Att pensionären tappar en tredjedel eller mer av sin inkomst den dag man går i pension är tydligen för lite varför pensioner bör straffbeskattas, något att tänka på för de löntagare som står i tur att pensioneras under nästa mandatperiod.
Förvisso kostar det att ha ett jobb, så om skattesänkningsutrymmet i stället hade fördelats på lika sänkning åt alla i kombination med generösare reseavdrag och kanske möjlighet att låta barnfamiljer dra av en del av sina kostnader för barnomsorg hade det inte skapat den upprorsstämning som nu råder. Den eventuella jobbeffekten hade sannolikt inte blivit mindre. Generösare reseavdrag gör det dessutom lättare att söka jobb på annan ort.
Man kan möjligen förstå logiken att med ekonomisk utpressning göra det obehagligt att gå sjukskriven eller arbetslös trots den cyniska och föraktfulla inställning till dessa grupper det innebär. Men vari ligger logiken att bedriva ekonomisk utpressning mot ålderspensionärer som enligt samhällets alla regler har lämnat arbetsmarknaden?
De eventuella positiva effekterna med jobbskatteavdraget väger lätt i förhållande till dess diskriminerande och segregerande effekter och den polarisering av befolkningen detta medför. Jobbskatteavdrag som politiskt verktyg är helt enkelt en dålig och ovärdig princip, och jag uppmanar därför alla borgerligt sinnade pensionärer att, i likhet med mig själv, rösta som vanligt i kommunal- och landstingsval men använd blankrösten i riksdagsval så länge jobbskatteavdraget kvarstår.
Rolf Gårdmo
Medlem i SPF Eken, Perstorp
