansgeniets ritningar rekonstruerat den mest spektakulära uppfinningen – helikoptern.

Resans mest oväntade upplevelse inträffar hos vinmakarna Bouvet Ladubay i Saumur. Före provsmakningen vill de att vi ska uppleva deras vinkällare på två hjul. På varsin 60-talshoj bär det av in i de mörka, före detta gruvgångarna. Guiden Caterine stannar vid en sidotunnel där flera hundra ektunnor lagras.
– De ska inte bara stå där, säger hon, de måste också vändas regelbundet och vätskan ska filtreras.
Åter i butiken köper vi, nu med viss respekt, varsin halvflaska av deras berömda mousserande Bouvet Brut de Loire.
Slottet i Saumur är Loiredalens enda gotiska slott. Med vindbrygga, höga torn och beläget på en kulle kunde det vara förebild för sagans slott.
På en pråm nere vid floden serveras vi välkryddad fiskgryta med rouille på enkla restaurang Sur les Quais. Vi är de enda gästerna men efter hand droppar folk in. Vid grannbordet pratar ett danskt par om Musée de Blindés där de just besökt den unikt stora samlingen av bepansrade militärfordon med över 800 stridsvagnar.
Krig framträder som ett underliggande tema för vår resa. Från Orléans, där Jean´Arc på 1400-talet ledde kampen mot engelsmännen, till de medeltida slotten som primärt var försvars­anläggningar. Överallt påminnelser om andra världskriget, med Tysklands ockupation och striderna kring befrielsen, då även de allierades bombmattor jämnade städer med marken.
Men Saumurs äldre delar klarade sig så vi kan se de gamla husen med korsvirkesdetaljer. Vid kajen ligger Le Grand B där vi hyr cykel.

I Angers stöter vi på La Vélo Francette – prisad som finaste cykelled.

Knappt tre timmar bort, i staden Angers, stöter vi på La Vélo Francette – prisad som finaste cykelled. Den är 60 mil och går från kanalkusten till La Rochelle vid Atlanten. Frankrike har ett ovanligt stort nät av cykelleder, alla med natursköna sträckningar och föredömligt bra skyltning.
Efter Angers vidgar sig Loire och hela dalgången. Vi närmar oss målet Nantes. Som vanligt vid infarten till större städer är det svårt att hitta. I rusningstid kan det vara rejäla köer. Men med gps och lite tålamod grejar vi det.
Sista dagen har fullspäckat program. Först en vandring med Katia Forêt från turistbyrån i centrum.
– Vår populäraste satsning är Le Voyage à Nantes, berättar hon. Vi ritade in en maximalt bra rundvandring på en karta. Sedan målade vi en tjock grön linje längs den två mil långa slingan. Nu ska vi följa en bit av den.
Vi går mot Place St-Pierre där det är marknad varje dag. Därifrån snirklar ”Gröna linjen” genom det vackra området Graslin. Katia visar eleganta Passage Pommeraye. Denna galleria öppnade redan 1843 och blev med sina 66 butiker en sensation.
Vår stadspromenad slutar där den började: vid Château des Ducs de Bretagne, byggt på 1400-talet när Bretagne var självständigt. I dag är det stadens historiska museum. Vi lär oss om Frankrikes kolonialism. Nantes var den viktigaste hamnen för den omfattande slavhandeln som pågick i över 200 år.

Nästa mål är ön Ile de Nantes. Tidigare låg här stora skeppsvarv men sedan 2007 pågår ett konstnärligt projekt: Les Machines de l´Ile, öns maskiner. Märkligast är en jättelik och färggrann mekanisk elefant som vandrar omkring styrd av en mekaniker. Om man vågar får man sitta på dess rygg åtta meter upp. En fantasifull karusell tar med vuxna och barn till havets värld. Jules Vernes ande svävar över det hela, han växte upp här i Nantes. Även Leonardo da Vinci har inspirerat Francois Delarozière och Pierre Orifice som skapat allt.
Vi avslutar dagen med att skåla i cider till galette, bovetepannkaka – båda bretonska specialiteter. Vår Loireresa har varit givande. Att varva cykel och bil har gjort det möjligt att följa 40 av cykelledens totalt 90 mil på fyra dagar. Alla cykeluthyrare utmed La Loire à Vélo gör det lätt att improvisera. Ju mer tid, desto mer kan man cykla längs ljuvliga Loire.

Text: Göran Willis Foto: Monika Samuelsson