Regeringen önskar ge sken av att den aviserade sänkningen av skatten för pensionerna skulle vara orättfärdig mot de aktiva löntagarna eftersom deras femte jobbskatteavdrag uteblir. Ett sådant resonemang ligger i linje med en allmän oreflekterad uppfattning att vi pensionärer är gnällspikar och bara klagar trots att vi har det så bra med våra pensioner.
Hur är då vår situation rent faktiskt?
–Vi som gått i pension med ATP var tillförsäkrade värdesäkrade pensioner. Värdesäkringen naggades dock särskilt under 1990-talet i kanten genom ”manipulation” av basbeloppet. Det skulle fordra en uppräkning av pensionerna med omkring 10 % för återställande av dessas värdesäkring.
– Pensionsutfästelserna innebar i varje fall förbud mot sänkning av pensionsbeloppet, varför dagens betydande minskning av det nominella beloppet hade varit utesluten.
– Avgiftsflödet till tilläggspensionen (ATP + folkpension) sänktes genom tillkomsten av premiereservssystemet från 18,5 % till 16 %, en pensionstillgång som vi äldre för övrigt icke kommit i åtnjutande av. Och som är en anledning till att bromsen slagit till.
– 1,6 % avdraget (normen) gäller även för tilläggspension (ATP) trots att denna icke grundats på det nya systemet. Här att märka en principiellt viktig dom av Arbetsdomstolen. Sedan pensionstagare börjat uppbära intjänad, i kollektivavtal tillförsäkrad pension kan motparten inte ensidigt sänka pensionsbeloppet; uttalade Arbetsdomstolen i dom 1995 nr 157, i vilken dom den statliga pensionsrätten uttryckligen förklaras vara en form av uppskjuten lön (kurs av mig), för övrigt hänförlig till området för pensionstagarens enskilda rätt. (”Pensionsförmåner är principiellt att uppfatta som en intjänad rätt för pen-sionstagaren”). Pensionsutfästelser av staten borde anständigtvis bedömas och behandlas efter samma rättsprinciper som i kollektivavtal.
– Under 1990-talet steg reallönerna med minst 32 % medan realpensionen stod stilla, en förklaring till att pensionerna för oss med ATP relativt sett ligger så lågt.
– Den enskilde löntagaren behöver heller inte stå för sin föreskrivna andel av egenavgiften med 7 % därför att inkomstskatten genom skattereduktion sänks med samma belopp, en förmån – värd omkring 90 miljarder kr om året – som skattebetalarna, alltså även pensionärerna, bjuder på.
– Och till sist betalar vi pensionärer betydligt högre skatt än vad dagens löntagare gör för samma arbetsinkomst, trots att även enligt pensionsöverenskommelsen lön och pension skulle beskattas lika.
Sådan ser, i korthet, den osminkade sanningen ut. Det finns all anledning för vår förbundsordförande att ryta till!
Allan Ekström
Lidingö
