Den 28 augusti var det dags för SPF Seniorerna Vallonen, Skärplinge, årets hemliga resa och det var cirka 50 förväntansfulla personer som klev på bussen.
Det var många gissningar i bussen vartefter resan fortskred. Efter cirka 1,5 timme i bussen var vi framme vid första stoppet: Gårdsjö Älgpark. Någon hade varit där förr men dom flesta hade inte varit där. Innan det var dags att hälsa på älgarna fick vi kaffe och en väldigt god macka med älgkött, rödbetssallad, tomater, gurka med mera.

De har också ett tomtemuseum där med nästan 3 000 olika tomtar, det hann vi titta på innan det var dags för älgsafarin. Det var tre grålletraktorer med vagnar efter som vi åkte på. Mitt på vagnarna fanns bänkar så vi satt med ryggarna mot varandra. När Leffe, som har parken, informerade fick vi veta hur länge parken funnits, hur många älgar de har men också hur vi skulle uppföra oss. Sitt still! Inga fötter utanför kärran! Inga höga ljud!
Vi var cirka 150 personer totalt på vagnarna och när alla ropat ”JA” högt att vi förstått det Leffe sagt så bar det av. När vi närmade oss första inhägnaden som tjurarna gick i började de gå och springa längs stängslet. Älgarna visste att nu kommer det folk och då får de godis.

Vi fick veta vad alla älgarna hette och hur många år de är. Personalen tog varsin hink med gröpe och gick längs vagnarna på båda sidor så alla fick möjlighet att klappa en älg. Viktigt att inte klappa bakdelen för då sparkar de. Sedan åkte vi vidare till barnkammaren där älgkorna och deras barn gick. Älgparken är värd ett besök!
När vi samlats i bussen igen var alla väldigt nöjda med besöket och att vi fick klappa älgar.
Resan gick vidare liksom gissningarna. Vi fick veta att vid nästa stopp skulle det bli lunch.

Slutligen stannade bussen vid Måns-Ols i Sala, ett fantastiskt utvärdshus. Namnet kommer från Måns Olsson som var verksam där på 1700-talet. Det är ett utvärdshus eftersom Måns Olsson fick tillstånd att utskänka alkoholhaltiga drycker.
Vi avnjöt en väldigt god lunch.

Vid kaffet berättade Niklas Ulfvebrand, historiker som är bosatt i Sala, allt om hur det gick till när dammarna grävdes, hur man grävde för att koppla ihop flera dammar som till slut gjorde att man hade vatten vid Sala silvergruva, vilket behövdes för brytningen av silver. En föreläsning på en timme försvann i ett nafs tack vare Niklas otroliga sätt att berätta på.
Måns- Ols utvärdshus är öppet året runt. Är du i närheten – åk hit. Det finns badplats med hopptorn och fina promenadstråk runt dammen.
Fulla av både mat och visdom åkte vi sedan hemåt igen. Vi stannade vid Aspnäsgården för en bussfika och få sträcka på benen.
Inger Högberg, sekreterare för Vallonen, hade bakat en väldigt god kaka.
Det blev en lång och väldigt givande dag så tillbaka i Skärplinge klev det av många belåtna, mätta och lite trötta resenärer.
Text: Eva Lindberg