Ett pensionssystem i kris
Foto: Wikimedia/Jeanne Menjoulet
Pensioner

Ett pensionssystem i kris

Frankrike har samma problem som de flesta västländer. Befolkningen blir allt äldre samtidigt som antalet yrkesarbetande sjunker. I längden håller det inte och president Macron kämpar med att reformera systemet. Bland annat har man ögonen på Sverige.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2024-06-17

Ända sedan president Macron tillträdde år 2017 har han drivit att pensionssystemet i Frankrike måste göras om. En ren nödvändighet om inte statskassan ska krascha totalt, menar han. Alla fransmän måste jobba längre och det komplicerade systemet med fyrtiotvå olika pensionskassor för olika yrkesgrupper – alla med egna villkor – måste förenklas.

Det blev stora protester, naturligtvis. Och sedan kom pandemin, vilket gjorde att allt lades på is. Men förra året satte Macron och hans regering in en ny stöt. Han är inne på sin andra mandatperiod nu och kan inte väljas om en tredje gång. Så nu tutar han och kör. Enligt honom och hans regering är det helt nödvändigt att reformera systemet. För 40 år sedan när det grundades gick det tre yrkesarbetande på varje pensionär. Idag är den siffran 1,7. Gör man ingenting åt systemet uppskattar man att landet år 2035 har ett underskott på 150 miljarder euro i statskassan.

Så den 10 januari 2023 presenterade premiärminister Elisabeth Borne en pensionsreform som bland annat innehöll höjd pensionsålder, från 62 till 64 år. Man höjer den stegvis precis som här i Sverige, vilket gör att den först år 2030 kommer att landa på 64 år.

Det blev vilda protester med strejker och demonstrationer i flera månader. Igen. Men den här gången stod Macrons regering på sig och använde sig dessutom av en speciell artikel i konstitutionen där man kunde skicka förslaget vidare genom nationalförsamlingen utan omröstning. Vilket inte gjorde det direkt mer populärt…

Det man vill med reformen är dels att skapa ett mer hållbart system ur ekonomisk synvinkel, dels förenkla och få ett mer enhetligt system med färre administratörer. Inte som nu med de 42 olika pensionskassorna. Det finns separata system för dem som jobbar inom jordbruket, järnvägarna, tjänstemän, företagare, osv.

Alla dessa olika administratörer gör det franska pensionssystemet splittrat och svårt att överblicka. I stora drag består det av ett obligatoriskt grundsystem (pension de base), som både arbetsgivare och arbetstagare betalar in till under de år en person är yrkesverksam. Fördelningen brukar vara att arbetsgivaren betalar in 2/3 och arbetstagaren 1/3. Lägst antal arbetade år för att få statlig pension är 15 år. För att få full pott har gränsen nu höjts till 43 år.
Därefter finns också en kompletterande pension (pension complémentaire), som också den är obligatorisk för både arbetsgivare och arbetstagare att betala in till. Sist men inte minst har många ett individuellt pensionssparande (pension volontaire).

Ole Settergren är analyschef på Pensionsmyndigheten och har under tjugo års tid haft kontakt med olika experter från Frankrike som vill veta mer om det svenska pensionssystemet.
– Jag har varit i Frankrike och pratat om det svenska pensionssystemet och även tagit emot franska besökare här. Vi har haft mycket samarbete med en fransk expertmyndighet som ligger under premiärministern och som gör långsiktiga prognoser och analyser. De har tittat mycket på Sverige.

En stor skillnad mellan det franska och det svenska systemet är att i Frankrike finns inga fonder som kan öka på kassareserven. Det är bara inbetalade pensionsavgifter som finns att tillgå.

Ole Settergren

– De har inga AP-fonder som vi har, som fungerar som ett slags kassareserv inom fördelningssystemet. Egentligen är den franska situationen vanligare än den svenska. De flesta länder har ingen liknande buffertfond. I Frankrike går pengarna till pension direkt in och ut ur statsbudgeten utan någon större kassareserv, säger Ole Settergren.

I Sverige går det sedan 2008 ut mer pengar än det går in i systemet. Men tack vare avkastningen från AP-fonderna ökar bufferten ändå. I Frankrike sinar kassan stadigt när mer pengar går ut än in, vilket det även gör där.
– En del av det man gör nu är att försöka minska antalet administratörer i pensionssystemet genom att stoppa anslutningen av fler till vissa pensionskassor som man tänker stänga på sikt. Det är en ganska långsiktig plan. Däremot gick ju åldershöjningen igenom snabbt.

President Macron hade egentligen en mer radikal reform på gång, med fler inslag från det svenska systemet.
– Men den person som höll i den utredningen föll i någon form av skandal vilket ledde till att den stoppades. Det man hade för avsikt att göra då var att slå ihop alla administratörer till en enda, men det klarade man alltså inte av att genomföra.

I stället blev det den här mindre reformen som i huvudsak bestod i höjd pensionsålder och att på sikt minska antalet administratörer.
– Dessutom har man kontinuerligt sparat in på nivån av utbetalningarna och sänkt dem gradvis. Frankrike ligger relativt högt i ersättningsgrad, högre än Sverige, säger Ole Settergren.
Man har också ökat kraven på antalet intjänade år man ska ha för att få full pension, numera är det 43 år.

Det finns vissa regler i det franska systemet som inte finns i det svenska, som att den som börjat jobba före 21 års ålder också har rätt att gå i pension tidigare.
– Logiken i Sverige är att du jobbar in din egen pension. Man tittar bara på de pengar som betalats in i systemet utan att ta hänsyn till antal arbetade år. Men det finns en del som trycker på att man ska börja titta på det här också, säger Ole Settergren.

En annan stor skillnad är att efterlevandepensionen är mycket större i Frankrike än i Sverige.
– Där är efterlevandepensionen också könsoberoende, vilket inte änkepensionen i Sverige var.
I Sverige avskaffades änkepensionen 1990 och ersattes av omställningspension som kan betalas ut till både efterlevande kvinnor och män.

Ole Settergren har fått ta emot en medalj av franska staten för sina insatser att hjälpa Frankrike att reformera sitt pensionssystem. Det innebär också att han utsetts till riddare. Själv tycker han att det hela är lite märkligt och har svårt att se att han skulle ha gjort sig förtjänt av medaljen. Kanske är det därför den inte har fått någon plats på väggen därhemma ännu.
– Nej, jag har den i en ask.
Där ligger den säkert. Och nu har det i alla fall börjat ruckas på pensionssystemet i Frankrike.

Det franska pensionssystemet

  • Det finns tre grundsystem och ett antal obligatoriska tilläggsplaner med poängsystem som ser olika ut i olika branscher. Totalt finns 42 olika pensionskassor.
  • Pensionsåldern har höjts från 62 till 64 år, den höjs successivt fram till år 2030.
  • Flera grupper är undantagna åldershöjningen, som nattarbetare och de som har väldigt slitsamma uppgifter.
  • Vissa yrkesgrupper, som vårdpersonal, poliser och brandmän, har lägre pensionsålder.
  • De som börjat arbeta tidigt i livet, före 21 års ålder, har också möjlighet att gå tidigare.
  • För att få fullt pensionsbelopp från staten behöver man ha arbetat i 43 år.
  • Den lägsta pensionen i Frankrike (motsvarande garantipension) ligger på 1200 euro/månad.
  • Man betalar inte skatt på pension upp till 20 000 euro per år.

Dölj faktaruta
Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2024-06-17

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas