Alla partier i riksdagens finansutskott vill utreda om den kommande kontantlagen också ska omfatta exempelvis patientavgifter, bilbesiktning och pass.
I morgon onsdag (27/5) väntas riksdagen rösta igenom finansutskottets eniga uppfattning.
Regeringen har i sitt lagförslag nöjt sig med att endast livsmedelsbutiker och apotek ska omfattas av kontantlagen.
Men när finansutskottet behandlade regeringens lagförslag i förra veckan (21/5) vann den linje som menar att regeringens förslag är otillräckligt.
I stället enades samtliga partier om att lägga fram ett förslag till riksdagen med en uppmaning till regeringen att även så kallade offentligrättsliga tjänster ska kunna betalas kontant.
Ingår i ansvaret
Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson ser finansutskottets ställningstagande som ”en viktig seger för alla i vårt land som inte har tillgång till digitala betalmedel”.
– När regeringen tog bort offentligrättsliga tjänster i sitt lagförslag sa vi att det var feltänkt. Staten kan inte först säga att kontantsystemet är viktigt och sedan själv strunta i att ta emot kontanter. Myndigheter och andra offentliga verksamheter ska självfallet ta emot sina egna pengar.
– Det ingår i ansvaret som offentlig aktör att se till att alla kan vara inkluderade, betonar Björn Eriksson.
I sommar
Lagen kommer att börja gälla 1 juli som planerat. Då blir det obligatoriskt för livsmedelsaffärer och apotek att ta emot kontanter, i enlighet med regeringens förslag.
Men det är alltså helt otillräckligt, menar Kontantupproret.
– Vi vill se en betydligt bredare omfattning av kontantlagen där sådant som kollektivtrafik, drivmedel och kläder bör ingå. Dessutom måste det finnas tillsyn och sanktioner så att lagen verkligen följs, säger Björn Eriksson.
Om Kontantupproret
Kontantupproret är en rörelse med flera olika organisationer och föreningar som medlemmar, som alla värnar om kontanterna som betalmedel i Sverige.
Bland annat ingår samtliga rikstäckande pensionärsorganisationer i Kontantupproret.
