FN är vår bas för internationella beslut och den organisation där flest länder deltar. Det är stort i sig. Nu har FN bestämt sig för att arbeta fram en konvention för äldres mänskliga rättigheter. Sedan är det upp till varje medlemsland att ta ställning till om man vill underteckna den.
Bör Sverige underteckna en sådan konvention när den är klar? Kan en sådan konvention göra någon skillnad för seniorer i Sverige? Mitt svar är ett odelat och rungande JA.
FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948 ska vara för alla människor i alla åldersgrupper men har visat sig helt otillräcklig för äldre. Seniorers perspektiv beaktas mycket sällan när det görs uppföljningar på hur mänskliga rättigheter säkerställts i olika länder. Detta trots att ålderism, diskriminering och bristande rättigheter förekommer även i vårt land.
Några grupper har fått särskilda konventioner, exempelvis barnkonventionen som sedan 2020 är lag i Sverige. 2006 undertecknade jag som då ansvarig minister för Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det var högtidligt och väldigt många länder undertecknade samtidigt vid detta första tillfälle.
Vi har som nation mycket att bidra med.
Det som händer när ett land undertecknat en konvention är att FN-kommittéer sedan gör återkommande uppföljningar genom intervjuer med regering men också med berörda grupper i landet, vilket sedan sammanfattas i en rapport. I den går att läsa hur konventionen efterlevs och vad som behöver förbättras.
Efter att som ansvarig minister tagit emot sådana rapporter kan jag intyga att det är kraftfulla verktyg för ett förbättringsarbete. Den kritik man får måste åtgärdas. De här uppföljningarna tycker jag är att jämföra med en bilbesiktning. Man får veta vad som fungerar men också vad som behöver förbättras. Det är lite läskigt när det sker men också bra att veta vad man ska göra.
Jag är övertygad om att det är viktigt och riktigt att arbeta för en FN-konvention för äldres mänskliga rättigheter. Och det är viktigt att Sveriges regering deltar aktivt i själva utarbetandet av texten. Vi har som nation mycket att bidra med. Sveriges röst är viktig i detta arbete så att inte mindre progressiva länder påverkar konventionen i negativ riktning. Därför har jag tillsammans med ordförande från övriga seniororganisationer skrivit ett brev där vi uppmanar regeringen att skicka en delegation till arbetsmötena som börjar nu i vår och att involvera civilsamhället och seniororganisationerna i arbetet. För vi om några kan verkligen bidra i arbetet.
Rättigheter!
”Vi pratar inte om vem man är. De frågar inget. Jag berättar inget.”
I en undersökning om äldres mänskliga rättigheter i äldreomsorgen (Hemma är någon annanstans), framtagen av Institutet för mänskliga rättigheter.
