Åsikter | Ingvar Fridell, Göte Nilsson

Underskotten i pensionssystemet ska inte drabba pensionärerna

Gamla pensionärer får extremt låg pension, det kan inte godtas skriver insändarna.

Publicerad 2012-10-01

Pensionssystemet är kraftigt underfinansierat. Under 2008 och 2009 förekom underskott som vid årsskiftet 2009/10 var 323 miljarder kronor, och också därefter väntas underskott. ”Bromsen” slog till, och pensionerna sänktes 2010 och 2011 med tillsammans 7,2 %. Pensionärerna kan inte gardera sig mot sådana inkomstbortfall genom att jobba mer eller skaffa sig höjda tjänstepensioner. De kan inte ensamma klara verkningarna av underskotten.
Första årets pensioner är mycket små. I två exempel i Joel Dahlbergs bok Pensionsbluffen var de för ”Jörgen” 11 400 kr vid en slutlön vid 65 år på 24 000 kronor, och för ”Hanna” 12 900 kr, 17 000 kr inklusive tjänstepensionen, vid en slutlön på 30 000 kr.
Men i verkligheten är pensionerna ännu lägre.Avgifterna räcker bara till en pension på ca 85 % av första årets pension. De 15 procenten får pensionärerna betala själva genom att pensionen sänks jämfört med löneutvecklingen med 1,6 % varje år. För en 95-åring blir den därigenom bara drygt 60 % av pensionen för en 65-årig pensionär samma år.
Att gamla pensionärer får denna extremt låga pension kan inte godtas. För dem ökar kostnaderna för bland annat sjukvård när de blir äldre. Avgifterna måste därför vara så stora att de räcker till godtagbara pensioner under hela tiden som pensionär.
Andelen äldre i befolkningen ökar. Enligt finansanalytikern Peter Malmqvist är om 20 år pensionärshushållen nästan lika många som hushållen med personer som kan arbeta. Detta leder till svängningar i hela ekonomin, som inte kan hanteras. De som då kan arbeta kommer inte att kunna ge de äldre – bland dem 50- och 60-talisterna – den vård, den omsorg och de pensioner som de behöver.
Flera av AP-fonderna investerar i så kallade riskkapitalbolag. Sådana bolag kan genom att använda räntesnurror och skatteparadis betala lägre skatt än andra företag. Detta leder till att miljardbelopp – däribland skattemedel avsedda för välfärd – hamnar hos privata profitörer. De bolag som använder sådana metoder bedriver en samhällsskadlig verksamhet som måste stoppas. Regeringen försöker i höstpropositionen rädda ca 8 miljarder åt staten genom att ändra skattereglerna.
Enligt uppgifter i medierna har chefer och tjänstemän i AP-fonderna tillskansat sig förmåner, som är mycket större än vad som är tillåtet för anställda i stat och kommun. AP-fonderna ska arbeta för en god avkastning och goda pensioner och därmed verka för pensionärernas bästa. Moraliskt sett har de gjort sig skyldiga till trolöshet mot huvudman. De bör därför inte få ha kvar sina uppgifter.När liknande missförhållanden konstaterades i tillväxtmyndigheten avskedades chefen av den ansvariga ministern.
Det finns inga sakliga skäl för att AP-fonderna och därmed staten ska spekulera på börsen och vid sidan av statsfinanserna bedriva en verksamhet som är samhällsskadlig och som har en ojämn och ofta låg avkastning.
Riskerna för underskott bör inte ligga enbart på pensionärerna. Vi har av detta och andra skäl föreslagit att ansvaret för pensionssystemet ska flyttas över på staten och att AP-fonderna därmed förs över till riksgälden. När de avyttrats kommer statsskulden att ha minskat från ca 1 100 miljarder kr till mindre än 300 miljarder. Kostnaderna för förvaltningen av AP-fonderna, drygt 4 miljarder, kan inbesparas och missförhållandena undvikas. Riksdagen kan besluta om avgifter som är tillräckliga för att pensionerna ska bli godtagbara, att de ska följa utvecklingen av lönerna och att de korrigeras för inflationen. 1,6%-avdraget och bromsen kan slopas.
Men för att driva igenom att pensionerna får en godtagbar storlek måste förbunden använda tuffa metoder och engagera medlemmarna i kampanjen.

Ingvar Fridell, Danderyd  och Göte Nilsson, Björkvik

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.