24 april arrangerade SPF Seniorerna Moringen en endags hemlig resa. Fler än etthundra medlemmar kände för att uppleva något hemligt. Det innebar att två välfyllda stora bussar lämnade Nynäshamn på väg mot – ja, vad då? Jag försökte komma på vilka hemliga mål man hittat på men det gick självfallet inte. Inte förrän vår buss passerat Stockholm och vi Kista och svängde in på E18 i riktning mot Enköping. I höjd med Barkarby vågade jag mig på en gissning, att vi skulle besöka Lasse Åbergs museum i Bålsta. Snart visade det sig att jag gissat rätt. Blev verkligen glad att ha kommit dit, något jag länge tänkt att besöka.
Vi började med kaffe innan en vältalig guide med stor inlevelse tog oss med på en lång rundvand-ring som tog sin lilla tid och berättade om det mesta Lasse ägnat sig åt utöver att samla på Disney-figurer och allt annat on Walt Disney. Lasse har ju ägnat sig åt både Tv-serie med musik och så Stig-Helmerfilmerna. Mycket av rekvisitan från dessa finns också i museet.
Förutom museum innehåller anläggningen en riktigt bra restaurang där vi åt lunch innan vi efter liten rundvandring utomhus på egen hand började bli beredda att fortsätta till nästa hemlig mål. Jag hade redan gissat på Skoklosters slott som ju ligger inte så långt från Bålsta. För att det inte skulle bli för stor trängsel valde researrangören att låta bussarna köra mot varandra d.v.s. den andra bussen skulle besöka Lasse Åbergs Museum efter att de besökt sitt första – vårt andra – resmål.
Min gissning sprack redan innan vi gått ombord på bussen i och med att en dam i vårt ressällskap högt och tydligt kungjorde att hon ringt en väninna på den andra bussen och kunde berätta att de var i Sigtuna. Fy så besviken jag blev att inte få fortsätta leva i spänning om vart vi skulle, det är ju det som är meningen med en hemlig resa. Vet att fler än jag blev besvikna.
Resan fortsatte således till Sigtuna där vi möttes av två guider som lotsade runt oss i staden. För mig blev det särskilt roligt eftersom min grupps guide var min vän f.d. kyrkoherden Mikael Klefbeck som under många år var kyrkoherde i Ösmo. På den tiden bodde jag i Ösmo och var engagerad i församlingen och utförde flera konsultuppdrag åt dem. Efter Ösmo blev Mikael kyrkoherde i Sigtuna och är nu pensionär. Det blev ett glatt återseende.
Sigtuna är en charmig stad men den är också gammal och var en gång i tiden väl ett slags centralort i Sverige. Under vår rundvandring besökte vi ett antal intressanta platser med mycket historia, alltför mycket att återges här. Vill du veta mer så är ett bra förslag att googla på Sigtuna och får hela stadens historia från Olof Skötkonung till våra dagar.
Man kan säkert sysselsätta sig flera dagar med att vandra runt och ta del av alla byggnader och all den historia som ryms i den lilla staden, inte minst alla kyrkoruiner som staden är begåvad med. Bestämde mig för att nog göra det vid tillfälle. Vi får väl se om det tillfället kommer. Osvuret är nog bäst. Hur som helst – det var som vanligt när Moringen arrangerar något en givande och rolig resa.
Text: Arnold Kajerdal
