När hjärtat brister

Två gånger har Anna-Lena Brundin drabbats av brustet hjärta. Och då pratar vi om en fysisk åkomma med samma symptom som hjärtinfarkt.

Första gången det hände var för sju år sedan. Anna-Lena Brundin hade haft ett uppträdande hon varit väldigt nervös för. När hon körde hem efteråt var hon oerhört lättad att det var över. Samtidigt kände hon sig konstig.
– Jag hade tagit en betablockerare för att jag varit så nervös. Nu gjorde det ont över bröstet och strålade ut i armen. Jag trodde först att det var en panikångestattack för det hade jag haft en gång tidigare och det hade känts ungefär så här.

Anna-Lena tog sig hem och ringde 1177. Där sa man åt henne att åka in till sjukhuset direkt. Det lät som en hjärtinfarkt tyckte de.
– När jag kom in trodde de på akuten också att det handlade om en hjärtinfarkt. Även proverna visade på det, både blodprov och EKG. Jag skulle göra en ballongsprängning nästa morgon så jag blev kvar över natten.
Men nästa morgon när de förberedde för ballongsprängningen och sprutade in kontrastvätska syntes ingen förträngning i kranskärlen. Hjärtat var intakt.
– Så det blev inget ingrepp. De konstaterade i stället att jag måste ha drabbats av brustet hjärta.

Brustet hjärta kallas också takotsubo, ett namn som myntades i Japan i början av 1990-talet. Hjärtats vänsterkammare hos den drabbade tar formen av en japansk bläckfiskfälla som heter just så. Vänsterkammaren sväller upp och blir som en slapp säck vilket påverkar hjärtats pumpförmåga. Det är övervägande kvinnor som drabbas. Orsaken är inte helt klarlagd men man vet att det utlöses av långvarig stress och extrem känslomässig påfrestning.
Vilket stämmer väl in på Anna-Lena som både var stressad och hade utsatts för känslomässig påfrestning.
– Jag hade gått igenom en skilsmässa, flyttat från Stockholm till Malmö och försökte bygga upp ett nytt liv. Jag hade inte bearbetat allt som hänt och försökte bara köra på.

Hon ordinerades vila, fick medicin och blev även erbjuden terapi.
– Efter någon månad fick jag göra ultraljud på hjärtat och då såg allt bra ut igen. Det hade återtagit sin normala form och man såg inget av vad som hänt. Men jag var sjukskriven ett tag.
Snart rullade livet på som vanligt. Men för två år sen var det dags igen.
– Jag var återigen stressad över ett uppträdande. Jag kände att det skulle gå åt helvete och det gjorde det också. Allt var fel, lokalen, belysningen…
Även denna gång hade hon tagit en betablockerare. När hon var på väg hem efteråt ringde partnern Jan Sigurd, även kallad Sigge, och sa att han hade beställt pizza.
– Jag kände det där konstiga trycket över bröstet igen men tänkte att nej, det kan ju inte vara det igen. Jag hämtade pizzorna. Det ösregnade och kändes som om jag aldrig skulle komma hem. Till slut stod jag i hissen upp och när jag kom in bara slängde jag pizzorna på köksbänken och sa till Sigge att jag måste gå och lägga mig en stund.
Hon mådde inte alls bra, blodtrycket sköt i höjden och Sigge skjutsade in henne till sjukhuset. Ännu en gång hade hennes hjärta svällt upp och stressen var återigen boven i dramat.
– Det här bevisar verkligen hur illa stress är för oss människor. Gud, vad man ska akta sig för den! utbrister hon.

Nu för tiden försöker hon ta hand om sig själv mer och skydda sig så gott det går mot stressen. Det är inte det lättaste när man frilansar som stå upp-komiker och artist förstås.
– Nyligen var jag jättenervös igen när jag skulle upp till Bollnäs och uppträda. Jag tänkte att de inte skulle förstå varken mina skämt eller min skånska. Men det gick bra som tur var.
Det är fortfarande svårt att säga nej tycker hon. Fast det ibland behövs.
– Ett tag hade jag en bra agent som sa nej ibland utan att fråga mig. Det är egentligen en sån jag behöver ha. Numera är det för all del färre jobb och jag jobbar tillsammans med Sigge vilket gör det lättare. En viss stress finns alltid, men det finns positiv stress också som är eggande. Ruset efteråt när det gått bra och man ”överlevt” gör att man vill göra det igen, säger hon och ler.

