Det kom ett brev till redaktionen med en fråga om bouppteckning. ”Jag vill inte ha en boutredningsman som kan ruinera hela mitt bo. Min son är min enda arvinge. Hör på nyheter att det finns sådana personer i mitt område och vill verkligen att min son är den enda som har insyn”.
Brevskrivaren kan vara helt lugn, arvskifte behöver inte kosta dödsboet en krona. Sonen behöver ingen boutredningsman och kan sköta nästan allt själv. Låt mig berätta hur.
I det, som i brevskrivarens fall, bara finns en arvinge, dödsbodelägare, är det lätt. Detsamma gäller om det är helt klart att det inte kommer att bli konflikt mellan arvingarna.
En bra och gratis hjälp är efterlevandeguiden.se, en sajt som drivs av Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Där finns många bra råd och checklistor för vad som behöver hanteras när någon gått bort.
Bouppteckningen ska visa på den avlidnes tillgångar och skulder. Blankett och instruktioner finns att hämta på Skatteverkets hemsida. Det mesta jobbet ligger oftast inte i att samla ihop alla kontobesked från banker, försäkringsbolag och andra dokument till bouppteckningen. Ofta faller det arbetet på arvingarna även om de betalar någon för att fylla i bouppteckningen. I vår brevskrivares fall kan sonen göra bouppteckningen. Han kallas då för ingivare.
Innan bouppteckningen skickas in till Skatteverket ska två personer granska redovisningen, så kallade förrättningsmän. Det ska vara personer som inte är arvingar eller har nära anknytning till arvingarna. Finns det flera dödsbodelägare, kanske en syskonskara, träffas de i verkligheten eller i webmöte och går igenom bouppteckningen och tar del av eventuellt testamente och annat. En av dem står sedan som ingivare på blanketten och de väljer tillsammans två förrättningsmän (varav minst en är med på mötet).
En bouppteckning ska skickas in inom fyra månader från dödsfallet. Om något är oklart eller inte rätt ifyllt kan Skatteverket begära korrigering. Det kan fördröja tiden det tar innan bouppteckningen godkänts. Skatteverket skickar tillbaka bouppteckningen med en stämpel.
Därefter är det dags för bodelning. För brevskrivarens son är det enkelt. Han ärver allt och kan med den godkända bouppteckningen låta föra över bankmedel, fastighet och andra tillgångar till sig samt lösa eventuella lån. Är det flera arvingar gör de en förteckning, en arvskifteshandling, som visar vem som får vad och som de alla skriver under. Med bouppteckning och arvskifteshandlingen kan var och en sedan föra över ägandet för respektive del.
Men om arvingarna är oense om hur arvet värderas och fördelas kan det bli problem – och det kan bli kostsamt. En eller flera av dem kan begära att tingsrätten utse en boutredningsman som, förenklat, tar över och bestämmer. Kostnaden för boutredningsmannen fördelas på dödsbodelägarna proportionerligt efter andelarna av arvet. Vi har kunnat läsa om hur tingsrätter utsett jurister som inte varit lämpliga och som dragit ut på tiden, fakturerat stora belopp och därmed urholkat arvet. Det är sådana nyheter som oroat vår brevskrivare. Men för det mesta kan en boutredningsman vara snabb och effektiv och den bästa lösningen på problemen.
Annika Creutzer är Seniorens ekonomiexpert och privatekonomisk journalist.
experten@senioren.se
