Nu kommer gasen och fyller på inkomstpensionerna. Men för att det ska bli någon påfyllnad i framtiden behöver både våra barn arbeta länge och våra barnbarn få ett jobb.
När det allmänna pensionssystemet går med plus ska en del av överskottet delas ut till nuvarande och blivande pensionärer. Tidigare har det bara funnits en broms som slagit till när systemet går med minus. Detta har hänt vid tre tillfällen: 2010, 2011 och 2014.
Gasen införs 23 år efter första utredningen
I många år har en motsvarande gas efterlysts. Nu är riksdagspartierna överens om att den ska införas 2027, 23 år efter den första utredningen.
Vårt pensionssystem ska vara i balans för att det ska råda rättvisa mellan generationer.
Vi kan se det som en vågskål. I den ena ligger nuvarande skulder och framtida utbetalningar och i den andra ligger tillgångarna, nuvarande och framtida inbetalningar.
Då går gasen igång
Men olika generationer är olika stora och därför finns AP-fonderna som en buffert och vars avkastning från främst aktieplaceringar också är en tillgång.
När vågskålen med tillgångar är 15 procent större än vågskålen med skulder går gasen igång och fyller på inkomstpensionen hos dagens pensionärer och ökar på pensionsrätter hos blivande pensionärer.
Påfyllnaden sker ner till 15-procentsstrecket.
Pensiongruppen överens om gasen
Att den inte går igång vid ett lägre överskott, under 15 procent, är för att ge säkerhetsmarginal menar Pensionsgruppen, med alla riksdagspartierna, som kommit överens om gasen.
I tidigare utredningar talades det om en säkerhetsmarginal på tio procent.
Det är Pensionsmyndigheten som gör beräkningarna och har koll på förändringar som kan påverka balansen mellan tillgångar och skulder.
2026 beräknas balansen vara nästan +17 procent men gasen ska gälla från 1 januari 2027 och då beräknas överskottet bara vara precis över gränsen, +15,08 procent och 2028 +15,24 (prognos från juli 2025).
Ungas arbetslöshet påverkar
I skålen med tillgångar ligger inbetalningar som pensionsavgiften i arbetsgivaravgiften.
Om arbetslösheten är hög påverkar det inte bara dagens inbetalningar utan även beräkningen av de framtida. Om stora grupper av unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden är risken stor att de kommer att ha fortsatta problem.
Och om inträdet på arbetsmarknaden fördröjs blir det inte heller lika många år av inbetalningar innan det är dags för pension.
Lågt barnafödande är oroande
Även utträdet är en viktig faktor. Om fler arbetar längre ökar inbetalningarna och tillgångarna kan växa lite till innan de ska betalas ut.
Befolkningsutvecklingen påverkar också. Att vi nu har det lägsta barnafödandet på decennier och knappt någon invandring är oroande. Färre kommer att bidra med inbetalningar till allt fler äldre.
Läxhjälp kan vara bra för pensionen
Förutom ett jobb för unga och ett längre arbetsliv för äldre behöver mycket annat stämma för att det ska bli ett överskott som kan delas ut som exempelvis tillväxt i hela ekonomin med bra reallöner och låg skillnad mellan antal lediga jobb och antal arbetslösa.
Mycket står utanför vår makt, men om äldre generationer kan stötta yngre på olika sätt är vi ändå en bit på väg för att få lite mer gas i våra pensioner. Med andra ord – lite läxhjälp kan vara bra även för pensionen.
Annika Creutzer är Seniorens ekonomiexpert och privatekonomisk journalist.
Staten efterskänker jätteskuld
När pensionssystemet infördes i slutet av 90-talet bestämdes att staten skulle få kompensation för merkostnaden när staten tog över betalningsansvaret för garantipensionen med mera. Beloppet var, enligt Pensionsgruppens sekreterare Stefan Oscarsson, i intervallet 300-350 miljarder, berättar nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner.
Pengarna skulle betalas men skulden har i stort sett blivit liggande och i dag är det osäkert hur stor den är med indexuppräkning. Ett förslag i tidigare utredning av gasen var att överskottet skulle gå till denna skuld och inte till pensionärer och pensionssparare.
Men nu föreslår i stället Pensionsgruppen att hela skulden skrivs av. Pensionssystemet slipper denna enorma skuld till staten. Ett hot, som de flesta av oss inte varit medvetna om, försvinner.
