Stora grupper får felaktiga mediciner, eller ges inte mediciner alls trots att de behöver.
Docent Elisabet Englund som forskat på demenssjukdomar i trettio år, anser att antalet felaktiga diagnoser är chockerande.
– Det är allvarligt på två plan. Det ena är ju i de fall en person skulle få behandling och inte får det, eller någon som inte skulle behöva behandling blir behandlad med mediciner med potentiella biverkningar. Att man år 2011 inte riktigt kan hantera det här är inte acceptabelt på ett etiskt och moraliskt plan, säger hon till Ekot.
Måste bli bättre
Hans Brunnström, forskare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund, är förvånad.
– Vi trodde att den här överensstämmelsen skulle vara bättre.
Samarbetet mellan patologer, läkare och sjuksköterskor i vården måste bli bättre, anser Brunnström.
– Vad vi skall göra är att fortsätta ge en återkoppling till dem som är kliniskt verksamma läkare, de som träffar demenspatienterna i levande livet, och ge feedback så att de kan bli bättre på att ställa rätt diagnos, säger han.
150 000 personer har idag någon form av demens.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
