Kommunal slår larm: Pensionen räcker inte
Getty Images
Ekonomi & Pension | Nyheter | KOMMUNAL

Kommunal slår larm: Pensionen räcker inte

Kommunal slår larm: pensionen räcker inte för många som arbetat ett helt och långt yrkesliv i välfärden. I rapporten “Pension för mödan” kräver de sex nya reformer.

Anna Bäsén
Publicerad 2025-11-19

Kommunal riktar skarp kritik mot det svenska pensionssystemet. I rapporten Pension för mödan – det ska löna sig att ha arbetat slår förbundet fast att många av deras medlemmar inte får en pension som går att leva på.

Trots yrkesliv som ofta sträcker sig över flera decennier i vård, omsorg och andra välfärdsyrken.

”Kvinnor i välfärdsyrken straffas dubbelt”

Kritiken från förbundets ordförande Malin Ragnegård är tydlig.

– Kvinnor i välfärdsyrken straffas dubbelt för bristande arbetsmiljö och dåliga villkor – både medan de jobbar och i pensionskuvertet, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande, Kommunal. 

Maling Ragnegård, förbundsordförande Kommunal
Maling Ragnegård, förbundsordförande, fackförbundet Kommunal.

Rapporten visar att många kvinnor inom vård, omsorg, städning och barnomsorg både tjänar mindre och arbetar fler år än många andra grupper – men ändå landar i betydligt lägre pensioner.

De tunga arbetsvillkoren sätter dessutom spår. Enligt rapporten uppger ”totalt 75 procent av medlemmarna att de är oroliga för att inte orka arbeta fram till pensionsåldern på 67 år.”

Riktåldern är 67 – men alla orkar inte dit

Från nästa år höjs den så kallade riktåldern till 67 år. Kommunal menar att de politiska besluten inte tar höjd för de stora skillnaderna i hälsa och livslängd mellan olika yrken.

– Det går inte att blunda för att systemet gynnar höginkomsttagare med långa utbildningar och god hälsa, medan undersköterskor, barnskötare och vårdbiträden får ta smällen. Pensionssystemet sviker kvinnorna i välfärden – det måste göras om, säger Malin Ragnegård. 

Tvingas sluta jobba av hälsoskäl

Rapporten beskriver att arbetare i kvinnodominerade LO-yrken ofta lämnar arbetslivet före riktåldern, många på grund av hälsoskäl.

Tunga arbetsmiljöer med hög fysisk och psykisk belastning lyfts fram som ”väldokumenterade hinder” för sjukskrivningar och ett hållbart arbetsliv.

Lägre pensioner – trots längre arbetsliv

En central del av rapporten är genomgången av pensionsutfallet för personer födda 1957.

Där framgår att tidigare Kommunal-medlemmar i den årskullen ligger lägre än snittet vad gäller både allmän pension, tjänstepension och inkomster efter pension.

Så låg pension att de ligger nära grundskyddet

Typfallsberäkningar i rapporten visar också att även de som arbetat heltid ett helt yrkesliv ofta landar på 60–70 procent av slutlönen i pension.

För många med låga löner innebär det att pensionen hamnar nära grundskyddet – trots att de arbetat betydligt längre än många höginkomsttagare.

Kommunals krav: Sex reformer

Förbundet presenterar sex förslag för att göra systemet mer rättvist. De mest omfattande är:

1. Britt-Marie-pension – en möjlighet att ta ut full inkomstpension fyra år före riktåldern för den som arbetat minst 40 år. Kommunal skriver i rapporten att ”arbetare börjar yrkeslivet tidigare men orkar inte lika länge som tjänstemän.”

2. Grundpensionslyft – för att höja pensionerna för deltidsarbetande kvinnor och skapa rimliga respektavstånd.

3. Avskaffad överkompensation i tjänstepensionerna för höginkomsttagare.

4. Höjda pensionsavgifter – en höjning till 18,5 procent beskrivs som en ”nödvändig förstärkning”.

5. Bemanningsriktlinjer – för att bromsa den ”spiral av stress och sjukskrivning” som präglar många arbetsplatser.

6. Lönelyft i välfärden – eftersom Kommunal anser att det mest effektiva sättet att höja pensionerna är att höja lönerna.

Pensionssystemet möter inte verkligheten

Kommunal sammanfattar bilden som ett system som passar dem som kan arbeta länge, har hög utbildning och god hälsa – men inte dem som börjar arbeta tidigt och sliter hårt genom hela livet.

Fackförbundets slutsats är att välfärdens arbetare riskerar att fortsätta hamna i kläm, att pensionen inte räcker trots ett långt yrkesliv, om det inte genomförs reformer.

Så slår pensionssystemet

Heltid eller deltid – stor skillnad. Att arbeta heltid istället för deltid genom ett helt yrkesliv kan ge 4 125 kronor mer i pension per månad före skatt.
Tjänstepensionen avgör flera tusen. En person som arbetat heltid från 22 till 69 års ålder får cirka 6 300 kronor mer i pension per månad om hen har tjänstepension än utan.
57-orna halkar efter ekonomiskt. I flera inkomstkomponenter: inkomstpension, arbetsinkomst och kapitalinkomster ligger medlemmarna i Kommunal lägre än jämförelsegruppen. Bland personer födda 1957 har tidigare Kommunal-medlemmar exempelvis betydligt lägre kapitalinkomst än årskullssnittet. Medlemmar hade 871–1 350 kr/mån medan hela årskullen: 1 622–2 060 kr/mån
Tidigare medlemmar i Kommunal födda 1957 tjänar i snitt 1 632 kronor mindre per månad i jobbonärsinkomst än övriga i samma årskull.
Pensionen blir ofta bara 60–70 procent av slutlönen. Typfallsberäkningar visar att även ett helt arbetsliv på heltid ofta bara ger 60–70 procent av slutlönen i pension.

Ett extra år på slutet slår hårt.
Den som börjar jobba vid 20 års ålder får 1 010 kronor mer i pension per månad än den som börjar vid 24 – trots fyra års längre arbetsliv.
Källa: Pension för mödan

Dölj faktaruta
Anna Bäsén
Publicerad 2025-11-19

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hornsgatan 172, Stockholm
Postadress: Box 38063 100 64 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2025 Senioren - När insidan räknas