Seniorens expert på smärta, Björn Bragée, skriver om vår rätt till rehabilitering. Den gäller även efter att vi har slutat jobba.
Rehabilitering är ett underbart ord som står för hjälp tillbaka till det normala. Man får hjälp med träning och övning men också med hjälpmedel och rådgivning av fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Det kan också finnas en dietist för kostrådgivning och så förstås en läkare som sorterar i din medicinlista, undervisar och deltar i teamarbetet. Allt inom det vanliga vårdsystemet.
Många tänker kanske att sådant bara gäller dem som arbetar och ska tillbaka efter skada och sjukdom. Visst – det är det vanliga, men några sådana inskränkningar till denna fina vårdform finns vare sig i lag eller avtal.
Men som seniorer vet, när det gäller åldersdiskriminering går skammen ofta torrskodd. Bara 300 av 6 000 registrerade patientdeltagare i nationella registret för smärtrehabilitering var ålderspensionärer. Socialstyrelsen konstaterar upprört att efter en stroke är det mer än tio gånger vanligare att de under 65 får specialistrehabilitering än de som är över 80.
Så självklart ska du få rehabilitering efter stroke eller hjärtsjukdom oavsett ålder. Men det kan också vara något du kan behöva om du ständigt har ont.
Var inte blyg utan ta upp detta med din ordinarie läkare. Det finns lite olika vårdformer, själv arbetar jag i specialistrehabilitering för smärtlindring. Det finns ett 30-tal sådana enheter från Lund till Boden. Bara i huvudstaden finns sju – för smärta är vanligt. Det blir en fin mix av unga och äldre i grupperna för undervisning och samtal. Och våra träningsgrupper är inte precis i elit-tempo så alla kan hänga med.
Nuförtiden finns grupperna också digitalt. Man måste förstås träffa sitt team från start men sen kan man faktiskt delta lika bra om man bor i fjällvärlden, på en ö i skärgården eller en förort i storstan med hjälp av sin dator eller mobil. Långa resor tar annars ibland musten ur deltagarna och minskar effekten.
På grundnivån för rehabilitering skärper sig nu kommunerna då de sedan årsskiftet 2024 fått ansvaret. I den kommunala primärvården som hemsjukvård, särskilda äldreboende och stöd enligt LSS finns hjälp att få. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter är viktiga. Men boende och deras anhöriga kan ännu behöva bevaka att rehab blir av när det behövs.
Regionerna har ansvaret för all primärvård med läkare. I en del regioner sker rehab på vårdcentralerna, och i flera regioner finns primärvårdsrehabilitering i hemmet eller på mottagningar efter sjukhusvistelser, skador eller värk. Remiss krävs inte! Kan det passa dig? Våga fråga är ett bra mantra i vård…
Jag har mött många 65+ som lovordar rehabilitering. Vår hittills äldste var 89 år och genomförde rehabiliteringen med goda resultat. Och tro inte annat än att seniorernas vishet och erfarenhet uppskattas av de yngre i gemenskapen!
Björn Bragee är Seniorens expert på seniorhälsa.
Han är läkare och specialiserad på smärta.
De kan rehabilitering
Två yrkesgrupper leder ofta rehabilitering. Fysioterapeuter – som också kan benämnas sjukgymnast – inriktar sig på funktion och smärtlindring. Arbetsterapeuter fokuserar på aktivitetsanpassning och hjälpmedel – om man ska förenkla. De har ganska likartad universitetsutbildning och stöder varandra i vården.
Månadens fråga
Kan jag själv begära sjukvård var jag vill eller måste jag först få en läkarremiss? /Bekymrad
Björn svarar: Till husläkare, primärvård eller akutmottagning behövs aldrig remiss. Så länge det inte gäller sjukhusvård kan man söka vård i hela landet!
Och det är inte så många vårdenheter som man kan tro som kräver läkarremiss. Förvånansvärt ofta räcker det bra med en egen vårdbegäran – en ”egenremiss”. Den behandlas på samma sätt som läkarremiss och det finns information om hur det går till på 1177.se. Skriv enkelt. Jag tycker att de oftast är lika bra som de läkarremisser vi får för specialiserad rehab. Inte sällan bättre!
