DEBATT. Äldre får vänta orimligt länge på en plats på äldreboende. Ibland så länge att de avlider innan hinner flytta in. Anna Bergendal, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna, efterlyser en äldreboendegaranti och ökad valfrihet för att lösa äldreboendekrisen.
DEBATT. 88-åriga Inger fick vänta så länge på en plats på äldreboende att hon aldrig hann flytta in. Hon är långt ifrån ensam.
Varje år tvingas tusentals äldre vänta i många månader på en plats, trots att behovet är akut. Kommunerna förmår helt enkelt inte bygga i takt med att befolkningen åldras och politiken saknar en plan för att lösa problemet.
Omsorgsskuld drabbar kvinnor hårdast
Resultatet blir en växande omsorgsskuld som drabbar både äldre och anhöriga, framför allt kvinnor.
Problemet riskerar att växa om politiken inte agerar. Sverige står inför en historisk demografisk förändring.
Foto: Vårdföretagarna
På tio år blir vi uppåt 200 000 fler över 80 år. Samtidigt minskar andelen äldre som bor på äldreboenden, inte för att behoven minskar utan för att biståndsbedömningarna blivit allt tuffare.
Vi lever längre – men med hälsoproblem
De som beviljas en plats idag är sjukare än tidigare, vilket bland annat syns på att medianvistelsetiden har sjunkit från 2,2 till 1,7 år mellan 2015 och 2024.
Forskningen visar dessutom att vår ökade livslängd leder till fler år med komplexa hälsoproblem. Det innebär att äldre behöver mer omsorg, inte mindre.
Var tredje kommun har brist på äldreboenden
Idag rapporterar en tredjedel av landets kommuner brist på äldreboenden. Över 5 000 äldre fick under förra året vänta längre än tre månader på en plats – oftast på grund av platsbrist i kommunen.
Detta vägs inte upp av att fler får mer hemtjänst. I stället skjuts ansvaret över från samhälle till individ. De som har råd köper tjänster privat, medan andra tvingas förlita sig på anhöriga.
Det är ett växande jämlikhets- och jämställdhetsproblem, eftersom omsorgsansvaret landar oproportionerligt på kvinnor.
Kan kosta att inte satsa på äldreboenden
Att färre får plats på äldreboenden har en ekonomisk förklaring: det är dyrt för kommunerna.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan bedömningen bli en annan. Omfattande kompletterande vårdinsatser och anhörigas obetalda arbete är två komponenter som måste läggas i den andra vågskålen.
Att bygga och driva äldreboenden kostar, men att låta bli kostar också – kanske till och med mer?
28 000 fler behöver plats år 2032
Behovet av nya äldreboenden är betydande. Vårdföretagarnas prognoser visar att minst 28 000 fler äldre kommer att behöva plats på äldreboende till år 2032 jämfört med 2022.
Därtill vet vi att många befintliga boenden behöver ersättas på grund av att de är slitna och inte uppfyller myndigheternas krav.
För att vända utvecklingen krävs modiga politiska beslut. Sverige behöver en modell som både garanterar äldre rätt till omsorg och använder samhällets resurser mer effektivt.
Använd privata aktörer mer
Privata aktörer måste kunna bidra mer än i dag. Analyser från bland annat PWC visar att kommuner som anlitar privata aktörer får mer omsorg för pengarna. Det är en resurs som borde användas, inte motarbetas.
I Danmark har man förstått detta. Där finns ett nationellt valfrihetssystem som öppnar upp för privata etableringar i hela landet.
På så sätt är fler med och bedömer behoven av äldreboenden och ökar tillgängligheten. Sverige borde inspireras av den modellen.
Två reformer för att läsa krisen
För att lösa äldreboendekrisen föreslås två reformer:
• Inför en äldreboendegaranti. Den äldre ska garanteras plats i enlighet med socialtjänstlagens intentioner. Om hemkommunen inte kan erbjuda plats ska individen ha rätt att välja ett boende som kan ta emot, oavsett huvudman och ort.
• Inför obligatorisk valfrihet för äldreboenden. Låt privata aktörer etablera sig enligt en nationell modell som i primärvården eller som den danska. Det skapar fler platser, stärker kvaliteten genom konkurrens och ger äldre och anhöriga makten att välja bort alternativ som inte håller måttet.
Vi har ett ansvar att se till att äldre får den trygghet de förtjänar när livet är som mest skört. Att fortsätta som i dag är inte ett alternativ. Sverige behöver en politik som tar den växande omsorgsskulden på allvar och som öppnar dörren för alla som kan och vill bidra.
Anna Bergendal, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna
