Vi delar våra liv på sociala medier men planerar inte för vad som händer efteråt. Färre än en av tio svenskar har gjort digital döstädning genom att skriva ned vad de vill ska hända med deras sociala medier.
Facebook, Instagram och Linkedin – for att bara nämna några. Sociala medier är en del av mångas vardag där vi delar med oss av foton, filmer och inlägg från våra liv.
Många, två av tre svenskar, bryr sig om vad som händer med deras sociala medier efter döden. Trots detta har bara var tionde har upprättat något slags digitalt testamente.
Det visar en ny undersökning från Internetstiftelsen som släpps idag.
Lite förvånad över resultaten
Undersökningen baseras på 2 725 intervjuer med personer från 18 år och uppåt.
– Vi har ju inte ställt de här frågorna förut så jag har inget att jämföra med. Men jag trodde nog att det skulle vara många som bryr sig om vad som hände med deras data efter döden. Däremot blev jag lite förvånad över att så få gjort någonting åt det, att det fanns sådan stor diskrepans, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.
Vi behöver ta tag i vår digitala döstädning
– Det visar väl någonstans att vi kanske inte riktigt har reflekterat över att vi behöver ta tag i vår digitala döstädning.

Varför är det så tror du?
– Det är såklart att man inte går runt och tänker på döden hela tiden. För många känns det nog som en ganska avlägsen fråga.
– Sen är ju döden inte något vi pratar särskilt mycket om, är min uppfattning. Det verkar fortfarande vara känsligt att prata om. Jag tror att de här frågorna ofta väcks till liv först när någon gått bort.
Vi lämnar efter oss mycket i den digitala världen
Men det finns lika goda skäl att döstäda sitt digitala arv som det gör att ta hand om sitt fysiska, understyker Björn Appelgren.
– Vi har haft internet och sociala medier länge nu. Vi vill att folk ska förstå att man numera lämnar efter sig en massa grejer i den digitala världen. Saker som någon annan måste ta hand om när man gått bort.
En integritetsfråga att döstäda digitalt
Att ta hand om sina digitala spår är en fråga om den personliga integriteten.
– Det kan finnas information på sociala medier, foton och mejl i din mobil eller dator eller information lagrad i olika molntjänster som du inte vill att dina efterlevande ska se.
– Samtidigt kanske det finns sådant du vill att de ska ha kvar som minnen av dig. Det handlar om att själv ta kontroll över sin digitala värld. Så att dina anhöriga hittar det de vill att de ska hitta, men också ta bort sådant man inte vill att de ska se.
Äldre har bättre koll på sitt digitala arv
- De flesta bryr sig om sitt digitala arv på sociala medier – men få har gjort något åt saken. Nästan två av tre svenskar bryr sig om vad som händer med deras data efter döden. Trots detta har färre än en av tio har dokumenterat sina önskemål i ett testamente.
- Fler äldre har tagit tag i saken. Bland pensionärer över 76 år har 15 procent upprättat ett testamente för sina konton i sociala medier. Det är den åldersgrupp där flest har gjort det. Bland personer födda på 80-talet eller senare är motsvarande siffra bara 4 procent.
- Äldre vill radera sina sociala medier medan yngre vill spara. Bland de allra äldsta vill bara fem procent att deras data ska sparas, medan nästan hälften av de yngsta vill det.
- Vanligast är att man vill radera innehållet, vilket fyra av tio föredrar.
- Kvinnor vill spara informationen på sociala medier i högre grad än män. Särskilt gör man det för släkt och vänners skull.
Källa: Rapporten Sociala medier och döden från Internetstiftelsen
Samtidigt är det också ett sätt att underlätta för sina anhöriga – och minska risken för konflikter.
– Tänk dig en person som haft flera olika äktenskap och barn i olika relationer. Det kan det ju finnas många olika efterlevande som tycker olika om vad som ska hända med materialet, att man inte kommer överens.
Fler äldre har gjort digital döstädning
Dubbelt så många äldre som yngre har upprättat något slags digitalt testamente, med inloggningsuppgifter till sina sociala medier och instruktioner om vad som ska göras.
Ju äldre man är, desto i högre utsträckning hade man tagit tag i sitt digitala arv. Exempelvis hade 13 procent av personer födda på 40-talet eller tidigare gjort det, jämfört med 1 procent av 00-talisterna.
– Det kanske inte är så underligt att fler äldre tänkt på det. Samtidigt är det ändå från en ganska låg nivå. Jag kan tänka mig att det är ännu fler som planerat för sitt fysiska arv.
Digital döstädning även något för yngre
Personer födda på 1940-talet eller tidigare har i högst grad, 13 procent, upprättat något slag digitalt testamente. Det kan jämföras med 1 procent av 00-talisterna.
– Jag tycker att det kan vara bra att tänka på de här frågorna alldeles oavsett hur gammal man är.
Äldre vill oftare radera sina sociala medier
De allra flesta, fyra av tio, vill att deras sociala medier ska raderas när de gått bort.
Jag kan tänka mig att det är ännu fler som planerat för sitt fysiska arv
Även här finns åldersskillnader. Bara tjugonde som är född på 40-talet eller tidigare vill spara sina data jämfört med nästan hälften av 00-talisterna.
– En rimlig förklaring skulle kunna vara att unga i större utsträckning levt hela eller större delar av livet med sociala medier. Det är här man har sina foton, minnen och relationer.
– Medan de äldre, som har upplevt tiden innan internet och innan sociala medier, kanske har mer fysiskt sparat som fotoalbum och brev. Då kanske det inte är lika viktigt att våra digitala konton och profiler sparas för de efterlevandes skull.
Kvinnor vill spara för släkt och vänners skull
Det finns också skillnader mellan kvinnor och män. Fler kvinnor bryr sig om vad som händer med deras sociala medier när de inte längre finns. Kvinnor vill också högre grad att deras sociala medier ska sparas, ofta för släkt och vänners skull.
– Det skulle kunna ha att göra med att betydligt fler kvinnor än män gör egna inlägg på sociala medier.
Men det känns lite jobbigt och krångligt med digital döstädning. Är det så?
– Det är väl jobbigt i den fysiska världen också. Att börja tänka, planera, rensa och sortera inför sin bortgång. Men det här är ju ett tillfälle där man märker att vår ändrade, lite mer digitala livsstil, faktiskt får konsekvenser för vad vi behöver göra.
Så kommer du igång med digital döstädning
Känns det motigt med digital döstädning? Börja enkelt, råder Björn Appelgren. Kartlägg vilka konton du har, skriv vad du vill ska hända med dem och utse en ansvarig.
– Sen kan man spara den listan i Livsarkivet eller Vita arkivet som begravningsbyråerna har. Eller lägga den på ett säkert ställe där man har sina andra värdepapper. Att ge sina anhöriga lite hjälp är bättre än ingen hjälp alls.
Värdera hur viktiga olika digitala tjänster är
– Gör en värdering av hur viktiga olika digitala tjänster är. Det kanske inte är så farligt om ditt netflixkonto ligger kvar. Sen finns det en del tjänster som inaktiveras om de inte används på en tid.
Att ge sina anhöriga lite hjälp är bättre än ingen hjälp alls.
Om man sedan vill gå vidare med att säkra sitt digitala arv så har en del sociala medier möjlighet att ställa in vad som ska hända med informationen efter ens död och utse en ansvarig person.
Har du själv börjat med din digitala döstädning?
– Jag har sett över efterlevandeinställningar på de flesta tjänster där det är möjligt. Sen gjorde jag en massa skateboardfilmer när jag var yngre. En del av dem har jag digitaliserat. Jag tycker att de säger något om vem jag var om mina efterlevande är intresserade att veta.
– Men sen inställer sig frågan: Okej, men var ska jag lägga det så de hittar den?
Digital döstädning – så gör du
- Kartlägg dina konton. Lista de digitala konton du använder, som sociala plattformar, molntjänster och appar. Glöm inte eventuella bloggar och ai-tjänster.
- Bestäm vad som ska hända. Fundera över hur du vill ha det. Vill du att dina konton ska finnas kvar, tas bort helt eller göras om till minnessidor?
- Skriv ned dina önskemål. Använd till exempel Vita arkivet eller Livsarkivet. Där kan du också utse vem som ska ansvara.
- Se över efterlevnadsinställningar. På konton som Facebook, Instagram och Google kan du välja vem som ska hantera ditt konto efter din död.
- Rensa regelbundet. Har du skickat intima bilder eller skrivit hemligheter som du inte vill att någon utomstående ska ta del av? Då kan det vara bra att städa bland filer och konversationer regelbundet. Se också över vad du har sparat i molntjänster samt på datorn och i telefonen.
Källa: Internetstiftelsen
Så gör du med nätjättarna
- Facebook – Kontot kan göras om till minnessida eller tas bort.
- Instagram – Kan omvandlas till minneskonto eller tas bort efter anmälan.
- LinkedIn – Anhöriga kan stänga eller minnesmärka profilen via formulär.
- Snapchat – Inga minnesfunktioner. Konto kan raderas av support eller via inloggning.
- WhatsApp – Konto raderas automatiskt efter 120 dagars inaktivitet.
- ChatGPT – Inga specifika efterlevandeinställningar. Kontot kvarstår tills det raderas manuellt.
- Google – Konton kan raderas eller delas efter inaktivitet. Anhöriga kan begära radering eller dataåtkomst.
- Apple-konto / Icloud – Arvtagare kan få tillgång till data via Digital arvskontakt. Utan sådan krävs juridisk begäran till Apple.
Källa: Internetstiftelsen 
 
						 
								