Varannan svensk saknar kontanter vid kris

Mer än varannan svensk saknar kontanter hemma om digitala betalningar skulle sluta fungera. Samtidigt visar en ny rapport att äldre klarar bättre än yngre utan att behöva köpa något vid en kris i några dagar.

Svenskarnas krisberedskap är ojämn. Drygt varannan svensk, 53 procent, svarar att de är förberedda för en kris- eller krigssituation.

Även den finansiella beredskapen varierar stort. Ännu fler svenskar, 55 procent, har inga kontanter alls hemma som en del av sin beredskap.

Äldre bättre rustade för en kris

Det visar en ny rapport från Sparbankernas Riksförbund. Den bygger på en riksrepresentativ undersökning med 1 010 intervjuer med personer i åldrarna 18–84 år.

Många svenska hushåll är sårbara vid störningar i betalningssystemen. Samtidigt framgår det av rapporten att äldre ofta står bättre rustade än yngre inför en kris.

Dock framgår det inte av rapporten hur kontantinnehavet skiljer sig mellan åldrarna.

Kontantreserverna minskar kraftigt

Kontanter spelar fortfarande en viktig roll vid kriser, då kortbetalningar och digitala tjänster kan slås ut av elavbrott eller tekniska störningar. Trots det minskar svenskarnas kontantreserver snabbt.

År 2023 hade 41 procent av svenskarna mer än 2 000 kronor i kontanter hemma. År 2025 har andelen sjunkit till 23 procent. Samtidigt uppger mer än hälften att de helt saknar kontanter som en del av sin krisberedskap.

Ha kontanter hemma för en vecka

Enligt riktlinjerna hos Myndigheten för civilt försvar, tidigare MSB, bör varje hushåll klara sig i minst en vecka vid en kris. Det inkluderar att ha en mindre kontantreserv i mindre valörer.

En god finansiell beredskap innebär också att ha flera betalvägar och flera sätt att kunna identifiera sig.

Rapportförfattarna beskriver utvecklingen som bekymmersam, eftersom många hushåll därmed riskerar att snabbt få problem om digitala betalningar inte fungerar.

Äldre klarar sig bättre än yngre

Om digitala betalsystem skulle ligga nere uppger fyra av tio svenskar, 40 procent, att de skulle klara sig några dagar utan att behöva köpa något.

Samtidigt skulle en fjärdedel, 24 procent, snabbt få ekonomiska problem. Nästan lika många, 22 procent, bedömer att de skulle klara sig några dagar tack vare att de har kontanter hemma.

Äldre står bättre rustade

Skillnaderna mellan olika grupper är tydliga. Det är framför allt äldre som uppger att de skulle klara sig några dagar utan inköp. Bland äldre svarar 51 procent att de skulle klara en sådan situation.

Bland dem som uppger att de snabbt skulle få ekonomiska problem utmärker sig unga och personer som bor i hyresrätt. Där uppger 34 procent av de unga och 33 procent av dem som bor i hyresrätt att de snabbt skulle hamna i ekonomiska svårigheter om digitala betalningar inte fungerar.

Rapporten visar dock inte om äldre har större kontantreserver än andra åldersgrupper. Skillnaderna kan i stället hänga samman med att äldre oftare har mat, vatten och andra grundläggande förnödenheter hemma, samt ett mindre beroende av dagliga inköp.

Glapp mellan självbild och faktisk beredskap

Rapporten visar också att många svenskar har stort förtroende för sin egen krisförmåga. Mer än var tredje tror att de skulle klara sig bättre än genomsnittet vid en allvarlig kris, trots att nära hälften inte har gjort några förberedelser alls.

Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund, säger i en kommentar:

– Många verkar känna en stark tilltro till sin egen förmåga i en potentiell kris. I rapporten ser vi också att män sticker ut och har större tro på sin beredskap än kvinnor. Även om många är oförberedda finns det viss grundberedskap i svenska hem, särskilt vad gäller ficklampor, första hjälpen samt mat och vatten för några dagar. Men när det kommer till den finansiella beredskapen är vi betydligt sämre rustade i hushållen.

Digitalisering som styrka och risk

Sverige är ett av världens mest digitaliserade betalsamhällen. I vardagen fungerar systemen effektivt, men i en krissituation upplever många digitaliseringen som en sårbarhet. Nio av tio svenskar anser att ett starkt beroende av digitala betalningar innebär problem vid kris eller krig.

Samtidigt har den fysiska tillgången till banktjänster minskat kraftigt. Antalet bankkontor på den svenska marknaden har under de senaste två decennierna nästan halverats, från nära 1 900 i början av 2000-talet till cirka 940 år 2023. Samma år saknade 38 kommuner helt ett fysiskt bankkontor.

Endast var tredje svensk känner sig trygg med att bankerna är förberedda för att hantera allvarliga störningar. Samtidigt är förväntningarna höga på att betalningar, kontantuttag och information ska fungera även i ett utsatt läge.

En utveckling som väcker oro

Rapportens samlade bild är att svenskarnas finansiella krisberedskap befinner sig i ett mellanläge. Medvetenheten om risker har ökat, men de praktiska förberedelserna har inte hängt med.

Att kontanter successivt försvinner ur hushållen lyfts fram som särskilt bekymmersamt. Även om äldre i dag ofta klarar sig bättre än yngre, riskerar utvecklingen att göra hushållen mer sårbara vid framtida kriser.