”En dag förstod jag ensamheten”
En vän med öppen dörr är någonting många behöver. Foto: Colourbox
Tyck! | Solveig Bryntesson Bernlöf

”En dag förstod jag ensamheten”

Ensamhet och oro förkortar liv skrev man i GP redan 1909. Den bästa medicinen är att ha vänner i sin närhet där dörren är öppen, skriver Solveig Bryntesson Bernlöf.

Tidningen Senioren
Publicerad 2020-02-17

Telefonen ringer, jag ser på numret vem det är. Ensamheten har kommit in i hennes liv.
Jag tar telefonen och jag hör hennes gråtande röst. Det gör mig ont när jag inte alltid kan säga ”Kom”

– Är du hemma? frågar hon. Kan jag få komma? Jag skall inte besvära, bara sitta en liten stund.
– Ja du är välkommen, jag är hemma.

När hon kommer syns hennes förtvivlan i hela kroppen. Kläderna har hon bara hängt på sig. Håret är inte kammat.

Hennes ensamhet har nu pågått i flera månader. Det är inte bara till mig hon vill komma. Men vi är många som inte förstår den sorg som uppstår då ensamhetens situation kommer i en människas liv.
Vi har inte räknat in ensamheten i våra behov. Men de som upplevt ensamheten kan berätta för oss som vill lyssna om känslan som uppstår.

Livshändelserna ser så olika ut.
Hur ser vårt samhälle ut för individen som hamnat utanför sitt relationsnät, som inte är förberedd på dessa händelser som händer en dag.
Många är de som har många bekanta men saknar riktiga vänner. I min arbetssituation har jag mött många av de olika situationer som vi kan råka hamna i. Ändå tillhörde jag de personer som inte hade upplevt hur det var att bli ensam. Jag hade varit med om när min lillebror drunknade och när mina föräldrar dog. Men min egen ensamhetskänsla den hade jag inte upplevt, den som jag mötte NU.

Jag hade inte kommit fram till min Helhetskompetens den som vi alla skall lära oss för att kunna ge råd till andra. Alla har ni säkert fått höra ”Jag förstår hur du känner. Jag förstår hur det är.” Men för att förstå måste man ha en verklighetsupplevelse att koppla till det som händer.

Men min egen ensamhetskänsla den hade jag inte upplevt, den som jag mötte NU.

En teoretisk och en praktisk erfarenhet är vad alla behöver för att förstå. Först då har vi det som kallas Helhetens kompetens. Tyvärr saknas ofta denna kunskap hos de som bestämmer. Saknas kompetensen kan det medföra många problem t ex när politiker skapar regler och lagar som de inte har kunskap, eller erfarenhet av.

I dag har jag lärt mig.
I dag kan jag berätta om hur det känns att bli ensam. Ensamhet är för många ett stort problem och kan bli en psykisk ohälsa. Det är ett tillstånd som är svårt att förklara, och som bara den som upplevt den kan förstå.

Just nu skulle jag önska att mina barn bodde i lägenheten intill. Ensamheten har man glömt planera för i vår omsorg. Den kan inte liknas vid ett sår som man sätter ett plåster på. Den bästa medicinen är att ha vänner i sin närhet, en vän hos vilken dörren är öppen.

Smärtan lindras av att man tar mig för något. Men vart vänder sig den som är i behov av hjälp?

Ensamhet och oro förkortar liv skrev man i Göteborgs-Posten 1909. Vad har hänt sedan dess?

Ensamheten ökar när man inte har någon att vända sig till. En dag kanske vi kan se en framtid där individens behov räknas in i de mänskliga behoven. I dag saknar vi en lösning för dessa behov.

Vad behöver den som drabbats av ensamheten?

Text: Solveig Bryntesson Bernlöf

Tidningen Senioren
Publicerad 2020-02-17

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas