Åsikter

Vad händer med pensionssystemet?

Publicerad 2011-02-14

Det året påbörjade också en stor del av de tidiga 40-talisterna sitt arbetsliv. Det normala inträdet på arbetsmarknaden var då 16-års åldern, en hungrig arbetsmarknad väntade på att få del av de yngres förmågor på olika områden. De många som på det sättet gick ut på arbetsmarknaden under slutet av 50-talet och senare, kom att vara med om att bygga upp AP-fonderna under sitt, ofta 45-åriga eller längre, arbetsliv.

Lagom till deras pensionering, kom beslutet att tömma AP-fonderna, de äldres sparkassa, på 258 miljarder för att stärka den svenska statskassan. Något som i grunden är ett enormt svek mot de generationer som troget inbetalt sina avgifter till fonderna i tron att de skulle leverera ekonomisk trygghet på äldre dar.

Under de två senaste åren har bruttopensionerna via AP-fonderna på grund av den plundringen minskats med drygt 7%, och en nyligen gjord studie inom EU visar på att vårt offentliga pensionssystem är på väg att bli EU-s sämsta, tillsammans med Estlands. Den som går i pension i dag får via det statliga pensionssystemet lite drygt hälften av den nettolön man hade som tidigare anställd. På sikt kommer den delen med nuvarande utveckling att sjunka ytterligare.

Den här utvecklingen har naturligtvis inte skett utan att uppmärksammas. De äldres organisationer liksom väl insatta debattörer har gjort vad man kunnat för att lyfta frågan.
Dessvärre har ofta de stora tidningarnas debattsidor varit stängda för synpunkterna. Anstiftarna till plundringen av AP-fonderna, de borgerliga partierna plus socialdemokraterna, har inte haft intresse att lyfta frågan. När man gjort det har det skett utifrån den nidbild av verkligheten man velat lyfta fram, nämligen att ATP-systemet inte var hållbart. Men om så var fallet hur kunde man då tömma det på 258 miljarder, ett ofantligt belopp, för att stärka statskassan?

Efter påtryckningar från de äldres organisationer, och också med EU-studien som grund har nu regeringen börjat fundera över hur man skall tackla den här frågan. Budskapet är nu att pensionsåldern måste höjas i vårt land. Vi har redan en officiellt hög pensionsålder (65-67 år).
Det man borde lyfta fram istället är att intjänandetiden måste ökas.

Är det rimligt att unga idag kommer ut i arbetslivet först när man närmar sig 30-års ålder? Med andra ord, att dagens unga betalar in till pensionssystemet under 10 år kortare tid än 40-talisterna gjorde? Och var det rimligt att de äldre som under ett långt arbetsliv matat in pengar i AP-fonderna, fick en stor del av det kapitalet konfiskerat av en hungrig och misskött ekonomisk statsmakt?
 
Om det borde långt mer debatt föras, istället för att stilla acceptera de övergrepp på pensionssystemet som den så kallade pensionsöverenskommelsen inneburit.
 
Jarl Strömbäck
DO SPF Västernorrland
 

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas