Agnes Wold försvarar alltid fakta

Hon är professorn som avlivar hälsomyter på löpande band. Med ett speciellt fokus på de som skuldbelägger kvinnor. En sann folkbildare. Precis som sin morfar, Nobelpristagaren Svante Arrhenius.

Våning 6 på Mikrobiologen vid Sahlgrenska i Göteborg är Agnes Wolds andra hem. Här har hon varit verksam som professor i klinisk bakteriologi i många år och är nu seniorforskare. Det är med vana steg hon kommer gående i korridoren för att släppa in oss.
– Det är ett så fint 60-talshus det här. Perfekt för labbar och med fina föreläsningssalar. Men nu ska det snart rivas. Det är sorgligt.
Hon har alltid trivts som forskare och labbläkare och inte velat jobba kliniskt.
– Men det fanns en tid när jag trodde att jag skulle kastas ut från universitetet.
Det var 1995 när hon tillsammans med kollegan Christine Wennerås gjorde en undersökning av hur tillsättningen av forskningsassistenttjänster gick till. Det visade sig att kvinnor allvarligt missgynnades. Agnes och Christine skrev en artikel på DN Debatt som fick stor uppmärksamhet och ledde till att hela styrelsen för Medicinska forskningsrådet avgick. Genomgången visade svart på vitt att kvinnliga och manliga forskares ansökningar behandlades olika.
– Än mer ökänd blev jag 2003 när jag påpekade att alla allergiråd var fel. Som det här om att amma så länge det bara gick och vänta med att börja med mat — det gällde u-länder och hade inte något med oss att göra. Amning skyddar inte mot allergi. Det har jag predikat i 20 år nu. När det gäller att förebygga allergier har det visat sig bra att barn får smaka på mycket och komma i kontakt med djur tidigt i livet.

Det är befriande med Agnes Wolds inställning till allt som målas ut som ”farligt”. Dammråttor under sängen är inte farligt och kommer inte att göra dig till kvalsterallergiker. ”Nej, herregud, det finns inga bakterier i damm!” Några extrakilon är inte heller farligt att dra på sig.
Nu för tiden är det framför allt i podden Fråga Agnes Wold hon avlivar hälsomyter på löpande band.
– Jag hinner inte med. Det kommer nya hela tiden! Man kan säga att jag riktat in mig på skattefinansierade myndigheter som sprider skit. Och nästan alltid är det riktat mot kvinnor.
Den värsta hälsomyten av alla tycker hon är den att det skulle vara farligt att inte vara glad.
– Den lanserades på 70-talet och gick ut på ungefär att du måste vara glad, annars är det ditt eget fel om du blir sjuk.

Alla har jätteångest för att drabbas av demens. Utom jag.

Hon eldar upp sig när hon tänker på allt som sprids och som gör att folk blir rädda helt i onödan.
– Att man skulle kunna förebygga demens genom kost och träning — det är också trams! Alla har ju dessutom jätteångest för att drabbas av demens. Utom jag.
Är hon verkligen inte rädd att förlora sin kognitiva förmåga en dag?
– Nej, och ändå tror jag att det är det jag kommer att dö av. Några proppar och sen Alzheimer. Det är sånt vi dör av i min släkt.
Finns det något som är farligt då, enligt Agnes Wold som viftar bort det mesta som trams?
– Klimakteriehormonet. Det ökar cancerrisken att ge östrogen till kvinnor i klimakteriet. När jag gick min utbildning fick vi lära oss att mäns problem när de blev äldre var impotens och kvinnors var minskad lust. Men hur kan det vara ett problem att inte ha lust? Det är som att säga att man inte är hungrig.

Agnes har aldrig varit rädd att sticka ut hakan.
Var kommer det starka självförtroendet ifrån?
– Genetik tror jag. Min morfar Svante Arrhenius fick Nobelpriset i kemi 1903 och det har nyligen kommit ut en bok om honom. Jag fick läsa korrektur på den förra sommaren. Han dog långt innan jag föddes så jag har aldrig träffat honom. Det var så kul att få lära sig mer om vem han var. Jag kände igen vissa personlighetsdrag. Att säga emot, käfta, det var sånt han också gjorde. Ifrågasatte varför de skulle läsa kristendom i skolan och sånt. En fjärdedel av mina gener kommer ju från honom, säger hon och ler lite nöjt.
Precis som sin morfar säger hon ifrån när något känns fel. Och gillar när det händer saker.
– Om jag skulle tvingas bli diplomat — jag skulle inte klara det! Hålla med och vara snäll, det ligger inte för mig. Men mamma var väldigt mild.

Barnen är inte ens projekt

Agnes var ett riktigt sladdbarn, hennes två syskon är 12 och 14 år äldre så hon växte nästan upp som ensambarn. Mamma Anna Lisa Arrhenius hade disputerat i matematik och pappa Herman var statistikprofessor.
– Mamma var barockt snäll. Hon var en riktig matematiker som gick runt och mumlade formler. Mina föräldrar var inte ett dugg engagerade i mitt skolarbete. Jag gjorde heller inga läxor med mina tre barn. Barnen är inte ens projekt. Jag har alltid tänkt att jag mer kan göra skada om jag lägger mig i för mycket.
Hon tycker att alla ”tjatar” om föräldrarnas inflytande men själv tror hon inte att den är så betydelsefull som man vill ge sken av.
– Jag är defaitistisk och har nån slags ödestro. Jag tror att barnen blir som de blir. Det du inte vill överföra kommer du att överföra ändå och det du vill överföra kommer du inte att lyckas med.
Varför tycker hon inte att hon varit någon vidare förälder?
– Jag är fruktansvärt slarvig. Men jag har blivit ganska bra på att laga mat. För det kunde inte min mamma så jag var tvungen att lära mig.

Ensamstående morsor är nog de enda jag beundrar!

Familjelivet kom in tidigt i Agnes liv. Kanske faktiskt lite tidigare än hon hade tänkt sig.
– Jag blev med barn när jag var 23, helt oplanerat. Jag hade träffat Lars som var tolv år äldre. Vi jobbade båda två och delade lika på att vara hemma. Men man blev trakasserad hela tiden som kvinna: ”Var är ditt barn? Med sin far!” Jag pumpade ur mjölk när jag skulle jobba. Att vara hemma på heltid hade jag inte klarat. Ensamstående morsor är nog de enda jag beundrar!
Fortfarande kan det hända att andra kvinnor säger till Agnes: ”Ska du säga som haft en så bra och jämställd man”.
– Men jag har ju kämpat för det! Det var viktigt för mig att vi skulle dela lika. Mina två döttrar har barn. De delar också lika hemma.
Är det någon gång man översköljs av så kallade goda råd är det när man är nybliven förälder, vilket Agnes förstås tycker är ganska vedervärdigt.
– Det borde vara kriminellt att säga en massa skit. Inget fick man äta när man var gravid. Och när jag fick barn skulle de ligga på mage. Om de låg på rygg skulle de kunna kräkas och kvävas. Man följer de mest bisarra råd. Trots att vi är så högutbildade sprids det så mycket rykten.

För att hjälpa alla småbarnsföräldrar skrev hon Praktika för nyblivna föräldrar (2017).
– Morfar Svante var besatt av folkbildning och skrev populärhistoriska böcker. Och älskade att föreläsa. Jag känner likadant. Folk tycker att forskning är finare än undervisning, men jag tycker tvärtom. Och man behöver inte göra saker mer komplicerade än vad de är. Jag föraktar folk som förklarar enkla saker på ett komplicerat sätt.
Under pandemin fick Agnes Wold pengar av Nordiska forskningsrådet för att sätta ihop en utbildning för folk som arbetade inom sjukvården, som den bakteriolog och immunolog hon är.
– Man kunde inte mycket om smittspridning då. Jag började folkbilda lite på egen hand och twittrade en del.
Det var då de ringde från radion och frågade om hon ville vara med i Kvällspasset i P4.
– Sen fungerade det så bra mellan Christer (Lundberg) och mig och det var så Fråga Agnes Wold kom till. Christer är så trevlig och jag är lite vass. Det blev en bra kombination.

Den största medicinska skandalen sedan lobotomin.

Det senaste debaclet Agnes hamnat i är det om transvården i Sverige idag. Hon tycker det är fel att barn med könsdysfori kan få hormoner och ibland även könskirurgi.
– Det är galet att man går in och skär i unga, friska kroppar i stället för att ta reda på varför de mår dåligt. 80 procent av de unga som vill byta kön är tjejer och de har i snitt fyra andra diagnoser. Jag tycker att det här är den största medicinska skandalen sedan lobotomin. Det handlar om barn och unga som har ångest och är psykiskt instabila. Sen kommer den svenska offentliga sjukvården och hugger av brösten på dem. Alla läkare tycker som jag men de flesta säger inget.
Hon har också protesterat mot den nya könstillhörighetslagen som innebär att det sedan 1 juli 2025 är enklare att byta juridiskt kön. Man kan ändra juridiskt kön utan några medicinska ingrepp och utan att ha en könsdysfori-diagnos.
Allt detta har gjort att Agnes kallats ”transfob” och ”konspiratorisk”. Men hon är van att få skit. Men att man offrar en generation, som hon tycker att transvården gör, berör henne desto mer.

Jag blir så lätt apatisk.

Det börjar bli kväll och dags att åka hem till Lars och terriern Nisse. Egentligen är det gångavstånd, men Agnes brukar hoppa på spårvagnen.
För att hon är ”lite lat”. Men så lat att hon skulle kunna sluta jobba är hon däremot inte.
– Nej, det skulle inte passa mig. Jag blir så lätt apatisk. Min man kan gå och småpyssla men det kan inte jag. Jag tycker det är kul att träffa folk, göra saker. Vad skulle jag göra om jag inte jobbade? Spela golf? Nej usch, det vill jag inte.
Hellre då läsa en till forskningsrapport och kanske ta kål på en och annan hälsomyt.