Här blir pensionen en valfråga

Även i Schweiz behövs reformer när det kommer till pensionssystemet – men det gäller att få med sig medborgarna. Vilket inte alltid är det lättaste...

Schweiz pensionssystem är ett tre-pelar-system som är hyfsat likt det svenska med en allmän statlig pension, en tjänstepensionsdel och en sista pelare med frivilligt privat sparande.
De har samma utmaning med den demografiska utvecklingen som de flesta andra europeiska länder, att förhållandet mellan äldre som uppbär pension och den arbetsföra befolkningen kommer alltmer i obalans. Gruppen äldre med pension växer stadigt vilket inte gruppen arbetsföra gör. Dessutom är det inte alltid lätt att genomföra reformer här.
– Schweiz är en direktdemokrati där man ofta har folkomröstningar. Det har varit flera förslag till reformer i pensionssystemet som man fått backa på flera gånger om. På så sätt är det ett ganska trögt system, säger Alma Masic som är analytiker på Pensionsmyndigheten och tidigare har bott i Schweiz.

Ibland försöker man locka med olika saker för att beslut ska gå igenom folkomröstningarna, berättar hon.
– Man kan till exempel locka med att en viss grupp kommer att få ett extra tillägg under ett antal år. Nu senast röstade man igenom att höja pensionsåldern för kvinnor så att den blir samma som för män, det vill säga 65 år. Fram till nu har det varit 64 år för kvinnor. På 50-talet var det samma pensionsålder för kvinnor och män men 1957 sänkte man till 63 år för kvinnor, 1964 sänkte man till 62. Därefter har det höjts till 64. Onda tungor påstår att det var männen som ville ha med sig sina ofta några år yngre fruar i pension när de själva pensionerade sig …

Ett är säkert – det var bara män som röstade om saken eftersom kvinnor inte fick rösträtt i Schweiz förrän 1971. Nu höjs pensionsåldern successivt så att kvinnor kommer att nå 65 år som pensionsålder 2028.
– Det fanns en reform för ett tag sedan som gick till folkomröstning där ville man höja riktåldern till 66. Men närmare 70 procent röstade emot, säger Alma Masic.
Man har ett mer konservativt sätt att se på pensioner här jämfört med Sverige. I Schweiz tjänar man in till sin pension tillsammans med sin make eller maka. Under de år man är gift summeras allt ihop, både när det gäller den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Skulle man skilja sig delas det man tjänat ihop under de år man varit gift lika.
– Det är förmodligen tänkt att skydda kvinnor som varit hemma med barn så att inte de ska halka efter, säger Alma Masic.

Är man däremot ”bara” sambo räknas pensionen individuellt, civilståndet spelar stor roll. Kvinnor har även änkepension livet ut under vissa förutsättningar. Man ska ha varit gift en viss tid och vara minst 45 år gammal eller vid dödsfallet ha gemensamma barn. Män däremot kan bara få änklingspension om de vid makans bortgång har gemensamma minderåriga barn. Schweiz har dock fått lite smäll på fingrarna av Europadomstolen för att det anses ojämlikt att behandla män och kvinnor olika. Änklingar blir av med sin änklingspension när barnet blir myndigt medan änkor får behålla sin änkepension även när barnet blir myndigt.

Också kring änkepensionerna har man försökt få igenom reformer då man även i Schweiz behöver minska utgifterna i pensionssystemet.
– Det handlade om att man skulle sträva mot en ”omställningspension” i stället som man skulle få under en viss tid efter att man förlorat sin make. När reformer inte går igenom, som den här inte gjorde, brukar man försöka hitta andra sätt för att stabilisera ekonomin i systemet. Bland annat har man höjt momsen och en del av den höjningen ska gå till pensionerna, säger Alma Masic.

Tjänstepensionssystemet är obligatoriskt för alla löntagare. Såväl arbetsgivare som arbetstagare betalar in till den. Egenföretagare kan betala in själva, på frivillig basis.
– Man flyttar med sig sin tjänstepension när man byter jobb här, säger Alma Masic. Om den nya arbetsgivaren har ett annat tjänstepensionsbolag flyttar man det man tjänat in hittills in i det systemet i stället. Så man brukar ha utbetalning från bara ett tjänstepensionsbolag när man väl går i pension. Det gör det lättare att se exakt hur mycket man har.
Det är reglerat enligt lag vad den lägsta pensionsavsättningen ska vara så de olika tjänstebolagen måste se till att de ligger minst på den minimala avkastningen. Många arbetsgivare har utöver den obligatoriska delen även valt till andra tjänstepensionsprodukter.

Den tredje pelaren med frivilligt sparande lönar sig för de som har mer pengar att avvara eftersom det är avdragsgillt att pensionsspara, ett sätt att få ner skatten.
– Skattesystemet i Schweiz är ganska komplicerat eftersom de olika kantonerna har sin egen skattesats. Det kan alltså variera hur mycket skatt man betalar beroende på var man bor. Men alla inkomster beskattas, även pensioner.

Som sagt, man röstar om det mesta i Schweiz och i mars 2024 var det dags igen, berättar Alma Masic. Folkomröstning om två saker – dels att höja pensionsåldern till 66 år, dels en trettonde månadsutbetalning på pensionen. Många löntagare har en trettonde utbetalning på året och det ville pensionärerna också ha. Höjningen av pensionsåldern gick inte igenom, det gjorde däremot den trettonde pensionsutbetalningen.
– Det stod ingenting i förslaget om hur det här skulle finansieras. Men det ska börja betalas ut från december 2026 så på något vis måste man lösa det. Det håller de på och klurar på nu.
Kanske blir det ytterligare momshöjningar eller något annat som driver in pengarna. Nöjda pensionärer lär det i alla fall bli.