Fattigdom i ung ålder kan påverka hur vi mår resten av livet. Men effekten kan motverkas, visar ny studie.
Den som upplevt hög ekonomisk utsatthet och stress i tidig ålder löper större risk att drabbas av ångest, ensamhet och depressiva symtom redan vid 50 år. Det framkommer av en ny studie från Hälsohögskolan vid Jönköping University som nyligen publicerats. Rapporten visar att ekonomiska förhållanden under såväl barndom som vuxenliv påverkar vår psykiska hälsa senare i livet.
– Att ha goda ekonomiska förutsättningar i både barndom och vuxen ålder bidrar till bättre emotionell hälsa senare i livet, medan en hög ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress både i barndom och vuxen ålder bidrar till sämre emotionell hälsa, säger Charlotta Nilsen som är docent i gerontologi vid Hälsohögskolan.
Den negativa effekten på emotionell hälsa kan enligt forskarna kopplas till den långvariga stress som ekonomiska svårigheter medför. Stressen påverkar hjärnan och hur vi hanterar känslor och motgångar. Den kan även påverka sociala resurser, som stöd från familj och vänner och leda till en förstärkt känsla av ensamhet och psykisk ohälsa.
Studien visar samtidigt att den som haft en trygg ekonomisk situation i barndomen generellt inte uppvisar en ökning av ångest och ensamhet förrän efter 70 års ålder. Enligt forskarna kan detta betyda att en bättre ekonomisk situation i barndomen fungerar som en buffert som fördröjer den typen av negativa känslor i vuxen ålder.
Enligt studien kan en stabil ekonomisk uppväxt ge individer bättre strategier för att hantera stress och osäkerhet senare i livet. Tidiga livserfarenheter formar ofta vår förmåga att möta svårigheter och skapa sociala relationer, vilket i sin tur kan ha en skyddande effekt mot emotionella utmaningar i ålderdomen.
Forskarna menar dessutom att en förbättrad ekonomisk situation i vuxen ålder kan minska den negativa effekten av en fattig barndom. Studien visar att den som upplevt ekonomiska svårigheter i barndomen och som senare fått en bättre ekonomi mår bättre efter 70 år.
– Även om vi ser långsiktiga positiva effekter på emotionell hälsa av att ha haft goda ekonomiska förutsättningar under barndomen, så ser vi också att en lägre ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress i vuxen ålder bidrar till bättre emotionell hälsa oavsett ekonomisk situation i barndomen. Det visar att det aldrig är för sent att påverka sin emotionella hälsa genom förbättrade ekonomiska villkor, säger Deborah Finkel som är professor i psykologi vid Hälsohögskolan i en kommentar.
Forskarna menar att dessa resultat är av stor vikt för för samhällets beslutsfattare.
– Det finns belägg för att antalet förlorade år på grund av ekonomisk motgång är lika stort eller större än antalet förlorade år på grund av viktiga riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Den ekonomiska situationen kan påverkas genom lokala och nationella politiska åtgärder, och beslutsfattarna måste inse att tidiga ekonomiska nackdelar kan ha långvariga effekter på den fysiska och emotionella hälsan, säger Finkel.
Studien är baserad på data i det svenska tvillingregistret från 1 600 vuxna mellan 45 till 98 år.
