Världens bästa pensionssystem

Nederländerna ligger alltid i topp när olika länders pensionssystem jämförs. En anledning är att de betalar in relativt mycket varje månad.

I Mercer Global Pension Index 2024, en internationell jämförelse av 48 olika pensionssystem, rankas Nederländerna återigen som nummer ett tack vare ett stabilt system som lyckas stå emot såväl demografiska som ekonomiska utmaningar. På andra och tredje plats kommer Island och Danmark. Sverige ligger på tionde plats.

Enligt Stefan Lundberg, som är pensionsexpert på Folksam Sak och Liv och som tidigare bott och arbetat i Nederländerna i nitton år, finns det en tydlig anledning till att det nederländska systemet fungerar så väl.
– Folk betalar in mycket varje månad. Och i princip alla har tjänstepension. Man brukar säga att man i Nederländerna arbetar fyra dagar i veckan för sin lön och en dag i veckan för sin pension. Dessutom har de använt sig av det här systemet länge så det finns relativt mycket pengar i det, säger han.

Precis som i Sverige består det nederländska systemet av tre pelare: en allmän statlig pension (AOW), en tjänstepensionsdel och en del privat sparande.
– Två skillnader gentemot det svenska systemet är att här tas tjänstepensionen ut livsvarigt. Du kan inte välja annorlunda, det är lagstadgat. Den andra skillnaden är att du i Nederländerna fortfarande kan spara till din pension skattefritt upp till ett visst tak, som omfattar både tjänstepension och privat pensionssparande. I Sverige tog vi bort avdragsrätten för privat pensionssparande för cirka tio år sedan.

Stefan Lundberg menar att det nederländska systemet när det gäller den allmänna pensionen är enkelt och lätt att förstå.

–  Alla som har bott i landet i 50 år får samma grundpension. Hur mycket man får beror inte på vad man tjänat utan hur länge man bott i landet. Har man bott kortare än 50 år blir det avdrag. I Sverige där man har ett inkomstbaserat system har man krånglat till det med att försöka kompensera dem som har det sämst med bidrag och andra riktade åtgärder, men i Nederländerna vet alla att man får lika mycket av staten. Någon diskussion om ”respektavstånd” finns inte.
Stefan Lundberg tycker att det nederländska systemet på något vis är mer rakt och ärligt än det svenska.
– I Sverige är det många som väljer att ta ut sin tjänstepension på fem eller tio år. Vilket gör att det blir en radikal förändring för dig när utbetalningarna upphör. Så kan man alltså inte göra i Nederländerna, där får du en pensionsutbetalning så länge du lever. Ur statens synvinkel är det också ett bra system eftersom individen betalar inkomstskatt under hela sin livstid vilket gör att det blir mindre påverkan av statens finanser när befolkningen åldras.

För en medelinkomsttagare i Nederländerna brukar det hamna på att pensionen består ungefär till hälften av den allmänna pensionen och till hälften av en tjänstepensionsdel.
Det är inte obligatoriskt att man som löntagare betalar in till sin tjänstepension, men nästan alla omfattas av kollektivavtal som reglerar tjänstepensionen. Att så många är med och sparar samt att systemet har funnits i många år gör att det finns ett gediget kapital.
faktum är att Nederländernas pensionsfonder förvaltar mer kapital än landets totala BNP. Enligt statistik från 2023 motsvarade pensionsfondernas tillgångar i Nederländerna 159 procent av BNP. För varje euro av BNP finns alltså nästan 1,60 euro i pensionskapital. Det är en unikt hög andel som bara Danmark och Island är i närheten av. I Sverige är motsvarande siffra någonstans mellan 60 och 70 procent.
Ytterligare en skillnad i det nederländska systemet jämfört med det svenska är att man i Nederländerna ser på pensionen mer ur ett familjeperspektiv.

–  Vid en skilsmässa delar man upp pensionen så som den ser ut då. Det vill säga att det som tjänats in fram till det tillfället delar man på mellan makarna. Det är för att skydda kvinnor som varit hemma med barn. Har båda jobbat men tjänat olika mycket delar man också upp den.
Nederländernas allmänna statliga pension är ett så kallat ”pay-as-you-go-system”, vilket innebär att dagens löntagare betalar in pensionsavsättningar som betalas ut till dagens pensionärer.
– Detta skiljer sig från Sveriges inkomstpension som också är ett pay-as-you-go-system men med en buffert som förvaltas av AP-fonderna. Det gör det svenska systemet mer robust för demografiska förändringar.

För att parera den demografiska förändringen med fler äldre och färre yngre som arbetar har man liksom i många andra länder höjt riktåldern för pension. Den är uppe i 67 år nu.
En annan utmaning som blir alltmer aktuell i Nederländerna är hur man gör systemet lite mer flexibelt. Även där är det många som väljer att jobba lite även efter pensionen och bli så kallade jobbonärer.
– Det diskuteras nu om det ska finnas möjlighet att skjuta upp halva sin pension om man jobbar halvtid. Många vill ju fortsätta att jobba, inte minst för den sociala biten, säger Stefan Lundberg.