Trots höjd pension: tusentals får sänkt inkomst

En rad så kallade marginaleffekter i det lapptäcke som utgör det svenska pensionssystemet gör att många får sänkt inkomst från och med i år.

Bostadstillägget för pensionärer (BTP) är en av många ”rutor” i lapptäcket. Det påverkas exempelvis av inkomstpensionen. Går den upp kan bostadstillägget gå ner.

– Bostadstillägget är komplext och påverkas av en rad faktorer, säger myndighetens presschef Johan Andersson till Senioren.

Men också schablonerna för hur bostadstillägget beräknas ändras återkommande.

Han kan konstatera att det kommer fler samtal i år än förra året till Pensionsmyndigheten just när det gäller schabloner kopplade till bostadstillägget.

Även till Senioren hör ovanligt många läsare av sig med frågan hur de från och med januari kan gå back trots att deras inkomstpensionen har höjts.

Svaret är ofta att bostadstillägget har sänkts desto mer – vilket alltså i många fall beror på att Pensionsmyndigheten har skruvat ner de så kallade schabloner som tillägget grundas på.

Schabloner avgör

De statliga schablonbeloppen avgör nämligen hur mycket pengar man kan få för saker som uppvärmning, varmvatten, vattenförbrukning, driftkostnader och sophämtning.

Vilka schabloner som används beror på om det rör sig om en fastighet eller hyresrätt eller bostadsrätt.

Hushållsel är inget som räknas med som bostadskostnad. Om hushållsel ingår i en hyra eller avgift görs dock ett schablonavdrag för hushållselen och bostadskostnaden minskas ner.

– Avdraget vi gör har sänkts för 2026. Ett lägre avdrag innebär att den beräknade bostadskostnaden totalt sett blir högre för kunden, förklarar Johanna Carlsson, verksamhetsspecialist hos Pensionsmyndigheten.

2025 var energipriserna lägre i zon ett och två, och därför sänks den delen av bostadstillägget 2026 för de som bor i norra Sverige. I södra halvan av landet, zon tre och fyra, blev det i stället en höjning.

Stor sänkning

Driftskostnader för småhus kan också påverka bostadstillägget.

– Schablonen för driftskostnad har sänkts med 22 procent vilket beror på att nivån har anpassats till att underhållskostnader har fallit efter pandemiåren, säger Johan Andersson.

Hur hänger det ihop?

– Under pandemiåren ökade investeringar i underhåll bland småhusägare generellt. Det innebär att de som bodde i småhus 2024 och 2025 hade en högre schablon som rör driftskostnad.

Men till 2026 har alltså schablonen sänkts.

Det här är minst sagt komplicerat. Hur informerar ni om det?

– Vi har information och frågor och svar kring just schablonerna på pensionsmyndigheten.se. Alla får också information årligen om utbetalningar. Det sker per brev eller digital brevlåda i form av orange kuvert eller utbetalningsbesked.

– I de fall årsomräkningar leder till beräkningsavslag för befintlig förmån så skickas ett enskilt beslutsbrev, säger Johan Andersson som också hänvisar till att man kan ringa myndighetens kundservice.

Varför behövs det alls schabloner?

– De är nödvändiga för att vi ska kunna handlägga bostadstillägg effektivt. Utan schabloner skulle handläggningstiderna för exempelvis bostadstillägg öka avsevärt och man skulle behöva vänta längre på sitt beslut.

Skatt påverkar

Det finns ytterligare omständigheter som påverkar vad man i slutändan får behålla i plånboken.

– I och med att bostadstillägget är skattefritt och inkomstpensionen beskattas kan det bli så att man får en liten sänkning av den totala pensionen efter skatt, säger Pensionsmyndighetens analytiker Linda Wiese i en kommentar till Aftonbladet.

Verkligheten

Men åter till schablonerna. Är de verkligen korrekt beräknade? Tveksamt, menar SPF Seniorerna som anser att de borde kopplas på ett bättre sätt till verkligheten.

Det är av stor vikt att myndigheten följer upp hur schabloner avspeglar människors verkliga kostnader för exempelvis uppvärmning av bostaden, skriver SPF Seniorerna i ett yttrande till Pensionsmyndighetens föreskrifter inför 2026 års beräkningar.

– Det kan i sammanhanget erinras om att pensionärer i regel har en lägre inkomst än löntagare, vilket gör att uppvärmning och andra driftskostnader för bostaden kan medföra en stor belastning på hushållets ekonomi.

Det är heller inte säkert att underhållskostnaderna minskar så mycket under 2026, som föreskrifterna nu anger.

– Med tanke på de senaste årens höga räntor som nu har minskat kan det också vara så att en del äldre har skjutit på somliga underhållsutgifter under perioden med högre räntor.

Hänvisas vidare

SPF Seniorerna tar också upp att en pensionär – med eller utan bostadstillägg – som exempelvis får väldigt höga kostnader till följd av en bostadsuppvärmning inte kan räkna med något ekonomiskt bistånd för att klara sådana tillfälligt ökade utgifter.

– Hos kommunerna hänvisas då i regel till Pensionsmyndigheten, och hos Pensionsmyndigheten hänvisas till bostadstillägg.

Personer i Sverige som passerat 66 års ålder saknar därmed ofta möjlighet till ett tillfälligt ekonomiskt stöd vid oväntade omständigheter, exempelvis vid kraftigt höjd elräkning eller större utgifter för glasögon eller något annat väsentligt.

– Ett sådant tillfälligt ekonomiskt stöd för pensionärer behöver såväl utredas som övervägas och skulle kunna handhas av landets kommuner, skriver SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson i yttrandet.