Äldre personer efterfrågar bättre villkor från samhället för att kunna må bra livet ut. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport.
Folkhälsomyndigheten har på uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av den psykiska hälsan hos personer över 65 år, och vad personerna själva upplever att de behöver för att må bra.
Rapporten som presenterades på måndagen (1/9) bygger på enkätsvar, registeruppgifter och intervjuer med sammanlagt drygt 1 100 personer, från 65 år och uppåt.
– Att åldras ska inte behöva betyda att den psykiska hälsan försämras, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir, utredare vid Folkhälsomyndigheten.
– Alla måste ha en möjlighet att vara delaktiga utifrån sin egen förmåga. Vi ser att samhället behöver kraftsamla, lyssna på äldre personers egna erfarenheter och önskemål, och i samverkan skapa bättre förutsättningar för äldre att må bra.
Högra andel kvinnor
Ett resultat i rapporten är att andelen äldre som uppger att de har svåra besvär av ängslan, oro och ångest är till exempel högre bland kvinnor än män.
Bland kvinnor över 85 år rör det sig om 7 procent, jämfört med 3 procent bland männen.
Även utlandsfödda, personer med ekonomiska svårigheter och de som har någon långvarig sjukdom anger oftare svåra besvär. Rapporten lyfter också ett känt problem – suicidtalen är högst bland äldre män, särskilt i åldern 85 år och uppåt.
– Det här är skillnader som vi måste vara uppmärksamma på och behöver förstå orsakerna till, så att samhället kan rikta rätt insatser till de grupper som är mest utsatta, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.
Rapporten visar också att det är viktigt för äldre personer, precis som alla andra åldersgrupper, att känna sig inkluderade, ha inflytande över sin vardag och kunna delta i meningsfulla aktiviteter för att må bra psykiskt.
Fler mötesplatser
Folkhälsomyndigheten pekar på flera områden där samhället kan bidra till att skapa bättre förutsättningar, bland annat:
• Fler och mer tillgängliga mötesplatser där äldre kan träffas och delta i aktiviteter.
• Stötta digital delaktighet och motverka åldersdiskriminering.
• Mer kunskap om psykisk hälsa bland äldre, närstående och yrkesverksamma.
• Tillgänglig samhällsservice, fler anpassade boendemiljöer och möjligheter till utevistelse och natur.
• Lättillgängligt stöd och information om kontaktvägar till vården.
Hur ska då äldre med psykisk ohälsa i ökad utsträckning få tillgång till exempelvis psykologstöd på vårdcentraler eller ordineras psykoterapi?
– Vi nämner specifikt i rapporten att primärvården behöver organiseras så att där finns tid, kompetens och kontinuitet för att fånga upp psykisk ohälsa hos äldre personer i tidigt skede och utrymme för att erbjuda olika behandlingsalternativ utefter behov, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir till Senioren.