En annan följd av att hon är lite mer rädd om sig är att hon börjat simma.
– Jag köpte simglasögon och månadskort på badhuset i Malmö. 120 kronor per månad bara. Varje dag, om jag kan, simmar jag 500 meter och bastar efteråt. Där kan man sitta och snacka. Sen kör jag styrka.
Hon går inte runt och oroar sig för att hon ska drabbas igen.
– För det mesta tänker jag inte på det. Men den den värsta stressen försöker jag ändå hålla på avstånd. 

Han forskar på brustet hjärta

Per Tornvall är hjärtläkare med kranskärlssjukdomar som specialitet. Han är även professor vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning på Karolinska institutet och leder ett forskningsprojekt kring brustet hjärta, takotsubo.
– Jag började intressera mig för det här när jag såg att det var många som inte hade förträngningar i kranskärlen vid vad man trodde var hjärtinfarkt. Man förstod att det måste ligga något annat bakom, säger han.

Även om det var i Japan på 90-talet man namngav brustet hjärta har sjukdomen troligen alltid funnits. Mest är det kvinnor som drabbas, särskilt efter klimakteriet.
– Det finns en del yngre som drabbas också och där är andelen ungefär lika mellan kvinnor och män. Men efter klimakteriet är det till 70–90 procent kvinnor som drabbas. Man tror att östrogen har någon form av skyddande effekt på hjärtat och när östrogenet minskar blir det ett sämre skydd.

När en patient kommer in med symtom som tyder på hjärtinfarkt gör man förutom EKG även kranskärlsröntgen, ultraljud och magnetkamera­undersökning.
– Handlar det om brustet hjärta är det då man ser att delar av hjärtat inte drar ihop sig på ett normalt sätt. Hjärtat är bredare upptill och spetsformat nedtill och det är i den nedre delen det blir en sämre funktion vid brustet hjärta. Oftast är det den vänstra kammaren som sväller upp och blir slapp.
Vid brustet hjärta ska man försöka att behandla med så lite läkemedel som möjligt, menar Per Tornvall.

– På lång sikt kan vissa medel man använder vid hjärtsvikt hjälpa, som betablockerare och ACE-hämmare som vidgar blodkärlen. Men ett gemensamt drag för de flesta som drabbas av brustet hjärta är att de känt stor stress och ofta även varit känslomässigt påverkade. Oftast är det negativa känslor, som att man förlorat någon nära eller råkat ut för något traumatiskt. Det kan i vissa fall även handla om glädje. Det har funnits fall där någon drabbats vid exempelvis en VM-final. Starka känslor som gör att det blir en överbelastning av nervsystemet.

Hur man kan bli av med stressen och hur det i sin tur påverkar risken att drabbas av brustet hjärta är det som Per Tornvalls forskning handlar om.
– Vi har en grupp patienter vi valt ut, mestadels kvinnor med ökad stress och oro, som får internetbaserad KBT efter sin diagnos. Det är den första undersökningen i världen som görs på den här patientgruppen. Efter tre månader erbjöd vi även kontrollgruppen som inte fått behandlingen att ta del av den. Det handlar om att göra olika övningar som motverkar stress och även kommunicera med en behandlare. Övningarna tar minst ett par timmar i veckan att göra, men patienterna är motiverade och har fått vara med och själva önska vad som ska ingå i en behandling mot stress.

Det är ännu för tidigt att säga något om resultatet av undersökningen. Per Tornvall berättar att de hoppas kunna redovisa den på nästa stora globala hjärtmöte som äger rum i Madrid i augusti.
– Det finns mycket kvar att kartlägga kring brustet hjärta. Man tror att det även finns genetiska orsaker bakom. Även somatiska sjukdomar kan vara utlösande faktor. Det är till och med ännu vanligare än det mentala. Alla drabbas någon gång i livet av stress men alla får inte brustet hjärta. Men att stress är skadligt och bidrar till att utlösa det kan vi i alla fall säga. Även om det troligen också finns genetiska faktorer.