Vi pratade med fyra kulturpersonligheter och frågade vad som är särskilt viktigt med julen för dem. Och förstås också om vad de ska läsa, se eller lyssna på under julledigheten.
Arne Weise, 85, tv-profil och journalist.
Var julvärd i SVT 1972-2002.
– Jag har ju suttit i tv i trettio år på julafton, så jag är nästan lite vilse numera med vad man ska ta sig till den dagen. Jag brukar alltid ringa till årets julvärd en halvtimme innan sändningarna drar igång, och önska dem lycka till. Tradition är viktigt, för det ger trygghet och det behöver vi alla. Samvaron med nära och kära förstås, och så maten. Och ja, julklapparna icke att förglömma!
– Jag läser väldigt mycket, just nu håller jag på med en bok som heter Sonen av Philipp Meyer. Den handlar om USAs utveckling från Vilda Västern till dagens samhälle. Man får följa en familj i Texas, det är väldigt intressant. Det är en tjock bok, så vi får väl se om den kanske räcker till jul. Annars gillar jag deckare också, Viveca Sten är jätteduktig, till exempel.
Ernst Kirchsteiger, tv-profil, designer, författare,
aktuell med tv-programmet Jul med Ernst.
– Det är viktigt för mig att få vila, njuta och bli lite sentimental och mjuk på insidan.
– Jag vill läsa en bok som heter Gästkatten skriven av Takashi Hiraide och en annan som heter Biskopen och korståget 1206 av Jonathan Lindström. Det jag allra helst vill lyssna på är Juloratoriet av Bach, och det jag vill titta på är mitt hem i juleskrud. Det tröttnar jag aldrig på.
Majgull Axelsson, författare.
Senaste bok: Jag heter inte Miriam
– För min del är samvaron med familjen det viktigaste med julen. Vi firar ofta jul i fritidshuset på landet och det blir en speciell stämning sent på julaftons kväll när julbordet är avdukat, julklapparna utdelade och några av oss sjunker in i sina julklappsböcker medan andra samtalar med dämpade röster.
– Det finns väl inget hopp om att tredje delen i Hilary Mantels trilogi om Thomas Cromwell skulle ha utkommit till dess, men om den hade gjort det så skulle jag ha slängt mig över den och än en gång, liksom med de två första delarna, inte bara läsa den en gång utan två. Eller rentav tre. Allt för att försöka förstå hur det är möjligt för henne att känna sig fullkomligt hemma i 1500-talets London. Nu får jag i stället slänga mig över vadhelst det nu blir som kommer att ligga i de hårda julklappspaketen.
Inger Alfvén, författare,
aktuell med boken Berör mig inte Berör mig.
– Viktigast för mig är den stora jullunch jag har med alla mina syskon, barn och syskonbarn. Alla samlas, och det är en väldigt härlig gemenskap. Vi brukar ha knytkalas, och det är så roligt när alla kommer samman.
– Och så vill jag få lyssna på juloratoriet i Katarina kyrka, det gör jag helst varje år, om det går. Eftersom den är så lång är den uppdelad i två, så det är både på juldagen och på nyårsafton. Det är härligt med traditioner, så länge de inte blir måttlösa och tvingande.
Text: Ulrika Palmcrantz
