Efter en jämn kamp tog Björn Eriksson hem segern när Seniorens läsare röstade fram Årets senior.
– Just det här priset känns ju extra roligt att få eftersom det är läsarna som röstat. Det känns genuint och på riktigt, säger Björn Eriksson och ser glad ut.
Faktum är att han varit nominerad en gång tidigare. Det var år 2015 när bloggaren Dagny Carlsson vann.
– Det tyckte jag var bra, att hon vann då! Hon var ju 103 år och fantastiskt populär så det var klart att hon skulle vinna. Själv kunde jag ju hoppas på en andra chans, säger han och skrattar.
Och så kom den nu då, den andra chansen. Flera av de som röstade på Björn skrev kommentaren: ”Han driver en så samhällsviktig fråga”.
Kampen för att ha kvar kontanter som betalmetod är det Björn Eriksson allra mest förknippas med, även om han också gjort sig känd i ett antal andra sammanhang – som rikspolischef, landshövding, ordförande för Riksidrottsförbundet och president för Interpol för att nämna några.
Men han var alltså också den som tog initiativet till Kontantupproret som startade 2015. Målet är att kontanterna ska finnas kvar och framför allt – att kontantförsörjningen ska behandlas i en demokratisk process och inte överlåtas åt det privata banksystemet att besluta om. Det har hänt mycket i frågan under de här tio åren som gått sedan starten.
– Från töntstämpel i början till ett helt annat gehör för frågan nu. I höst läggs ett lagförslag fram om att man ska kunna betala med kontanter för ”livsnödvändiga varor” som mat och läkemedel. Det är en välkommen kursändring även om jag personligen hade önskat att lagen gått mycket längre än så. Jag tycker att även kläder och en hel del annat hör till livsnödvändiga varor, säger han och fortsätter:
– Jag är alltså inte emot det digitala på något sätt, men det här handlar om de som av olika skäl inte kan hantera det. De mest sårbara i samhället. Som min mamma till exempel, hon blev 102 år och på slutet var det lite virrigt. Hon fick ju lämna ut koden till sitt kort till hemtjänstpersonalen för att kunna betala och så ska det inte gå till.
När Björn är ute och pratar om den här frågan, vilket han är titt som tätt, kommer det nästan alltid fram någon som vill berätta just sin historia om hur svårt det kan bli ibland när man inte får använda sig av kontanter. Eller att de blivit utsatta för bedrägerier, det finns en koppling där också.
– Folk är arga. Lagförslaget är en delseger, men kampen kommer att fortsätta. Det krävs ännu lite till.
Tror du att det är just kontantfrågan som gjorde att du blev Årets senior?
– Ja, kanske. Det är en fråga som är mycket större än vad politikerna tror. Men sen har jag också varit länge i offentliga positioner så det finns väl en viss igenkänningsfaktor som säkert också kan ha betydelse. Hur som helst är jag väldigt glad och stolt över utmärkelsen.
Han är fortfarande ute och pratar en hel del i olika sammanhang. Närmast ska han till Seniorfestivalen i Malmö, efter det Bollnäs.
– Jag älskar att prata och träffa folk, det ger mig energi.
Något som också ger honom energi är att vara ute och springa vilket han gör för att hålla sig i form.
– Fast numera kallar jag det inte för att springa. Jag lufsar.
Det kan absolut vara gott nog.
